När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser.

Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.

This study examined the collective behaviour of the police during a football match at the 2006 Football World Cup. What peacekeeping and aggravating processes could be identified and what were their consequences? Data were collected using observation and field interviews. Some critical situations could have escalated into riots; however, the police showed trust in the majority of the supporters’ intentions to be peaceful. Distrust was reserved for selected individuals who were under surveillance. This, together with tactics involving using different forces for different tasks and an overall organizational strategy focusing on the festivity of the event, was the main reason for the peaceful outcome. A friendly, but firm, approach was successful in keeping the peace.

Syftet med denna rapport är att beskriva tankarna bakom och med Elevhälsan som en ny verksamhetsform i skolans värld. Enligt det lagförslag som ligger skall olika kompetenser samverka utifrån en samsyn på barns lärande och utveckling i syfte att skapa bästa möjliga förutsättningar för varje enskild elev att nå skolans kunskapsmål. Begreppet elevhälsa ska omfatta såväl skolans lärmiljö som individens psykiska och fysiska hälsa samt sociala situation utifrån antagandet att lärande och hälsa påverkas av samma generella faktorer samtidigt som de påverkar och påverkas av varandra.

De kompetenser som föreslås samverka är medicinsk, omvårdnads, psykologisk, psykosocial och (special)pedagogisk. Dessa kompetenser representeras idag av olika yrkesgrupper, som inte är nya i skolans värld. Var och en har sin historia, sin tradition, sina perspektiv och sina intressen när de går in i Elevhälsan som en ny verksamhetsform. De kan sägas utgöra elevhälsans tre spår; skolhälsovård (skolläkare och skolsköterska), elevvård (psykolog och kurator) samt det (special)pedagogiska spåret (specialpedagog, speciallärare). För att förstå vilka "spår" detta eventuellt kommer att sätta i den nya elevhälsan beskrivs här varje kompetens professionella ursprung och framväxt.

När många människor samlas på ett ställe finns en risk att det uppstår konflikter som urartar i våld, även om syftet med samlingen är fredligt. I boken beskrivs vad som kan hända i samband med demonstrationer, gatufester och idrottsevenemang. Bokens första syfte är att ge en överblick över aktuell forskning om masshändelser och kravaller. Ett annat syfte är att ge konkreta exempel på masshändelser som urartat och sådana som avlöpt fredligt, samt att förklara varför kravaller uppstår. Det tredje syftet är att ge konkreta beskrivningar av hur polis, myndigheter och arrangörer kan agera för att undvika kravaller. Ökad kunskap om den dynamik som kan utvecklas i samband med masshändelser kan bidra till att öka medvetenheten om den egna gruppens betydelse för händelseutvecklingen och bemötande av andra grupper. Detta är kunskap med relevans också för en mängd vardagliga situationer som kan uppstå på t.ex. arbetsplatser eller i skolklasser. Boken riktar sig till poliser, polisaspiranter, idrottsföreningar och arrangörer av demonstrationer, men också till lokala myndigheter och politiker. Boken kan med fördel användas i undervisning och forskning inom det beteendevetenskapliga området.

I detta kapitel beskrivs hur polisen kan hantera enskilda polisers självsvåldiga agerande i samband med masshändelser. Det är ett välkänt faktum att det inom poliskåren finns poliser som lätt låter sig provoceras eller själva provocerar demonstranter.