liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Persson, Bo
Publications (10 of 22) Show all publications
Persson, B. & Hermelin, B. (2019). Näringslivets roll inom yrkesutbildningen: En analys av två industrigymnasier. In: Josefina Syssner (Ed.), Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande: (pp. 103-123). Boxholm: Linnefors förlag
Open this publication in new window or tab >>Näringslivets roll inom yrkesutbildningen: En analys av två industrigymnasier
2019 (Swedish)In: Ett nytt kontrakt för samhällsbyggande / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2019, p. 103-123Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Boxholm: Linnefors förlag, 2019
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162845 (URN)9789188651082 (ISBN)
Available from: 2019-12-21 Created: 2019-12-21 Last updated: 2020-01-22Bibliographically approved
Sandberg, J., Persson, B. & Garpenby, P. (2019). The dilemma of knowledge use in political decision-making: National Guidelines in a Swedish priority-setting context. Health Economics, Policy and Law, 14(4), 425-442
Open this publication in new window or tab >>The dilemma of knowledge use in political decision-making: National Guidelines in a Swedish priority-setting context
2019 (English)In: Health Economics, Policy and Law, ISSN 1744-1331, E-ISSN 1744-134X, Vol. 14, no 4, p. 425-442Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

There is a growing recognition of the importance of evidence to support allocative policy decisions in health care. This study is based on interviews with politicians in four regional health authorities in Sweden. Drawing on theories of strategic use of knowledge, the article analyses how politicians perceive and make use of expert knowledge represented by the National Guidelines, embracing both a scientific and a political rationale. As health care is an organisation with a dual basis for legitimacy – at the same time a political and an action organisation – it affects knowledge use. We investigate how the context of health care priority setting influences the conditions for knowledge use among regional politicians. Our findings illustrate the dilemma of political decision-makers and how they prefer to use expert knowledge. The politicians use this policy instrument in a legitimising fashion, as it will fit into the current political debate on more equal care. As an instrument for resource allocation the politicians noted that ‘facts’ per se could not provide them with a sufficient basis for legitimising their governing of health care. The dualistic organisational context makes knowledge important as a political weapon in negotiations with the medical profession.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge University Press, 2019
Keywords
Expert knowledge, Policy making, Health policy, knowledge utilization
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149919 (URN)10.1017/S1744133118000233 (DOI)000482431400001 ()29986792 (PubMedID)2-s2.0-85049867288 (Scopus ID)
Available from: 2018-08-06 Created: 2018-08-06 Last updated: 2019-09-09Bibliographically approved
Persson, B. & Kitagawa, F. (2018). De-centralization and re-configuration of multi-level science and innovation policy: The UK and Swedish experiences. In: : . Paper presented at Annual conference of the European Group for Public Administration (EGPA), Lausanne, 3-7 September 2018.
Open this publication in new window or tab >>De-centralization and re-configuration of multi-level science and innovation policy: The UK and Swedish experiences
2018 (English)Conference paper, Published paper (Refereed)
Keywords
local government, decentralization, science policy, innovation policy
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151393 (URN)
Conference
Annual conference of the European Group for Public Administration (EGPA), Lausanne, 3-7 September 2018
Available from: 2018-09-19 Created: 2018-09-19 Last updated: 2018-09-24
Persson, B. (2018). Kommuner som forskningspolitiska aktörer: En jämförelse mellan Norrköping och Örebro. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Kommuner som forskningspolitiska aktörer: En jämförelse mellan Norrköping och Örebro
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

De svenska kommunerna har blivit allt mer aktiva som forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer på universitet och högskolor, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av universitetsforskning. Flera offentliga verksamheter har decentraliserats till kommunerna vilket ökat kraven och förväntningarna på lokal kunskapsutveckling. Kunskapen om kommuner som forskningspolitiska aktörer är dock ytterst begränsad. Få studier har ägnats åt att beskriva och analysera de svenska kommunernas forskningspolitiska strategier, vilka faktorer som påverkar kommunernas forskningspolitik och vilka konsekvenser den får för det forskningspolitiska systemet i sin helhet. Eftersom flera omständigheter tyder på att kommunal forskningspolitik kan möta utmaningar som skiljer sig från den nationella politikens, t.ex. genom att man riskerar att styras av sitt beroende av ett lokalt lärosäte eller att man har en svag institutionell kapacitet att hantera relationen till forskare och lärosäten, finns det skäl att granska och analysera kommunernas roll som forskningspolitiska aktörer.

I denna rapport redovisas resultatet om en jämförande fallstudie av forskningspolitik i två kommuner: Norrköping och Örebro. Huvudsyftet med studien är att beskriva och analysera kommunernas forskningspolitiska strategier. Fokus ligger på att undersöka kommunernas vilja och förmåga att göra prioriteringar, mobilisera finansiella resurser och bygga upp organisatoriska arrangemang inom forskningspolitiken. I studien analyseras särskilt huruvida kommunernas strategier präglas av långsiktighet och kontinuitet eller av tillfälliga satsningar och ad-hoc lösningar. I studien diskuteras också olika förklaringar till likheter och olikheter i forskningspolitikens utformning i de båda kommunerna. Ambitionen med studien är att bidra med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer och om hur kommunerna tolkar sitt handlingsutrymme i förhållande till staten och lagstiftningen inom detta område. Studien bygger på analyser av skriftliga dokument, tidigare studier och intervjuer.

Studien visar att båda de studerade kommunerna har engagerat sig i forskningspolitiska frågor och tagit olika initiativ för att stödja forskning. Men kommunernas strategier har sett olika ut. Norrköpings kommun har lagt förhållandevis stora resurser på forskning och utvecklingsverksamhet och varit en aktiv samarbetspartner till universitetet. Kommunens arbete har varit långsiktigt och präglats av en stark kontinuitet. Politiken har kommit till uttryck i olika former av avtal om finansiering och samverkan med universitetet, men också i olika organisatoriska strukturer för fördelning av forskningsmedel. I Örebro kommun har forskningspolitiken inte präglats av samma kontinuitet och långsiktighet. De politiska partierna har här varit mer oense om vilken inriktning politiken ska ha och vilket handlingsutrymme som man anser att kommunen har på området. Politiken har i Örebro främst tagit sig uttryck i ett antal specifika satsningar på det lokala lärosätets forskning, inte minst för att kompensera för frånvaron av statliga medel, men det finns få exempel på mer långsiktiga engagemang. Relationen mellan kommunen och universitetet, åtminstone när det gäller forskningsfrågor, har varit mindre tät och utvecklad i Örebro i jämförelse med hur det sett ut i Norrköpings kommun. Varken i Norrköping eller i Örebro har kommunen byggt upp någon stark organisation för att mer strategiskt hantera FoU-frågor.

Vilka faktorer kan då förklara kommunernas forskningspolitik? I rapporten diskuteras denna fråga med utgångspunkt från tre övergripande faktorer: 1) statlig politik och reglering, 2) den lokala kunskapsproduktionens struktur samt 3) lokal politik och lokala maktstrukturer. Statlig politik och reglering har varit viktiga förutsättningar för kommunernas olika initiativ. I synnerhet har den statliga högskolepolitiken spelat en central roll för kommunernas vilja att och intresse för att engagera sig i forskningspolitik. Etableringen av campuset i Norrköping och högskolans uppgradering till universitet i Örebro har på många sätt varit viktiga skäl till kommunernas satsningar. Liksom inom näringslivspolitiken kan vi konstatera att kommunernas handlingsutrymme inom detta området är ganska stort, och att statens inställning till kommunal forskningspolitik i allt väsentligt varit positiv. Kommunerna har varit angelägna om att motivera olika satsningar i förhållande till medborgarnas behov, vilket ju också betonas i kommunallagen.

Den lokala kunskapsproduktionens struktur har påverkat incitamenten för kommunerna att ta forskningspolitiska initiativ. I Norrköpings kommun, där det finns ett universitetscampus men där universitetets huvudcampus finns i en annan kommun, har det funnits starka incitament för kommunen att satsa på forskning för att stärka det egna campuset. I Örebro kommun har inte beroendet av universitetet (tidigare högskolan) uppfattats som lika starkt som i Norrköping. Örebro kommun har inte, som Norrköping, behövt konkurrera med en näraliggande kommun om utbildningsplatser och forskningsresurser eftersom universitetet huvudsakligen haft sin verksamhet inom den egna kommunens gränser. Detta förefaller vara en viktig faktor för att förklara skillnader mellan kommunernas forskningspolitik.

Kommunernas forskningspolitik har utgått ifrån delvis olika politiska mål. Politikens inriktning är också uttryck för olika maktstrukturer och socioekonomiska förutsättningar i kommunerna. I Norrköping har många av satsningarna vägletts av en stark politisk vilja att hantera den låga utbildningsnivån och höga arbetslösheten i kommunen. De initiativ som tagits har ofta växt fram inom ramen för samverkansstrukturer där olika samhällsintressen (inte minst näringslivet) varit företrädda och beslut har oftast tagits i partipolitisk enighet. I Örebro kommun har satsningarna skett i mer direkt samverkan mellan kommun och högskola/universitet. Framväxten av initiativ har oftast inte skett i sammanhang där olika samhällsintressen varit direkt företrädda. De större satsningarna har varit tätare knutna till kommunens egna uppdrag eller den övergripande regionala utvecklingen. I Örebro har också partipolitik spelat en större roll för inriktningen på forskningspolitiken.

Sammanfattningsvis har denna undersökning bidragit med ny kunskap om kommuner som forskningspolitiska aktörer. Den huvudsakliga ambitionen har varit att beskriva, jämföra och förklara forskningspolitiken i två kommuner. Men studiens resultat kan också bidra till att förstå andra liknande fall och bidra till teorier om hur lokal forskningspolitik kan förstås och förklaras. Studien väcker vidare nya frågor som behöver fördjupas i kommande studier. Vilken betydelse har t.ex. kommuners forskningspolitik haft för forskningen på universitet och högskolor? Har kommunernas initiativ kompletterat statliga initiativ eller t.o.m. bidragit till framväxten av nya forskningsområden? Mer forskning behövs om kommunernas forskningspolitik och dess roll i det svenska forskningslandskapet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. p. 60
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2018:10
Keywords
Kommuner, Forskninspolitik, Forsknings- och utvecklingsverksamhet, Norrköping, Örebro
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154153 (URN)9789176851340 (ISBN)
Available from: 2019-01-29 Created: 2019-01-29 Last updated: 2020-01-15Bibliographically approved
Persson, B. & Hermelin, B. (2018). Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme. Journal of Vocational Education and Training, 1-21
Open this publication in new window or tab >>Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme
2018 (English)In: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090, p. 1-21Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

In this article, we analyse a recent industry-driven initiative in Sweden for the organisation and operation of Vocational Education and Training. In the context of a statist and school-based system for VET, this is an initiative which seems to be an example of an anomaly in the present system. The initiative is called the Technical College scheme and is a certification scheme for upper secondary school education in technology. The aim of this article is to describe and explain the establishment of the Technical College scheme in Sweden from a historical institutionalist approach. Based on this approach, the case is analysed as a process of incremental institutional change, with a focus on initiatives and strategies by different stakeholders driving the invention and implementation of the scheme, the importance of the power balances between central interests, and how the process has been shaped by institutional conditions. Our study shows how previously marginalised actors in a VET system can mobilise for change without radically changing the rules of the game. The process that we characterise can be explained by changes in the power balances between key actors, but also by changed institutional conditions that have provided windows of opportunity for new initiatives.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2018
Keywords
Comparative VET, vocational education & training, VET and the labour market, management of VET, policy analysis
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-145672 (URN)10.1080/13636820.2018.1443971 (DOI)2-s2.0-85043472576 (Scopus ID)
Available from: 2018-03-14 Created: 2018-03-14 Last updated: 2018-03-21Bibliographically approved
Persson, B. (2017). Interests, ideas and legacies of the past: Analysing the positions and strategies of Swedish policy actors in the establishment of the European Research Council. European Educational Research Journal (online), 17(3), 404-420
Open this publication in new window or tab >>Interests, ideas and legacies of the past: Analysing the positions and strategies of Swedish policy actors in the establishment of the European Research Council
2017 (English)In: European Educational Research Journal (online), ISSN 1474-9041, E-ISSN 1474-9041, Vol. 17, no 3, p. 404-420Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the past decade, the number of EU policy activities in research and higher education has increased greatly. The governance processes in these areas are increasingly characterized as multilayered, involving actors with a variety of roles, functions and loyalties. This article focuses on the forces shaping the policy positions and strategies of national science policy actors and coalitions in transnational policy processes through a case study of the positions, ideas and strategies held by central Swedish science policy actors in the process of building the European Research Council (ERC) during the first decade of the 2000s. The case is analysed from the perspectives of three versions of neo-institutional theory, each of which has somewhat different views on how institutions, interests and policy ideas interact in these kind of processes. The analysis shows that the Swedish influence on this process consisted primarily of an advocacy coalition of individuals with strong institutional positions in the Swedish science policy system and affiliations to transnational policy institutions and communities. Furthermore, the study shows that the policy actors largely functioned as normative entrepreneurs who related to general policy ideas shared by members of a transnational community, but also that the drivers of the development and the policy solutions were largely anchored in experiences and legacies from a national context.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2017
Keywords
Research policy, European research policy, policy entrepreneurship, institutional theory
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-139696 (URN)10.1177/1474904117719142 (DOI)
Available from: 2017-08-10 Created: 2017-08-10 Last updated: 2018-04-11Bibliographically approved
Persson, B., Niklasson, L. & Johansson, J. (2017). Kommunernas betydelse för regional utveckling i en storregion: drivkrafter och hinder i ett underifrånperspektiv. In: Ulf Tynelius, Torbjörn Danell (Ed.), Regionala tillväxtpolitiska utmaningar – behov av strukturreformer och nya samverkanslösningar?: (pp. 38-47). Stockholm: Tillväxtanalys
Open this publication in new window or tab >>Kommunernas betydelse för regional utveckling i en storregion: drivkrafter och hinder i ett underifrånperspektiv
2017 (Swedish)In: Regionala tillväxtpolitiska utmaningar – behov av strukturreformer och nya samverkanslösningar? / [ed] Ulf Tynelius, Torbjörn Danell, Stockholm: Tillväxtanalys , 2017, p. 38-47Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Tillväxtanalys, 2017
Series
Tillväxtanalys PM ; 2
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-137280 (URN)
Available from: 2017-05-10 Created: 2017-05-10 Last updated: 2019-11-26Bibliographically approved
Persson, B. (2017). What Shapes Research Policy at the Local Government Level?: The Establishment of a Research Fund in a Swedish municipality. Scandinavian Journal of Public Administration, 21(4), 77-96
Open this publication in new window or tab >>What Shapes Research Policy at the Local Government Level?: The Establishment of a Research Fund in a Swedish municipality
2017 (English)In: Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2001-7405, E-ISSN 2001-7413, Vol. 21, no 4, p. 77-96Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Research policy in Sweden—and especially financial support for universities—has customarily been the business of the state, it has thus not figured clearly within the scope of local government. However, Swedish municipalities have increased their focus on research policy and have become more active as funders of research and development during the past two decades. As there are a number of circumstances which indicate that local government research funding activities can encounter challenges that differ from those of national funding organisations, it is important to critically examine the role of municipalities as funders of research and consider how local policy conditions, national institutional frameworks and policies shape this role. In this article I analyse the establishment of a research fund to allocate grants to research projects in the Swedish municipality of Norrköping. Through identifying crucial phases, tensions and problems in the process of establishing the fund, the article shows that the process was solidly anchored in the needs of local policy interests and coalitions, but also that it was shaped by the key actors’ interpretations of national legal frameworks and policies in relation to the municipality’s scope for action in this area. Furthermore, the study shows that while the state appears to have generally been keen to encourage municipalities to invest more in research, the municipalities may still be somewhat uncertain about their roles in this area.   

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg, Sweden: Göteborgs Universitet * Förvaltningshögskolan, 2017
Keywords
Research policy, local government
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144498 (URN)
Available from: 2018-01-25 Created: 2018-01-25 Last updated: 2018-02-12Bibliographically approved
Persson, B. & Syssner, J. (2015). Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Lokal forskningspolitik: ett nytt kommunalt politikområde?
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Svenska kommuner har under det senaste decenniet blivit allt viktigare forskningspolitiska aktörer. Kommunerna samverkar allt mer med forskare och forskningsmiljöer, och fungerar i ökad utsträckning också som finansiärer av forskning. Nya organ för kommunal forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU) och samverkan mellan kommun och universitet har etablerats. På så vis tycks kommunal forskningspolitik ha vuxit fram som ett nytt politikområde i Sverige. Det är emellertid relativt outforskat i vilken mån kommunerna formulerar sammanhållna strategier och mål för den forskningspolitik de bedriver. Det är också i hög utsträckning outforskat vilka överväganden som ligger till grund för att svenska kommuner väljer att stödja forskning.

Mot bakgrund av ovanstående har vi i denna rapport undersökt i vilken mån svenska kommuner formulerat och antagit specifika forskningspolitiska strategier i förhållande till universitet och högskolor. Syftet med vår rapport är att på detta vis öka kunskapen om en framväxande kommunal forskningspolitik. Följande frågeställningar har varit vägledande i vårt arbete.

  • Vilka forskningspolitiska motiv kan identifieras i kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor?
  • Vilka former för samverkan med universitet och högskola beskrivs av kommunen?
  • Var har frågan om samverkan med universitet och högskola placerats i den kommunala organisationen?

Studien är baserad på ett strategiskt urval av de 31 kommuner i Sverige som hyser en statlig högskola eller ett statligt universitet. Vi har valt ut sex kommuner av olika storlek och geografiskt läge för att på så vis inkludera små, medelstora och stora kommuner med spridning över hela landet. Vi har i studien analyserat dokument där kommunerna beskriver sina strategier för forskning och/eller samverkan med universitet och högskola. Dokumenten har analyserats med hjälp av kvalitativ textanalys.

Vi har i vår studie identifierat två primära forskningspolitiska motiv bakom kommunernas strategier för samverkan med universitet och högskolor. För det första ser man universitet och högskola som en viktig aktör för att främja kompetensutveckling och evidensbaserade verksamheter i den kommunala organisationen, i det lokala näringslivet och för kommuninvånarna. Här förefaller de forskningspolitiska motiven i hög grad vara sammankopplade med utbildningspolitiska mål. För det andra ser man universitet och högskolor som en betydande resurs vad gäller att tillgodose tillväxt- och utvecklingspolitiska behov så som sysselsättning, konkurrenskraft och företagsetablering. Här blir universitetet ett led i det mer övergripande närings- och välfärdspolitiska arbetet. I de minsta kommunerna i vårt urval trycker man mer på  tillväxtorien terade motiv, ofta knutet till teknisk utveckling och  innovationer, medan man i de något större kommunerna i lika hög grad betonar motiv som har med den kommunala organisationens kunskapsutveckling att göra.

Vad gäller samverkansformerna, så ser vi att samverkan beskrivs både som strukturer för mer generell samverkan och som mer specifika och målinriktade verksamheter. Det innebär att vi kan se att det i flera fall finns en ambition att skapa tydliga strukturer – till exempel i form av gemensamma forum– där möten och samverkan ska ske. Samtidigt förekommer mer utfallsorienterade resonemang, som t.ex. att stödja specifika projekt för näringslivsutveckling eller evidensbaserad kunskapsanvändning. Det finns skillnader i hur kommunerna väljer att beskriva olika samverkansformer. Medan de mindre kommunernas samverkan ofta beskrivs i form av avtal med en specifik högskola, är de större kommunernas samverkansaktiviteter bredare (samarbete bedrivs med flera högskolor) och i praktiken uppsplittrade på flera olika aktiviteter. Vad gäller var samverkan placeras organisatoriskt, så har vi noterat att det i de flesta dokument som vi analyserat uttrycks tydligt att kommunstyrelsen har (eller borde ha) ett övergripande ansvar för kommunens olika forskningspolitiska satsningar och samarbeten, även om verksamheten i praktiken är starkt decentraliserad. Ett flertal kommuner tycks dock också förespråka en gemensam styrning – där styrningen utövas i dialog mellan kommunen, dess verksamhetsföreträdare och lärosätet.

Vi har i vår studie också funnit att det som skulle kunna vara forskningspolitiska strategidokument, inte riktigt gör skäl för den benämningen. Fokus i strategierna ligger främst på universitetens roll inom utbildning, kompetenshöjning, tillväxt och som draglok för att öka antalet medborgare i kommunen. Vi ser detta som en indikation på att kommunernas långsiktiga planer kring forskningsfrågor fortfarande är ganska outvecklade. När det gäller universitetens roll för en mer generell kunskaps- och utvecklingspolitik verkar kommunerna vara mindre aktiva. Vi ser också ett stort behov av ytterligare studier på detta relativt outforskade område.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 37
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2015:6
Keywords
Forskningsanslag, Forskningspolitik, Kommunal verksamhet, Sverige
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-123444 (URN)9789176858820 (ISBN)
Available from: 2015-12-17 Created: 2015-12-17 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Persson, B., Niklasson, L. & Johansson, J. (2015). The Role of Municipalities in the Bottom-Up Formation of a Meta-Region in Sweden. Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, 19(4), 71-88
Open this publication in new window or tab >>The Role of Municipalities in the Bottom-Up Formation of a Meta-Region in Sweden
2015 (English)In: Offentlig Förvaltning. Scandinavian Journal of Public Administration, ISSN 2000-8058, E-ISSN 2001-3310, Vol. 19, no 4, p. 71-88Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The sub-national level in the Nordic countries is currently undergoing a process of major

transformation. A central issue concerns the role of municipalities in regionalization

processes. The purpose of the article is to analyse the positions and strategies of municipalities

regarding interlocal cooperation and regional governance, in relation to a failed

attempt to create a new large region in southern Sweden during 2013-2014. This attempt

was based on a reform strategy, initiated by the government, which gave the main role in

the creation of larger regions to municipalities and regional actors in a bottom-up process.

How can we understand the roles of municipalities, and what are the drivers and barriers

in a bottom-up strategy of regional formation? Our study shows that the views expressed

by municipal representatives in Sweden regarding regional governance are anchored in

the strong institutional position of municipalities in that country. Our conclusion is that a

bottom-up strategy has several shortcomings as a method for making institutional reforms

in a system of regional governance. There are obvious drivers in such a process, but there

are also difficulties in achieving cooperation that result from high transaction costs

(which lead to a collective-action dilemma), from an uncertain national policy, and from

problems of legitimacy.

National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-124062 (URN)
Available from: 2016-01-19 Created: 2016-01-19 Last updated: 2019-11-26
Organisations

Search in DiVA

Show all publications