This paper traces the early (1910s to 1920s) development of Swedish eugenics through a study of the social network that promoted it. The eugenics network consisted mainly of academics from a variety of disciplines, but with medicine and biology dominating; connections with German scientists who would later shape Nazi biopolitics were strong. The paper shows how the network used political lobbying (for example, using contacts with academically accomplished MPs) and various media strategies to gain scientific and political support for their cause, where a major goal was the creation of a eugenics institute (which opened in 1922). It also outlines the eugenic vision of the institute's first director, Herman Lundborg. In effect the network, and in particular Lundborg, promoted the view that politics should be guided by eugenics and by a genetically superior elite. The selling of eugenics in Sweden is an example of the co-production of science and social order.

Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål  industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet

Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål  industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet.

Vad är kunskap och vad menar vi egentligen med bildning och vetenskap? Frågan ställs på sin spets nu när vi lämnat industrisamhället för att i stället leva i ett kunskapssamhälle.   I Kunskapens växlingar vrider och vänder ett antal namnkunniga nordiska forskare på begreppens innebörd, deras retoriska bruk och missbruk, liksom deras historiska knytning till ideologi och samhällsanvändning. De perspektivrika essäerna belyser bland annat förhållandet mellan bildning och utbildning, den föränderliga synen på vetenskap och forskning, Swedenborgs lärdomar i andevärlden, den humboldtska bildningstanken, universitetets plats och roll, skönlitteraturens roll som kunskapsförmedlare, vetenskapsjournalistikens utveckling och nanovetenskapen som postindustriellt forskningsprogram. En längre essä behandlar dessutom hur kunskap, bildning och vetenskap har framställts i bildkonsten.

He has been a force in the development of the history of science for decades, focusing on the eighteenth-century Enlightenment (when he admits it existed) and is the author of a seminal two-volume work in the field and another on, of all things, Peking Man. Frangsmyr's range of interests and his astonishing level of expertise in all are reflected in these essays, with topics ranging from concepts of evolution and progress in Lucretius to da Vinci's concept of nature, Torricelli's improvements of Galileo, Solomon's houses and Bianchi's academic places, Linnaeus and Darwin, the use and abuse of von Humboldt, nationalism and horticulture in the US, a divided Jules Verne, a consolidated history of reason, experiments and physics, conflicting cosmologies, and science in an age of policy. Science History Publications USA is a division of Watson Publishing International.

Vetenskap, forskning, kunskap, lärande - detta är vanligt förekommande begrepp i dagens samhällsdiskussion. De används inte minst när globala ekonomiska frågor eller hot och risker på miljöområdet diskuteras. Det sägs ofta att vi lever i ett kunskapssamhälle och vetenskapen står ständigt i blickpunkten när dagens ödesfrågor diskuteras. Men vad vet vi egentligen om forskningens utvecklingsmöjligheter, vad som formar den och hur den har fått sin nuvarande ställning?I Vetenskapens sociala strukturer utgår forskarna från den moderna diskussionen inom samhällsvetenskap och humaniora om hur vetenskapen formar och formas av samtidens strömningar. I en inledande översikt diskuteras bland annat gränsdragning, samproduktion och nätverk. Diskussionen fördjupas sedan i sju historiska fallstudier som behandlar svensk vetenskap under främst 1900-talet.I fallstudierna fokuserar författarna på villkoren för hur vetenskaplig kunskap tas upp och används för olika ändamål  industrin och tekniken men också skolan och politiken. Texterna lyfter fram vetenskapens föränderliga karaktär över tiden och mellan olika vetenskapsområden. I bokens efterord diskuteras hur vetenskapshistoriska studier kan användas i den allt intensivare forskningspolitiska diskussionen som länge präglats av historielöshet

Vad är kunskap och vad menar vi egentligen med bildning och vetenskap? Frågan ställs på sin spets nu när vi lämnat industrisamhället för att i stället leva i ett kunskapssamhälle.   I Kunskapens växlingar vrider och vänder ett antal namnkunniga nordiska forskare på begreppens innebörd, deras retoriska bruk och missbruk, liksom deras historiska knytning till ideologi och samhällsanvändning. De perspektivrika essäerna belyser bland annat förhållandet mellan bildning och utbildning, den föränderliga synen på vetenskap och forskning, Swedenborgs lärdomar i andevärlden, den humboldtska bildningstanken, universitetets plats och roll, skönlitteraturens roll som kunskapsförmedlare, vetenskapsjournalistikens utveckling och nanovetenskapen som postindustriellt forskningsprogram. En längre essä behandlar dessutom hur kunskap, bildning och vetenskap har framställts i bildkonsten.

Historiska diskussioner om medier har länge dominerats av olika framstegsberättelser. Mediehistoriens mening tycks här bero på vad den pekar fram emot. Om kilskriften kulminerar i Gutenbergs tryckpress, når Turingmaskinen följaktligen sin höjdpunkt i Apples senaste gränssnitt. Men vid varje tidpunkt i historien finns ett vidsträckt medielandskap som väntar på att utforskas. Den här boken är ett bidrag till mediernas kulturhistoria. Med utgångspunkt i ett brett mediebegrepp belyser den massmedier som teve, film och internet, men också äldre medieformer som skriften, posten och ornamentik. En rad olika mediepraktiker lyfts fram  från skriftkulturens administrativa förändring av statsapparaten kring 1700, över marknadsföringen av konfektyr med hjälp av kändisar runt förra sekelskiftet, till dagens realtidsövervakning med skärmbildsteknologier. Boken argumenterar för att det är först när medier betraktas i sin historiska specificitet som det blir möjligt att föra mer övergripande resonemang om hur relationer mellan medier och kultur skiftar över tid och rum. Gamla medier var en gång nya. De vittnade om ett levande förflutet  och en osäker