liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Johansson, Kerstin, bitr. professor
Publications (10 of 41) Show all publications
Johansson, K. (2019). Evidence-based social service in Sweden: a long and winding road from policy to local practice. Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, 15(1), 85-102
Open this publication in new window or tab >>Evidence-based social service in Sweden: a long and winding road from policy to local practice
2019 (English)In: Evidence & Policy: A Journal of Research, Debate and Practice, ISSN 1744-2648, E-ISSN 1744-2656, Vol. 15, no 1, p. 85-102Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

It is possible to discern a new trend replacing New Public Management (NPM) in human service organisations. This trend comprises a discussion about evidence and governance with the goal of establishing a knowledge-based practice within Swedish social service. Efforts aimed at promoting an evidence-based practice have been an explicit part of Swedish social policy for more than 15 years. As a public venture aimed at changing local municipality social work practice, the initiative described in this article has few predecessors in terms of personnel, finance, or political support. The purpose of this article is twofold: first, to describe the intervention and its implementation, and second, to analyse the intervention and its implementation and some implications of them. The article uses translation and institutional theory. The overall aim is to analyse the intervention and its implementation from the perspectives of power and governance. The empirical data include documents, interviews, and a survey of professionals. Data were collected between 2009 and 2016.  This article shows that the intervention has been interpreted and reinterpreted during its implementation, and that the intervention has not yet created any radical change or knowledge development in social work practice. The article argues that evidence-based governance and other forms of governance constitute a successor of NPM, though far from a complete replacement. It is also obvious that actors such as researchers, professionals, and clients seem to have limited influence over future knowledge development within social services.

Place, publisher, year, edition, pages
Policy Press, 2019
Keywords
Swedish social service; evidence-based practice; governance; translation theory
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-145649 (URN)10.1332/174426417X15123846324591 (DOI)000459453700006 ()
Note

Funding agencies: Centre for Municipality Studies (CKS), Linkoping University, Sweden

Available from: 2018-03-12 Created: 2018-03-12 Last updated: 2019-03-08Bibliographically approved
Söderberg, C., Johansson, K. & Dahlstedt, M. (2018). Brottsförebyggandesamverkan, skydd och kontroll (1ed.). In: Magnus Dahlstedt (Ed.), Gränsöverskridande socialt arbete: teorier, tillämpningar, tolkningar (pp. 129-149). Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Brottsförebyggandesamverkan, skydd och kontroll
2018 (Swedish)In: Gränsöverskridande socialt arbete: teorier, tillämpningar, tolkningar / [ed] Magnus Dahlstedt, Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, p. 129-149Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Gleerups Utbildning AB, 2018 Edition: 1
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-152729 (URN)9789151100586 (ISBN)
Available from: 2018-11-18 Created: 2018-11-18 Last updated: 2018-11-22Bibliographically approved
Johansson, K. (2018). De professionella och etableringsuppdraget. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>De professionella och etableringsuppdraget
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [en]

Denna rapport handlar om professionella som arbetar inom Arbetsförmedlingens (Afs) etableringsuppdrag. Etableringsreformen lagstadgades den 1 december 2010 i syfte att skapa en effektivare integrationsprocess för nyanlända flyktingar. I fokus i rapporten är de professionellas berättelser och reflektioner över sin arbetssituation och sitt uppdrag. Diskussionen behandlar även etableringsuppdraget på organisationsnivå – alltså hur vi kan förstå Af som en människobehandlande organisation inom statlig offentlig sektor och dess institutionella praktik. Genom redovisning av den här studien ges röst åt de professionella.

Rapportens kunskapsbidrag handlar om att vetenskapaliggöra och kontextualisera dessa berättelser. Detta görs i två steg med hjälp av teorier och begrepp från olika teoribildningar. Syftet med studien och denna rapport är därmed att:

  • Ge en bild av de professionellas uppfattning om sitt arbete och sin arbetssituation inom etableringsuppdraget och att bidra med fördjupad förståelsen av detta professionella fält.
  • Kontextualisera detta fält genom att diskutera organisationen inte bara som organisation utan även som en institutionell praktik och en människobehandlande organisation.

För att fånga de yrkesverksammas bild av etableringsuppdraget och i viss mån fånga ”etableringsuppdragets vardag ” har dels observationer vid tre Arbetsförmedlingar eller lokalkontor, intervjuer med chefer, individuellt eller i par då det funnits delat chefskap, dels gruppintervjuer av fokusgruppstyp använts i undersökningen. Totalt har ca 25 personer ingått i studien. Undersökningen kan beskrivas som en fallstudie.

Med hjälp av professionsteori diskuterar jag arbetsförmedlarnas profession. Via begrepp hämtade från denna teoribildning och en del mer sociologisk, psykologisk och socialpsykologisk teori analyseras hur de professionella hanterar sitt arbete. De anställdas upplevda situationer, såväl chefer som professionella, förstås med hjälp av begrepp som coping och handlingsutrymme. De anställda inom Afs etableringsuppdrag har fler olika professioner och yrken. De bildar ett professionellt fält snarare än en enskild profession. Informanternas berättelser visar en arbetssituation med stor ärendemängd, men som succesivt från 2011 fram till idag blivit bättre, -en situation som hanteras genom flera olika copingstrategier dvs. sätt att hantera sin arbetssituation. Copingteori används för att för att visa på kognitiva och beteendemässiga försök att hantera interna och externa krav som överskrider en persons resurser (Lazarus & Folkman 1984). De har begränsat handlingsutrymme och följer regler och riktlinjer i allt högre utsträckning.

Samtliga informanter har, direkt eller indirekt, kommit in på ämnet samverkan. De har alla understrukit vikten av samverkan. Det gäller såväl samverkan inom den egna organisationen som samverkan mellan Af och kommunen, försäkringskassan m.fl. och samverkan med arbetsgivare och branschorganisationer. Samverkan är självklart men kanske något att fundera vidare på och då i termer av vad mer exakt man avser och hur denna samverkan skall se ut.

Att arbeta inom Af är att arbeta inom en organisation som samtidigt är en institutionell praktik. Organisationen har stor betydelse för de professionella arbete. Därför och för att kunna sätta de anställdas berättelse i en kontext behövs särskilda begrepp och teorier. De som arbetar inom dessa organisationer förstås som gräsrotsbyråkrater, mellanchefer och professionella med olika titlar och kompetenser. Rapporten beskriver och diskuterar Af och etableringsuppdraget som exempel på New public management (NPM) och som en Människobehandlande organisation (MBO), med dess särskilda logik.

Studien visar att Arbetsförmedlingen och etableringsuppdraget med dess professionella fält är ett exempel på en verksamhet starkt påverkad av samhällsförändring (i detta fall migration) samt pågående akademisering och professionalisering av dess uppdrag. Detta menar jag är centrala delar och centralt för Arbetsförmedlingens fortsatta verksamhet. Arbetsförmedlingen är också ett exempel på att förändringar av strukturella och organisatoriska förutsättningar i offentlig sektor ställer högre krav på vetenskaplighet, mätbara värden och kunskap. Resultat och kvalitet blir värdeladdade mål som ska operationaliseras i kontakten med kunder.

Min upplevelse då jag mött och samtalat med några medarbetare inom etableringsuppdraget är medarbetare med mycket kunnande, god vilja och förståelse för verksamhetens utmaningar. Utmaningen handlar därför, menar jag, till stor del om organisationen. En viktig förutsättning är att förstå Afs verksamhet både som en organisation men också som en institutionell praktik och som en människobehandlande organisation med dess logik.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. p. 50
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2018:5
Keywords
Etableringsstöd, Flyktingar, Sverige, Arbetsförmedlingen
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-148057 (URN)9789176852682 (ISBN)
Available from: 2018-05-29 Created: 2018-05-29 Last updated: 2018-09-18Bibliographically approved
Jonsson, R. & Johansson, K. (2018). Sociala investeringar i en svensk kommunal kontext. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 95(1), 17-36
Open this publication in new window or tab >>Sociala investeringar i en svensk kommunal kontext
2018 (Swedish)In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, Vol. 95, no 1, p. 17-36Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Svenska kommuner brottas med flera utmaningar kopplade till välfärdsområdet. På senare år har allt fler kommuner och regioner i Sverige valt att skapa sociala investeringar för att fördela välfärdsresurser och arbeta förebyggande. I artikeln konstateras att kunskapsläget avseende sociala investeringar är bristfälligt och dess användning oklar. Artikeln syftar därför till att öka förståelsen för sociala investeringar i en svensk kommunal kontext. Mer specifikt är syftet att beskriva och analysera sociala investeringar samt synliggöra viktiga aspekter av dess funktion. Detta sker via beskrivningar av tidigare studier och redovisade resultat samt utifrån ett fall (Norrköpings kommun och dess arbete med sociala investeringar). I artikeln synliggörs att sociala investeringar i den mer övergripande (internationella och  samhällsekonomiska) litteraturen handlar om att agera långsiktigt och att skapa system, likt sociala investeringsfonder, för att hantera utanförskapets pris, medan sociala investeringar i en svensk kommunal kontext snarare framställs som ett nytt resursfördelnings-, och utvecklingssystem för kommunala välfärdsresurser.

Place, publisher, year, edition, pages
København: Djøf Forlag, 2018
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149487 (URN)
Available from: 2018-07-03 Created: 2018-07-03 Last updated: 2018-08-07Bibliographically approved
Johansson, K. (2017). Socialtjänsten utvecklas med stöd i forskningen. In: Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg (Ed.), Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling (pp. 157-165). Linköping: Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Socialtjänsten utvecklas med stöd i forskningen
2017 (English)In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköpings universitet , 2017, p. 157-165Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Den svenska välfärdsstaten har utsatts för såväl sociala påfrestningar som för systemkritik – på både statlig och kommunal nivå. Inom socialt arbete och inom den kommunala socialtjänsten talas i en del sammanhang om en verksamhet i kris. Över tid har dock staten, forskare och den lokala praktiken sökt studera och hitta lösningar för en förbättrad socialtjänst. Den senaste trenden i detta arbete handlar om statens försök att kunskapsutveckla socialtjänsten. I forskningspropositionen (2016/17:50) konstaterar nu regeringen att kunskapen behöver öka om hur arbetssätt, processer, styrning, driftsform och organisation kan främja en kunskapsbaserad och innovativ socialtjänst utifrån ett nationellt, regionalt och lokalt perspektiv.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings universitet, 2017
Keywords
Socialtjänst, Kommunalförvaltning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-143830 (URN)9789176854204 (ISBN)
Available from: 2017-12-20 Created: 2017-12-20 Last updated: 2018-03-16Bibliographically approved
Syssner, J., Johansson, K., Erlingsson, G., Hermelin, B., Jonsson, R., Thelander, S. & Wänström, J. (2016). Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 26
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:1
Keywords
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125906 (URN)9789176858233 (ISBN)
Available from: 2016-03-08 Created: 2016-03-08 Last updated: 2017-11-06Bibliographically approved
Arnesson, K., Börjeson, M., Denvall, V., Johansson, K., Skillmark, M. & Wallinder, M. (2016). Socialtjänstens kris kräver lösningar. Svenska Dagbladet
Open this publication in new window or tab >>Socialtjänstens kris kräver lösningar
Show others...
2016 (Swedish)In: Svenska Dagbladet, ISSN 1101-2412Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Hb Svenska dagbladets AB & Co, 2016
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-128998 (URN)
Available from: 2016-06-08 Created: 2016-06-08 Last updated: 2018-05-14Bibliographically approved
Johansson, K. (2015). After the NPM wave. Evidence-Based practice and the vanishing client. Scandinavian Journal of Public administration, 19(2), 69-88
Open this publication in new window or tab >>After the NPM wave. Evidence-Based practice and the vanishing client
2015 (English)In: Scandinavian Journal of Public administration, ISSN 2001-7405, Vol. 19, no 2, p. 69-88Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Over the last two decades, a movement for Evidence-Based Management (EBM) has surfaced across the Atlantic world with pretensions of being a successor of New Public Management (NPM). In this paper, we focus on Swedish social welfare as an arena where persistent government attempts have been made to implement locally new evidence-based ideas, specifically evidence-based practice (EBP). In Swedish discourse, the meaning of “evidence-based” is contested. One interpretation maintains that best (and only acceptable) evidence comes from the use of randomized controlled trials (RCTs). Another interpretation maintains that evidence from research constitutes only one leg of a multi-factorial definition; that is, this view contends that RCT evidence should be considered along with experience of practitioners and clients (users). Although client participation was an important tenet in the incipient attempts to implement EBP, by using translation theory this article will show that later attempts have tended to ignore the client’s perspective. From this foundation, we address why client views and outlooks have been ignored in EBP implementation.

Place, publisher, year, edition, pages
Götebrog: , 2015
Keywords
Swedish social welfare, NPM, EBP
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-120575 (URN)
Available from: 2015-08-17 Created: 2015-08-17 Last updated: 2018-01-11
Johansson, K. (2015). Att motverka kriminalitet genom samverkan: Studie av Social insatsgrupp i Linköping. In: : . Paper presented at Brottspreventivt arbete i Linköping- uppföljning av social insatsgrupp, Spridningskonferens, 19 november, Linköping.
Open this publication in new window or tab >>Att motverka kriminalitet genom samverkan: Studie av Social insatsgrupp i Linköping
2015 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Other academic)
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122951 (URN)
Conference
Brottspreventivt arbete i Linköping- uppföljning av social insatsgrupp, Spridningskonferens, 19 november, Linköping
Available from: 2015-11-30 Created: 2015-11-30 Last updated: 2015-12-16Bibliographically approved
Johansson, K. & Kangasvieri, N. (2015). Att motverka kriminalitet genom samverkan: Studie av Social insatsgrupp i Linköping. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Att motverka kriminalitet genom samverkan: Studie av Social insatsgrupp i Linköping
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sociala insatsgrupper riktar sin verksamhet mot unga i åldern 15–25 år. I Linköping har man dock satt en flexibel åldersgräns till 13- 25 år för målgruppen i Sociala insatsgruppen, en åldersindelning man tolkar flexibelt. Enligt regeringsuppdraget ska Social insatsgrupp vända sig dels till unga som riskerar att rekryteras till kriminella nätverk eller utveckla en kriminell livsstil. Dels ska verksamheten rikta sig till unga som önskar lämna ett kriminellt nätverk eller en kriminell livsstil. I Social insatsgrupp (SIG) Linköping kan vi se att fokus i denna fråga kan skilja sig något åt mellan informanterna. Medan vissa betonar det förebyggande arbetet lyfter andra upp behovet av att stödja avhoppare.

Social insatsgrupp syftar till att motverka kriminalitet genom samverkan. Detta ska ske genom att identifiera nyrekrytering av unga till kriminalitet, men det ska även ske genom att hjälpa de personer som önskar lämna en kriminell livsstil eller ett kriminellt nätverk. Verksamhetens målgrupp kan därmed sägas vara tudelad; de som riskerar att hamna i kriminalitet och de som önskar hoppa av kriminalitet. I våra intervjuer är det tydligt att informanterna upplever en stor svårighet i att stödja unga som vill hoppa av kriminell verksamhet s.k. ”avhoppare”. Inom arbetsgruppen finns det en enighet om att målgruppens behov ställer stora krav på såväl SIG som på samhället i stort. Detta tudelade verksamhetssyfte kan i sig vara känsligt då denna grupp unga kräver resurser som kan väcka normativa åsikter.

Vår samlade bedömning är att SIG, av studiens informanter upplevs ha gett positiva effekter för många klienter. Effekterna uppfattas vara varierande; från att ha varit ”livsavgörande” till att ha bidragit till en minskad brottsaktivitet. Vi kan också se att informanterna upplever att SIG inte utgör en garanti för att klienter inte börjar begå kriminella handlingar igen. Det finns sålunda en upplevelse av att en uppföljning eller en ytterligare insats skulle kunna vara på sin plats. Det finns behov av ökat samförstånd kring målgruppen, särskilt om verksamheten ska fokusera på det brottsförebyggande arbetet eller på den s.k. ”avhoppardelen”. Det finns även behov av mer kunskap om målgruppens situation såväl inom myndigheter som i samhället i stort.

Utöver synen på verksamhetens syfte och målgrupp är det tydligt att det finns en konsensus kring arbetsformens betydelse i Social insatsgrupp. Samverkan antas kunna motverka kriminalitet. I intervjuerna påtalar informanterna hur viktigt samordnade insatser är i arbetet med unga som riskerar att hamna i kriminalitet eller som önskar lämna en kriminell livsstil. Trots (eller kanske tack vare) två organisatoriska förändringar inom SIG finns en tilltro till att nuvarande verksamhet leder till en effektiv process i arbetet med en klient. Genom att parterna har en direkt ingång till varandras organisationer kan insatser snabbt koordineras.

Upplevelsen av att arbetsgruppen är personbunden uppfattar vissa av informanterna dock som ett problem. Det finns en rädsla för att arbetet i Social insatsgrupp skulle försämras om resursstarka och engagerade personer skulle lämna verksamheten. Utifrån intervjuerna kan vi se att informanterna har positiva upplevelser av arbetsformen i Social insatsgrupp. De organisatoriska fördelarna i form av snabba kommunikationsvägar och ett öppet arbetsklimat förklaras bero på det engagemang och den kompetens som personerna i arbetsgruppen har. Dock kan vi i det empiriska materialet se att det finns en viss organisatorisk otydlighet inom arbetsgruppen. Detta gäller dels arbetsfördelningen mellan koordinatorn och Frivårdens representant, dels handlar det om rollen som Råd & Stöds representant har i Social insatsgrupp.

Av det empiriska materialet är vår sammantagna bedömning att informanterna upplever att arbetsformen i verksamheten fungerar väl. Centrala aspekter av samverkan, såsom gemensam problemformulering, samförstånd kring syfte och arbetsform, verkar sålunda ha präglat arbetsprocessen.

I vår studie kan vi se att det finns en positiv upplevelse av arbetet i Social insatsgrupp bland samverkansparterna.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 40
National Category
Social Work Work Sciences Social Anthropology Social Psychology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-123374 (URN)
Available from: 2015-12-14 Created: 2015-12-14 Last updated: 2015-12-21Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications