This article is based upon two studies applying a life history approach, letting 15-to 16-year-olds reconstruct their own childhood in preschool and school, to see what meaning and importance children's experiences have in forming their self-concepts and philosophy of life. A combination of methods was used: written life stories, round tours in the educational settings and interviews. The round tour, a new method, helps the youths to remember and to work inductively, using later experiences, here called post-understanding, to analyse their childhood memories. The results show that relations both with people and content characterized by dialogue and reciprocity are crucial for development and learning, the project of learning and knowledge cannot be separated from the social interpersonal project. Meetings, good or bad, could become existential questions and lead to new choices and values in life. Memory plays an important part both methodologically and in forming the young people's self-concepts, values and philosophy of life. Childhood Copyright © 2007 SAGE Publications.

I ungas livstolkning och skolans värdegrund får vi en genomgång av forskning och litteratur som lyfter fram barns och ungdomars livssyn och värderingar och sätter dem i relation till skolans värdegrund och samhällets förändring. Forskning som ger barns perspektiv på livet är grund för urvalet. Äldre litteratur och forskning från nordiska och andra länder ger historiska och internationella utblickar. Utgångspunkten är att värdegrunden måste gestaltas i det liv som levs i förskola och skola. Barns livssyn och värderingar blir då av stor betydelse. Barns uppfattning av religion, barns livstolkning, barns uppfattning av olika frågor i tillvaron, filosofi och etik ges utrymme i olika kapitel. Genomgången visar att barn har frågor kring det mesta i livet, stort som smått. Utifrån detta formulerar barn värderingar, om rättvisa och allas lika värde. Resonemangen åtföljs ofta av stark känsla och klara förslag till handling, en utmaning för vuxnas sätt att se. Då värdegrunden skall gestaltas i skolan blir relationen mellan barn och vuxna och vuxnas syn på pedagogik av stor betydelse. Ett par kapitel ägnas därför åt forskningens bild av detta. En slutsats är att det krävs forskning som studerar förskola och skola som värdemiljö för både barn och vuxna för att få kunskap om möjligheter och hinder att gestalta värdegrunden där.

Tullie Torstenson-Ed och Inge Johansson vid Linköpings universitetet har på Skolverkets uppdrag gått igenom och analyserat forskningsläget kring fritidshemmen. Översikten behandlar bl.a. arbetet i integrerad verksamhet, barns och föräldrars syn på verksamheten samt forskning och verksamhet utanför Sverige - i Norge, Danmark och Finland. Sök: Forskning, Fritidshem, Kunskapsöversikt