Debattartikel som argumenterar för behovet att bevara den gamla Baptistkyrkan på Klostergatan 46 i Linköping, en byggnad med stort kulturhistoriskt värde.

Boken om Linköping på 1980-talet. På 1980-talet satsade vi på oss själva. Vi tittade på Dallas och lyssnade på Madonna. Många hade hockeyfrilla. Så ser åtminstone schablonbilden ut, men verkligheten är mer komplicerad. I den här boken ges en mångfacetterad bild av Linköping på 1980-talet. Här skildras stort och smått i ord och bild.

A decade ago, major public health differences between two neighboring, equal sized large Swedish cities, Norrköping and Linköping (»the Twin cities«) were revealed. These differences were considerable for cardiovascular mortality and life expectancy. An important finding was that cardiovascular mortality rates for men and women in the city of Norrköping were highest compared to other major Swedish cities. In this follow-up, a decade later, cardiovascular mortality rates are still highest for the Norrköping population in comparison to the largest Swedish cities. There are also still profound and major public health differences between these twin cities. The differences seem to persist over time. These differences could not be explained by differences in health care, but are rather reflecting different social history and socioeconomic and life style differences in these two cities.

Hjärt–kärldödligheten minskar totalt sett i landet, men betydande skillnader i hjärt–kärldödlighet framkommer mellan de största svenska städerna.

Norrköping har den högsta hjärt–kärldödligheten både hos kvinnor och män, av de största svenska städerna, liksom för 10 år sedan.

Skillnaderna i hjärt–kärlmortalitet och förväntad medellivslängd mellan »tvillingstäderna« Norrköping och Linköping verkar inte minska i ett 10-årsperspektiv.

Folkhälsoskillnaderna mellan tvillingstäderna kan inte förklaras av skillnader i hälso- och sjukvård utan snarare av socioekonomiska och livsstilsrelaterade skillnader liksom städernas olika socialhistoria.

Morbidity and mortality in cardiovascular diseases (CVD) can be described as an ongoing epidemic, although a very protracted one, lasting more than 100 years. Cardiovascular diseasesstill top mortality rates in the world today, accounting for about 30% of all deaths around the globe. But it is in the industrialized world that CVD dominate, although differences are great among various regions. Myocardial infarctions are significantly more common in Sweden than in southern Europe, but less common than in Eastern Europe. The overall question concerns the consequences for health in areas on the road to a post-industrial society. Over the years a clearer link has become visible between lifestyle and health. In Sweden, infectious diseases diminished as result of rising living standards. At the same time cardiovascular diseases were beginning their upward phase, reaching a peak in the 1960s. Deaths due to CVD bring to light significant discrepancies related to socio-economic and cultural factors. A comparison of the Swedish twin cities Linkoping and Norrkoping show considerable differences in death rates in favour of Linkoping, amounting to about 30% fewer in the 1920s with a tendency toward rising differences thereafter. A preliminary investigation of diagnoses has shown that links commonly made between health and socio-economic patterns need revision. The differences in cardiovascular morbidity show another pattern than was expected. It is obvious that the neighbourhood environments themselves have significance, and that the inequalities need additional research based on complementary explanatory models.

Vi har i denna korta rapport kunnat se hur Henric Westmans donation använts för att kasta ljus över Linköpingsbygdens historia och hur expansivt detta arbete varit. Över tid har en förskjutning ägt rum, från staden/stadskärnan ut emot hela kommunen, och ibland mot hela Östergötland. Vad som är en stad är inte glasklart, varken nu eller i historien. Man brukar tala om kommunicerande kärl, det som sker i staden påverkas av det som sker i periferin, och omvänt. Så var det redan på Henric Westmans tid, men är så i ännu högre grad idag. Därför är det viktigt att Westman-Wernerska stiftelsen i framtiden tolkar Westmans intention brett, så att Linköpings kommun blir en helhet när nya forskningsmedel ska fördelas.

"Malmslätt är en bild av Sverige, av folkhemmet och de hyperviktiga folkrörelserna och boken tar oss med genom 1900-talet och gör halt vid 1980. Från punschverandor och militärmusik till villaförort. Ortens liv, det som inte direkt handlar om flyget, drivs av ortens föreningar, som MAIK, Svenska kyrkan, nykterhetslogen, föreläsningsföreningen, Röda korskretsen, scouterna, Socialdemokraterna (som var störst) och andra partier. Det är det ideella engagemangets tid. Flera av ortens ”kändisar” är porträtterade, inte minst Lennart Svensson, Mr MAIK kallad, och ”den sjungande ingenjören” Ingemar Lindstrand, en av huvudkällorna i boken. Och knorrar finns det gott om. Som diskussionerna om rökruta på Kärna skola."

Ur Östgöta Correspondenten 2012-12-21

Östgötastäderna Linköping och Norrköping är handels- och tjänstestäder och båda är numera säten för högre utbildning. Städerna utgör navet i den östgötska regionen, är ungefär lika stora, men ändå så olika. Medellivslängden för en man är nästan två år kortare i Norrköping än i Linköping, för kvinnor är differensen cirka ett och ett halvt år.

Vänder vi blicken bakåt i historien finner vi nästan hela tiden en högre dödlighet i Norrköping än i Linköping. Förr gällde det främst olika infektionssjukdomar. Idag är situationen mest allvarlig när det gäller hjärt–kärlsjuklighet, den vanligaste dödsorsaken. Norrköping sticker ut också om vi gör en jämförelse med andra svenska städer av samma storlek. Dessa data är alarmerande och måste tas på allvar.

Gamla industristäder omvandlas och går nu in i en postindustriell epok. Jämförelser med andra europeiska städer blir därför högintressanta. För att understryka den internationella forskningsinriktningen har forskargruppen valt att använda en engelsk titel, Twincities Research Group.

Forskargruppen består av forskare från flera institutioner vid Linköpings universitet. Både Hälsouniversitetet och Filosofiska fakulteten är representerade. Gruppen fokuserar på frågeställningar om människors hälsa och välfärd och de komponenter som påverkar dessa. Designen liknar i stort ett klassiskt naturvetenskapligt experiment. Genom att hålla så många inverkande faktorer som möjligt under kontroll kan man renodla inflytandet av olika faktorer och avläsa effekten på hälsan i en hel befolkning. Det är sannolikt framför allt socialhistorien, levnadsförhållandena, livsstilen och de socioekonomiska förhållanden som slår igenom på befolkningens hälsa i städerna Norrköping och Linköping.

Twincitiesgruppen har under ungefär sex års tid arbetat hårt för att få till stånd ett fast samarbete med de aktuella kommunerna och Landstinget i Östergötland. Vi har påvisat att städerna Linköping och Norrköping och Linköping har olika socialhistoria, men också att förutsättningarna för att förbättra hälsan skiljer städerna åt. Norrköping har ett rikare föreningsliv, en historia präglad av kollektiv sammanhållning, något som talar för att man med medvetna satsningar skulle kunna bedriva farmgångsrikt folkhälsoarbete. Linköping å andra sidan har ett bättre hälsoläge, men här är staden och dess olika delar och näringar mer splittrade.

Forskargruppens vision för det framtida folkhälsoarbetet är att det bildas ett folkhälsocentrum för att stärka samverkan mellan aktörerna. Två viktiga uppgifter som ett sådant bör ställa sig är att samordna och öka kunskapen om hälsans fördelning och hälsans bestämningsfaktorer på både individ- och samhällsnivå. Här handlar det lika mycket om underlag för politiska beslu  som att med vetenskapliga studier öka vår kunskap om hälsans bestämningsfaktorer.

De aktörer som kan samverka i ett regionalt folkhälsocentrum är många. Twincities Research Group vill medverka i ett nära samarbete med Landstinget, kommunerna, Östsam, Länsstyrelsen, Försäkringskassan, kyrka och religiösa organisationer, idrottsrörelsen, näringslivet och olika aktörer i civilsamhället i stort. Aktiviteterna bör utgå från ett regionalt östgötaperspektiv och exempel på teman som skulle kan stå i centrum är: vår tids hälsoproblem, utsatta grupper i samhället, barns och ungdomars hälsa, de gamlas hälsa liksom sambandet mellan hälsa och ekonomisk tillväxt.

Background: Cardiovascular diseases estimate to be the leading cause of death and loss of disability-adjusted life years globally. Conventional risk factors for cardiovascular diseases only partly account for the social gradient. The purpose of this study was to compare the occurrence of the most frequent cardiovascular diseases and cardiovascular mortality in two close cities, the Twin cities. Methods: We focused on the total population in two neighbour and equally sized cities with a population of around 135 000 inhabitants each. These twin cities represent two different social environments in the same Swedish county. According to their social history they could be labelled a "blue-collar" and a "white-collar" city. Morbidity data for the two cities was derived from an administrative health care register based on medical records assigned by the physicians at both hospitals and primary care. The morbidity data presented are cumulative incidence rates and the data on mortality for ischemic heart diseases is based on official Swedish statistics. Results: The cumulative incidence of different cardiovascular diagnoses for younger and also elderly men and women revealed significantly differences for studied cardiovascular diagnoses. The occurrence rates were in all aspects highest in the population of the "blue-collar" twin city for both sexes. Conclusions: This study revealed that there are significant differences in risk for cardiovascular morbidity and mortality between the populations in the studied different social environments. These differences seem to be profound and stable over time and thereby give implication for public health policy to initiate a community intervention program in the "blue-collar" twin city.

Linköpingsfotografen Folke Fromholtz startade sin yrkesbana som springpojke hos Lagerströms potatisaffär men blev senare anställd hos Arthur Möllman, en känd fotograf i staden. Den egna fotoverksamheten påbörjades första halvan av 1920-talet i en fastighet på Klostergatan 39 (vid nuvarande Bastuplan). Fotofirman flyttade till den nya butiken på Trädgårdstorget när fastigheten stod färdig 1936. Den unge Fromholtz åkte vid sidan av arbetet i affären ofta ut för att fotografera, till exempel vid invigningar av nya affärer, högtidsdagar och begravningar. Det är i det breda bildmaterialet vi botaniserat.

Folke Fromholtz fotosamling förvärvades för några år sedan av Centrum för lokalhistoria i samarbete med Linköpings kommun och Länsmuseet. I samband med detta bestämdes att vi skulle göra en bok med de bästa bilderna. Urvalet av bilder har gjorts av Irene Stahre i samverkan med Gunnar Elfström och Hans Nilsson och texterna har författats av de två sistnämnda.

Den här boken handlar om ideer som blivit verklighet. En viktig aspekt i sammanhanget är själva entreprenörskapet, det vill säga den starka viljan att skapa något nytt. För framgång krävs också goda kontakter och kunniga medarbetare och en smula tur. De personer vi möter i boken har ofta sina motsvarigheter på andra håll i landet. Vi möter typer som uppkomlingen Markurell i Wadköping, litterärt skildrad av Hjalmar Bergman, eller bankdirektören A.P. Rosell, som Vilhelm Moberg skrivit om. De mer sentida entreprenörerna har kanske inte samma litterära glans, men har ändå varit väl så betydelsefulla.

Vad kännetecknar då våra entreprenörer? Vi kan konstatera att entreprenören inte bara är en företagare vilken som helst. Entreprenören kopplar vi nog hellre samman med egenskaper som finansiellt risktagandeoch innovatörskap. En entreprenör är en person som kan genomföra nya kombinationer av något som redan existerar. Han/hon har förmågan att tolerera osäkerhet, har ett stort självförtroende, en vilja att skapa någoteget liksom ett stort mått av skaparglädje samt en smula intuition. Våra exempel i den här boken är tagna ur Linköpings rika företagshistoria från de senaste 150 åren. Vi hoppas att vi skapat en lättläst historiebok som manockså kan lära sig en del av.