liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Nordström, Malin
Publications (10 of 32) Show all publications
Lagsten, J. & Nordström, M. (2017). Conflicting Institutional Logics in Healthcare Organisations: Implications for IT Governance. In: Lazar Rusu and Gianluigi Viscusi (Ed.), Information Technology Governance in Public Organizations: Theory and Practice (pp. 269-284). Springer
Open this publication in new window or tab >>Conflicting Institutional Logics in Healthcare Organisations: Implications for IT Governance
2017 (English)In: Information Technology Governance in Public Organizations: Theory and Practice / [ed] Lazar Rusu and Gianluigi Viscusi, Springer, 2017, p. 269-284Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

IT governance is a challenging area in healthcare organisations. Healthcare organisations are under pressure to transform and make use of new information technologies in order to be more effective and serve a growing number of patients. Healthcare IT implementation projects typically involve multiple stakeholders whose ideas and images of processes and results can differ severely. In this case study, at a large Swedish hospital, we investigate how different institutional logics conflict and interplay in a Health IT project and what this implies for IT governance. Our research questions are (i) How do institutional logics influence IT project activities and interactions? (ii) What implications have an institutional logics perspective for IT governance in healthcare organisations? Institutionalised views of different stakeholders may enable or slow down IT development and implementation. We have identified four logics affecting actions and interactions in the studied project which are; medical logic, management logic, IT function logic and vendor logic. The institutional logics perspective contributes to important understanding on complexities in Health IT projects and guidance on how to overcome complications providing important implications for IT governance.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2017
Series
Integrated Series in Information Systems, ISSN 1571-0270, E-ISSN 2197-7968 ; 38
Keywords
IT governance, Healthcare, Institutional logics
National Category
Information Systems, Social aspects
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142281 (URN)10.1007/978-3-319-58978-7 (DOI)978-3-319-58977-0 (ISBN)978-3-319-58978-7 (ISBN)
Available from: 2017-10-21 Created: 2017-10-24 Last updated: 2017-10-24Bibliographically approved
Nordström, M. (Ed.). (2017). Släpp Kunskapen Loss: Det är vård!. Stockholm: 3H Innovation AB
Open this publication in new window or tab >>Släpp Kunskapen Loss: Det är vård!
2017 (Swedish)Collection (editor) (Other academic)
Abstract [sv]

Vården genomgår en transformation till följd av bl.a. grundläggande krav om jämlik och tillgänglig vård i kombination med en åldrande befolkning och ökad folkmängd. Medborgare, beslutfattare, profession och forskare är alla överens om att uppgiften är grannlaga och mycket angelägen. I den här boken lyfts innovation och digitalisering fram som medel för vårdens transformation. Innehållet i boken är baseras på följeforskning av Innovationslabbet för eHälsa, stationerat på Innovationsplatsen vid Karolinska Universitetssjukhuset, i samarbete med Karolinska Institutet. Innovationslabbet för eHälsa möjliggjordes av en Vinnova finansierad testbädd för Vårdinformatik som startade hösten 2013 och avslutades hösten 2016.

I boken visar vi hur digital plattformsförmåga i kombination med organisatorisk innovationsförmåga är avgörande för att lyckas med digitalisering. Som läsare får du också följa 23 innovationsberättelser genom olika vårdgrenar och teknisk infrastruktur.Syftet med boken är att inspirera och bidra till kunskap om digital innovation. Boken vänder sig till dig som är intresserad av vårdens digitalisering.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: 3H Innovation AB, 2017. p. 195
Keywords
Innovation, digitalisering, vård
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142046 (URN)978-91-639-4276-1 (ISBN)
Projects
Informatiktestbädd för framtidens hälso- och sjukvård
Note

Boken kan beställas på www.3hi.se.

Available from: 2017-10-19 Created: 2017-10-19 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Lagsten, J. & Nordström, M. (2016). Klinisk digital innovation: Från produkttänk, via informationssystem, till innovationsrymd. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset
Open this publication in new window or tab >>Klinisk digital innovation: Från produkttänk, via informationssystem, till innovationsrymd
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det pågår en transformation av vården där digitala innovationer ses som centrala möjliggörare. I denna studie preciserar vi ett perspektiv på digital innovation i offentlig vård. Vår första utgångspunkt är definitioner av innovation och innovationstyper i offentlig sektor och vård. Vår andra utgångspunkt är att digitala innovationer representeras av informationssystem, och ett att informationssystem är en sammansatt artefakt som utgörs av en teknisk artefakt, en informationsartefakt och en social artefakt. I rapporten redogör vi för en konceptuell analys som relaterar definierade innovationstyper till den sammansatta artefakten informationssystem. Resultatet av analysen är en konceptuell modell för digital innovation – en innovationsrymd. Innovationsrymden är en modell för att precisera och beskriva grundtanken med en digital innovation utifrån dess ingående dimensioner och den avsiktliga nyttan.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset, 2016. p. 20
Keywords
digitalisering, innovation, informationssystem, sjukvård
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142282 (URN)
Projects
Informatiktestbädd för framtidens Hälso och sjukvård
Funder
VINNOVA
Available from: 2017-10-23 Created: 2017-10-24 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Nordström, M., Lagsten, J., Lundkvist, F. & Permert, J. (2016). Klinisk Digital Innovation: Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga. Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset
Open this publication in new window or tab >>Klinisk Digital Innovation: Principer och språkbruk för klinisk digitaliseringsförmåga
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Digitalisering och innovation är två metoder som ofta nämns i samband med utveckling av vården. Utmaningen är grannlaga inte minst eftersom det handlar om att styra mot ett rörligt mål som definieras av ett samhälle i förändring, men vården har också ett ständigt tillflöde av kunskap genom forskning och kvalitetsarbete. Även den explosionsartade användningen av teknik i samhället sätter förväntansnivåer hos såväl medborgare, patienter som vårdpersonal och forskare. I den här rapporten undersöker vi hur informatisk innovation (benämnd digitalisering) kan användas som instrument i vårdens förändringsarbete. Rapporten bygger på en studie av Innovationslabbet för eHälsa, som via en initial finansiering från Vinnova, etablerades på Karolinska Universitetssjukhuset 2013–2016. Arbetet i innovationslabbet har varit explorativt, i linje med beviljad ansökan, och genom följeforskning har vi studerat innovationsverksamheten genom 25 innovationsberättelser som författas av innovationslabbets medarbetare. Frågeställningarna har handlat förmågor i en digital plattform såväl som organisatorisk innovationsförmåga i form av strukturer, metoder och relationella mekanismer. Arbetet har genomsyrats av praktikforskning och varit indelat i tre faser: I. prövning och generering av frågeställningar II. Utforskande i teori och praktik III. Analys och rapportering. Vi betraktar denna rapport som en delrapportering av en pågående kunskapsutveckling om innovation inom vård och omsorg. Resultatet från studien visar att digital plattformsförmåga och organisatorisk innovationsförmåga måste integreras för att uppnå klinisk digitaliseringsförmåga. Om detta skall vara möjligt måste det förhärskande produktperspektivet överges till förmån från ett mer verksamhetsorienterat perspektiv, där vårdgivare har möjlighet att utveckla verksamheten baserat på behov hos patienter och vårdpersonal snarare än att fokusera på implementation av nya tekniska produkter. Våra studier och erfarenheter visar att, visst behövs nya digitala plattformar för att möta framtidens utmaningar, men det är minst lika viktigt att skapa en organisatorisk innovationsförmåga som kan hantera förändring i klinisk verksamhet när nya digitala verktyg ska utvecklas och implementeras. Utforskandet av en digital plattformsförmåga som kan stödja detta dynamiska arbetssätt visar att en plattform bör ha förmåga till processorkestrering, semantikkonvertering, MT/IT-integration samt förmågan att suga ut data från olika källsystem i syfte att skapa kliniska beslutsstöd. När det gäller strukturer för innovation argumenterar vi för innovationsarenor där legitimitet är ett centralt begrepp. Om innovation ska användas som metod i vårdens förändringsarbete, måste innovation göras legitimt. Vårt förslag att göra övergången från innovationsarenor till förvaltningsstyrning är att tillämpa genererade principer för innovationsförvaltning. Gemensamt för både innovationsarenor och innovationsförvaltning är en professionsstyrning där aktiva kliniker och systemutvecklare interagerar, i syfte att nyskapa. Vi vill även lyfta fram Triple Helix som samarbetsform, men betona vikten av ett gemensamt mål för att undvika konflikter i mål och värden.

4 (32) När det gäller innovationsmetoder vill vi särskilt lyfta fram alternativa metoder som innovationsupphandling, proof of concepts, nätverkande, matchning och crowdsourcing. Digitala innovationer är flerdimensionella och ett kunskapsbidrag från studien är metoden för innovationsrymd, som på ett enkelt, men ändå kraftfullt sätt kan ”spänna upp” det flerdimensionella i digitala innovationer med fokus på värde. Vi lyfter också fram de relationella mekanismer vi sett är nödvändiga för att skapa innovation. Det är lätt att tekniken hamnar i fokus i digitaliseringssammanhang, men vi vill betona att det faktiskt är människor som agerar på innovationsarenor. Med en ömsesidig respekt för profession och uppdrag, inte minst genom att fokusera ett gemensamt mål, visar vår studie att det är möjligt att bedriva innovation i gränslandet vårdteknik, befintligt-nytt och kund-leverantör.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Karolinska Universitetssjukhuset, 2016. p. 32
Keywords
Digitalisering, IT-governance, Innovation
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142071 (URN)
Projects
Informatiktestbädd för framtidens Hälso och sjukvård
Funder
VINNOVA
Available from: 2017-10-20 Created: 2017-10-20 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Nordström, M., Lagsten, J., Koch, S. & Permert, J. (2016). Klinisk IT-governance: Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang. Stockholm: Vinnova, SweLife
Open this publication in new window or tab >>Klinisk IT-governance: Principer och språkbruk för klinisk verksamhet och informationssystem i samklang
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vården befinner sig i en dynamisk transformeringsfas där ökad patientinvolvering, värdebaserad vård och personaliserad vård snabbt växer i betydelse. Detta kräver en förbättrad informationsbehandling i klinisk verksamhet, kvalitetsarbete, management samt för innovation och klinisk forskning. Rapporten visar att samma information idag hanteras i flera separata strukturer, vilket i framtiden skall kunna undvikas om vi, genom god organisering, kan skapa ändamålsenliga informationssystem för klinisk verksamhet.

Vi delar problembilden med utredningen ”Nästa fas i e-hälsoarbetet”, men medan den utredningen fokuserar på statens roll som samordnare och normerare, fokusera vi på vårdgivarnas roll och vad dessa kan göra för att förbättra strukturer och processer mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet.

Rapporten genomsyras av perspektivet informatik (informationssystem). Detta område har fått ökad uppmärksamhet i och med behovet av ökad semantisk interoperabilitet, då patienter vårdas i kedjor och nätverk av många vårdgivare, och det förväntas att informationen följer patienten. Den här rapporten handlar dock inte om semantisk interoperabilitet eller teknik/arkitektur, utan om hur vårdgivarna kan och bör organisera fram adekvata informationssystem. Samtidigt som man säkrar stabilitet i de cirka 12 500 informationssystem som används i Sverige i vården idag. Vi etiketterar detta klinisk IT-governance, för att betona det kritiska i behovet av samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet, för att dessa mål ska uppnås. I rapporten påvisas en komplexitet som kan förefalla avskräckande, men som vi menar är en realitet som måste hanteras. Det finns tyvärr inga Silver Bullets för att lösa behovet av informationsförsörjning. Det handlar om enträgenhet, systematiskt och hårt arbete.

Rapporten bygger på tre studier där vi har undersökt; IT-governance hos vårdgivare i hela landet (L-ITG), hur det informatiska gapet kan överbryggas vid utveckling av kliniska beslutsstöd (BIG), samt behov av strukturer och arbetssätt för digital innovation i Innovationslabbet för eHälsa (Innovationslabbet) vid Karolinska Universitetssjukhuset. Vi som har skrivit rapporten har alla mångårig erfarenhet som forskare, praktiker och lärare inom medicin och/eller informatik.

L-ITG visar att IT-governancefrågan har beaktats runt om i landet den senaste 10årsperioden. Befintliga informationssystem har kartlagts och 90 procent av landstingen har valt att införa en IT-governancemodell för att organisera samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Detta bör betraktas som en form av transformation, där den traditionella modellen med decentraliserat beslutsfattande kring informationssystem, är på väg att utvecklas till en modell för samverkan mellan klinisk verksamhet och IT-verksamhet. Med hjälp av modellen kan avvägningar göras mellan vårdgrenar, för att använda begränsade resurser på bästa sätt. Medan vissa landsting precis har börjat resan, är andra inne på 7-8 årscykeln, där införandet har övergått till regelrätt kvalitetsarbete. Vi ser dock att införandet av samverkansmodellen har brustit på en central punkt: Den delen av arbetet med informationssystem som ligger nära den kliniska verksamheten (användarstöd, utbildning, förbättringsarbete genom mallar/formulär, deltagande i upphandling osv.) har i många fall organiserats i IT-verksamheten istället för, som sig bör, i den kliniska verksamheten. Forskning och erfarenheter visar samstämmigt att en sådan organisering leder till lägre användaracceptans och lägre nytta av de investeringar som är gjorda i befintliga informationssystem. Användarmedverkan har en central betydelse för kvalitet och acceptans både vid utveckling och vid förvaltning av informationssystem. Detta i kombination med att det skett en intresseglidning från kliniker och forskare mot andra typer av informationssystem, t.ex. kvalitetsregister, gör att en samlad kraftansträngning krävs får att återerövra klinikernas engagemang för vårdgivarnas informationssystem. Dessa andra informationssystem innehåller ofta data som genomgått en valideringsprocess, ger en möjlighet att påverka systemen i kortare cykler samt förenar professionsgrenar över vårdgivargränser. Klinikerna och forskarnas engagemang krävs också för att utveckla och förvalta vårdgivarnas kliniska informationssystem. Vi föreslår därför ett antal konkreta åtgärder som bör genomföras för att öka det kliniska engagemanget, och därmed nyttan, av vårdgivarnas informationssystem. Dessa kan sammanfattas i följande fyra punkter;

  1. Positionera klinisk informatik som ett kompetensområde och utbilda hälsoinformatiker (kan både ha klinisk och/eller informatikbakgrund).
  2. Inrätta en CMIO-roll som får det yttersta ansvaret för klinisk informatik och som blir en ”speaking partner” till CIO avseende informatikfrågor.
  3. Återför den verksamhetsnära förvaltningen till de kliniska verksamheterna. Klinikerna ska inte ”sugas ifrån” den kliniska verksamheten, för att arbeta med IT.
  4. Använd ett språkbruk som är mer anpassat till klinisk verksamhet än traditionella IT-governancetermer.

Studien av Innovationslabbet, visar att det finns ett behov av att skapa innovationsarenor där kliniska professioner, forskare, innovationsaktörer och IT-professioner kan mötas och utveckla idéer. Innovationslabbet för eHälsa, präglades av ett ”själv-tryck”, där en stor mängd idéer strömmade in från olika delar av SLL. Innovationslabbets idé var från början att finnas som en virtuell resurs, mot bakgrund av att innovation uppstår i den kliniska verksamheten. Vår studie visar dock att en sådan fysisk arena har en funktion och måste ges legitimitet och organisatorisk struktur om det ska vara görligt att stimulera och ta tillvara medarbetarnas innovationsidéer. Behovet av systemutvecklingskompetens hos landstingen är en fråga som får anses belagd via studien av Innovationslabbet, men också via LITG där de flesta pekade på behovet av egen utvecklingsförmåga. Inte nödvändigtvis för att utveckla informationssystem från grunden, utan för att göra t.ex. prototyper som grund för kravställning vid upphandling. Sammanfattningsvis föreslår vi införandet av en dynamisk förmåga hos vårdgivarna bestående av tre agila (lättrörliga) IT-governancemekanismer:

  1. Analytiska system för att uppfatta, filtrera, och kalibrera idéer, behov och möjligheter.
  2. Organisatoriska strukturer och processer för att eskalera idéer, behov och möjligheter till utveckling i Trippel Helix konstellationer (klinisk verksamhet, akademi och industri).
  3. Mekanismer för kontinuerlig sammansmältning av det nya med det befintliga genom kunskapshantering, överföringsarenor samt utbildning och systematiskt lärande.

I denna miljö kan den kliniska informatiken som kompetensområde initialt ges möjlighet att formas, växa och ta ett större ansvar för semantisk interoperabilitet på olika nivåer samt utveckla kliniska informationsmodeller och kliniska beslutsstöd. Våra tre studier pekar alla mot att kliniska beslutsstöd är det som klinikerna efterfrågar. Av de cirka 30 innovationsprojekt vi studerat, utgjorde de allra flesta någon typ av beslutsstöd som integrerar kunskap från olika källor för att förmedla kunskap, och på sikt även ge individuella rekommendationer.

I föreliggande rapport har vi sammanfattningsvis tre bidrag;

  1. Principer för att hantera stabilitet (mode 1-förmåga) och dynamik (mode 2-förmåga)
    • a. En övergripande bimodal modell för att hantera stabilitet respektive förändring i två skilda strukturer.
    • b. Principer och åtgärder för stärkt mode 1 förmåga
    • c. Förslag till indelning och innehåll i mode 2 förmåga
  2. Förslag till begrepp för området klinisk IT-governance som kan vara professionsöverskridande (kliniska professioner, forskare och IT-professioner)
  3. Positionering av klinisk informatik som kompetensområde.

Vi pekar dessutom på att IT-governance är ett etablerat kunskapsområde, och det bör vara naturligt att detta kunskapsområde, påverkar fortsatt utveckling av ITgovernance i praktiken, på samma sätt som forskning inom medicin påverkar klinisk verksamhet.

Med dessa principer, åtgärder och förslag till gemensamt språkbruk är det vår förhoppning att gemensamma informationssystem kan användas för klinisk verksamhet, klinisk forskning, för innovation samt i managementsyfte.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare hos vårdgivare, som har ansvar över kliniska informationssystem, såväl ur kliniskt som IT-mässigt perspektiv.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Vinnova, SweLife, 2016. p. 39
Keywords
Informatik, informationssystem, IT-governance
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142069 (URN)
Projects
Från Öar av data till kunskap för samhällsnytta
Funder
VINNOVA
Available from: 2017-10-20 Created: 2017-10-20 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Nordström, M. & Lagsten, J. (2016). Kliniska Beslutsstöd: En konceptualisering med IT-goverance implikationer. Stockholm: Karolinska Institutet
Open this publication in new window or tab >>Kliniska Beslutsstöd: En konceptualisering med IT-goverance implikationer
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten innehåller en konceptualisering av begreppet kliniska beslutsstöd. Fem centrala frågor diskuteras och besvaras; vilket är ursprunget för kliniska beslutsstöd?, vad är kliniska beslutsstöd?, var existerar kliniska beslutsstöd?, vilken funktion/syfte har kliniska beslutsstöd?, vad är kontexten för kliniska beslutsstöd?, hur pratar vi om kliniska beslutsstöd?. Resultatet används som avstam för vidare forskning kring IT-governance för kliniska beslutsstöd. 

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Karolinska Institutet, 2016. p. 20
Keywords
Kliniska beslutsstöd, IT-governance, konceptualisering
National Category
Information Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142070 (URN)
Projects
BIG - bryggan över det informatiska gapet
Note

BIG-projektet finansierades av Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Cambion HealthCare. 

Available from: 2017-10-20 Created: 2017-10-20 Last updated: 2018-01-13Bibliographically approved
Goldkuhl, G. & Nordström, M. (2014). Challenges in IT service management: institution vs. improvisation. In: : . Paper presented at the 3rd International workshop on IT Artefact Design & Workpractice Improvement, Friedrichshafen (pp. 1-15).
Open this publication in new window or tab >>Challenges in IT service management: institution vs. improvisation
2014 (English)Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [en]

In many organisations the work of delivering IT services in order to maintain and improve the IT portfolio is a complex task. Different models for IT service management have been developed and they are widely in use. An ITSM model is a way of institutionalising processes, activities and roles of IT service delivery. This research studies the use of an ITSM model (an adaptation of ITIL) in a municipal IT department. A qualitative case study has been conducted. The adapted ITSM model has been investigated and compared with several instances of IT service deliveries. Six cases of IT service deliveries (of both failure and success character) have been studied. This inquiry uses a storytelling approach and a combination of different data sources (workshop discussions, interviews, documents, records and the functionality of used IT artefacts). The analysis of these cases is conducted in a theory-informed way. A conceptual model has been developed describing an ITSM model as an organisational institution manifested in different institutional carriers. Based on rich empirical data we have clarified positive and negative effects of both ITSM model compliance and deviation through improvisation. A dialectical model is developed showing a possible synthesis of ITSM model compliance and improvisation.

Keywords
IT service management, ITIL, institution, institutional carrier, compliance, improvisation, situational adaptation, storytelling, dialectics
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-113661 (URN)
Conference
the 3rd International workshop on IT Artefact Design & Workpractice Improvement, Friedrichshafen
Available from: 2015-01-27 Created: 2015-01-27 Last updated: 2015-03-02Bibliographically approved
Nordström, M. (2014). pm3 evolutionen: En innovationsberättelse från systemförvaltning till IT-governance. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>pm3 evolutionen: En innovationsberättelse från systemförvaltning till IT-governance
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna rapport sammanfattas pm3 evolutionen genom en retroperspektiv analys, med nedslag i avgörande kunskapsbidrag. pm3 evolutionen har skett i gränslandet mellan akademi och praktik och pågått i drygt 20 år. Det är också något av ett personligt bokslut eftersom jag nu har lämnat förvaltningsstyrningsarenan och arbetar med innovation. Tiden delas i fyra perioder och för var av och en av dessa diskuteras fyra frågeställningar;- Vilka frågeställningar/händelser var aktuella under perioden? - Vad var problematiskt i praktiken? - Vilken kunskapsutveckling genomfördes avseende pm3? - Vilka avtryck fick kunskapsutvecklingen i pm3? Rapporten vänder sig till praktiker, studenter och forskare som vill förstå hur pm3 har utvecklats och varför.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2014. p. 33
Series
LIU-IEI-R ; 00196
Keywords
IT-governance, pm3, systemförvaltning
National Category
Information Systems, Social aspects
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-141047 (URN)LIU-IEI-RR--14/00196—SE (ISRN)
Note

Finansierats av Kunskapsinitiativet för IT-governance (tidigare systemförvaltning)

Available from: 2017-09-21 Created: 2017-09-21 Last updated: 2017-09-25Bibliographically approved
Nordström, M. & Lagsten, J. (2013). eHealth Governance: a Study of Cross-border Collaboration in Health Care Information Infrastructures. In: : . Paper presented at 4th Infrastructure workshop on Infrastructures for Healthcare: Action Research, Interventions, and Participatory Design, June 13-14, Tromsø, Norway.
Open this publication in new window or tab >>eHealth Governance: a Study of Cross-border Collaboration in Health Care Information Infrastructures
2013 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

In this paper we investigate appropriate cross-border collaboration areas, by introducing the concept eHealth governance area (eHgov area). Our basic principles lie in the perspective of information infrastructures and IT governance, and investigate areas of collaboration in health care. The empirical data originates from a study in Swedish health care. Our conclusion from this study implies that the basis in workflow processes is the key issue to reach appropriate cross-border collaboration in health care. In the paper we identify 9 areas for collaboration; laboratory test diagnosis, dental care, perioperative care, pregnancy and obstetric care, emergency medical care, imaging and functional diagnosis, prescription, patient administration, and medical records.

National Category
Information Systems, Social aspects
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142027 (URN)
Conference
4th Infrastructure workshop on Infrastructures for Healthcare: Action Research, Interventions, and Participatory Design, June 13-14, Tromsø, Norway
Available from: 2013-10-13 Created: 2017-10-18 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
Lagsten, J. & Nordström, M. (2013). Investigating rationality, in concept and use, in a model for IT maintenance and governance. In: : . Paper presented at 2nd International Workshop on IT Artefact Design & Workpractice Intervention, June 5, Tilburg, Netherlands.
Open this publication in new window or tab >>Investigating rationality, in concept and use, in a model for IT maintenance and governance
2013 (English)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
Abstract [en]

In this study we investigate the deployment of a model for IT governance named pm in a large healthcare organisation. We are especially interested in if and how the basic goals, the inherent rationality, of the pm model-in-concept change in translation during the model deployment process. The concept of model rationality is suggested as a beneficial approach for analysing differences between pm3-in-concept and pm-in-use. We have identified three main contributions with the suggested approach that are of benefit for both research and practice: 1) We can define and express the rationality in the pm3 model for IT and governance in a clear manner, 2) we have used the pm3 rationality as an evaluation tool that has proven to be useful in practice, and 3) we have also identified the main problems in deploying pm in the investigated healthcare organisation. 

Keywords
IT maintenance, IT governance, model rationality
National Category
Information Systems, Social aspects
Research subject
Informatics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-142024 (URN)
Conference
2nd International Workshop on IT Artefact Design & Workpractice Intervention, June 5, Tilburg, Netherlands
Available from: 2013-10-13 Created: 2017-10-18 Last updated: 2017-10-18Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications