Delar av materialet till bokkapitlet "Linköping University Electronic Press: ett icke-kommersiellt open access-förlag" bygger på min intervju med Professor Erik Sandewall och förste bibliotekarie Liselotte Thornell. Detta dataset innehåller intervjun som ägde rum på Linköpings universitet den 3 september 2014.

This essay should be read as a guide for researchers or prospective editors, how to best organise and launch a scholarly open access journal from idea to publication of the first volume and issue. The essay addresses various subjects important for the publishing and provides suggestions and explanations of various available services, tools, resources, organisations or other stakeholders which can be very useful when working with the new journal. The essay does not claim to be comprehensive in the subject but should be seen as a well-prepared manual mainly based on my own experiences as a former editor at Linköping University Electronic Press (LiU E-Press), where I assisted and supported researchers launching a number of open access journals hosted by LiU E-Press and publishing journal articles. The writing is mainly aimed at a Swedish audience but of course works for other countries as well. 

Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.

Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.

Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.

Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.

I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.

Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?

För dagens forskare är synlighet av avgörande betydelse och ett viktigt led i detta är att ens publikationer ska vinna spridning och vara tillgängliga för en så stor läsekrets som möjligt. Som ett av de första i sitt slag i världen startades 1996 Linköping University Electronic Press (LiU E-Press) med syftet att tillgodose Linköpings universitets behov av elektronisk publicering och för att tillhandhålla stöd och service till forskare och studenter om LiU:s publiceringsstrategi. Förlaget är sedan 2004 knutet till Linköpings universitetsbibliotek (LiUB).

Ambitionen med detta kapitel är att i stora drag skildra förlagets tillkomst, personal, de tjänster och resurser som förlaget erbjuder och inte minst den process som LiU E-Press gått igenom alltsedan det grundades 1996. Framställningen gör inte anspråk på att vara vetenskaplig eller heltäckande.

Kyrkböcker är i allmänhet den vanligaste källan för att spåra släktingar eller personer bakåt i tiden. I Sverige har vi en unik samlig offentligt arkivmaterial som gör det möjligt att kontrollera uppgifter som vi hittar i t.ex. husförhörslängderna. Det är viktigt att kunna belägga alla uppgifter man hittar i arkivmaterialet. Därför kan det vara en idé att även titta i andra källor. Tidningar, häktesrullor, fångrullor, passagerarlistor, husförhörslängder, födelselängder, domböcker m.m. är några av de källor som ligger till grund för artikeln. Utgångspunkten har varit Östgöta Correspondenten, en notis om ett barnamord, som sedan kontrollerats i olika arkivmaterial. Ett stycke brottshistoria som även visar på en förändring över tid vad gäller synen på kvinnor som tar sitt barn av daga.

In 2002, Linköping University Electronic Press began development of a journal article reviewing support system (JARSS) as a tool for Editors of electronic journals. The system-s database contains submitted articles, abstracts and other secondary information, reviews, and e-mail communication for the purpose of submission, reviewing and final acceptance. The interface maintains a log of all events pertaining to the article and the associated status changes. The successive status options of an article (received, under review, conditional accept, etc.) correspond to the editorial workflow. JARRS has been used since its inception to run the Artificial Intelligence Journal (AIJ), an Elsevier publication. In essence a service is offered to take care of the technical aspects of journal publication, allowing editors more time to solicit papers of high quality.

Pdf- eller postscriptformat är det mest traditionella och vanligaste formaten vid publicering av vetenskapligt material vid Sveriges lärosäten när det gäller publicering av avhandlingar, artiklar och studentuppsatser och examensarbeten. Vid Linköpings universitet har vi sedan 2003 erbjudit forskarna att publicera i andra format som t.ex. databaser, ljud- och videofiler. Detta gäller även våra studenter. Trots den höga medvetenheten om möjligheterna med elektronisk publicering, är det få som insett de möjligheter som publicering av databaser, ljud- och videofiler ger. Ljud- och videofiler ger forskaren stora möjligheter att enkelt och pedagogiskt illustrera komplicerade ljud- och/eller händelseförlopp. Artikeln behandlar fördelarna med elektroniskt publicering med hjälp av dessa media. Ljudfiler kan med stor fördel användas inom medicinen. Kardiologen får en oanad möjlighet att enkelt demonstrera hur hjärtljud kan låta vid olika sjukdomar och sjukdomstillstånd. Hur låter t.ex. hjärtflimmer, läckage mellan kamrar, olika typer av ventrikeldefekter med flera hjärtsjukdomar eller hjärtljud från foster? Vilka ljud kännetecknar olika typer av lungsjukdomar, andningsbesvär, cirkulationsrubbningar m.m.? Det är många gånger mycket svårt att klä ljud i text för att inte säga omöjligt. En ljudfil illustrerar detta betydligt bättre en vad flera sidor text kan göra. En läkarkandidat kan till exempel aldrig lära sig de olika ljuden utan att först få lyssna på en patient som lider av den specifika sjukdomen. Videosekvenser är utmärkta vid exemplifiering hur t.ex. en cell reagerar på ett främmande ämne, hur en cancercell beter sig vid delning och/eller medicinering eller överhuvudtaget det som finns i människokroppen och som på ett eller annat sätt rör sig. Rörliga bilder går aldrig att ersätta med text så att det på ett pedagogiskt sätt blir enkelt att förstå. En filmsekvens på några sekunder säger mer en vad en A4-sida med text någonsin kan göra. Det är inte bara inom medicin som ljud- och videofiler ät utmärkta som exempel. Hur rör sig en industrirobot? Hur ser produktionsflödet på en fabrik ut? Hur mycket tål plasten, metallen eller träet innan det brister? Listan kan göras lång. Olika typer av motorljud förtydligas enklast med hjälp av ljudfiler. En av universitetets studenter har utnyttjat möjligheten att publicera videofilmer kopplade till exemensarbetet. Här finns även bildfiler och bilagor elektroniskt publicerade. Ljud- och bildfilerna är klickabara från fulltexten. LiU E-Press publicerar också databasbaserat material åt forskarna. År 2003 publicerade LiU E-Press en forskningsdatabas kopplad till en avhandling. Det är en stor bilddatabas som användes vid forskningen och som senare resulterade i en doktorsavhandling. Vid sidan av ovan nämnda material har LiU E-Press också databasbaserat forskningsmaterial som står tillförfogande till våra forskare och studenter s.k. longitudinella databaser. Vi har sedan 1999 medverkat vid registrering av historiskt arkivmaterial överfört till databasformat. Vi samarbetar med Norrköpings kommun och ArkivData för registrering av i första hand historiskt arkivmaterial. Materialet kommer från Landsarkivet i Vadstena, Landstingsarkivet i Östergötland och Riksarkivet. LiU E-Press publicerar redan nu den medicinhistoriska databasen och under våren 2007 räknar vi med att även elektroniskt tillgängligöra böteslängderna för Linköpings rådstuvurätt och magistrat, Norrköpings rådhusrätt, fångrullar för Norrköpings spinnhus, fångrullarna för Norrköpings häkte, fångrullarna för Linköpings länsfängelse och kronohäktet, Länssjukhusets patientliggare samt Norrköpings Poliskammare. Den sistnämnda innehåller också bilder.

Fritt tillgängliga elektroniska tidskrifter är ett alternativ till de elektroniska, kommersiella tidskrifterna. Linköping University Electronic Press publicerar för närvarande två aktiva elektroniska tidskrifter enligt Open Access: Hygiea International. An Interdisciplinary Journal for the History of Public Health (http://www.ep.liu.se/ej/hygiea//) och International Journal of Ageing and Later Life (www.ep.liu.se/ej/ijal/). Båda tidskrifterna har tillkommit som ett alternativ till de kommersiella tidskrifterna och specialiserar sig inom sitt vetenskapliga område. Tidskrifterna tar emot bidrag från hela världen, både från etablerade forskare och forskarstuderande och fokuserar sig på den vetenskapliga bredden av innehållet. Att starta en elektronisk tidskrift kräver noggrann planering - både praktiska och vetenskapliga. Presentationen behandlar de förberedelser som krävs för att grunda en elektronisk tidskrift. De vetenskapliga krav som ställs på en seriös tidskrift tas upp och de problem en nyetablerad tidskrift har att göra med. Den officiella definitionen av begreppet publikation diskuteras liksom målgrupp, tidskriftens namn, registrering och varumärkesskydd. Den grafiska utformningen av själva tidskriften som hemsidan avhandlas samt om tidskriften ska tryckas. Ska flera språk tillåtas eller endast engelska? Vid val av engelska måste det finnas klara direktiv vilken typ av engelska som ska tillåtas - Brittisk-, Amerikansk-, Australisk engelska m.fl. Fördelar och nackdelar med en elektronisk tidskrift, både för författaren och för lärosätet avhandlas. En viktig del av diskussionerna är oftast referenssystemet. De tre vanligaste referenssystemen är Oxford-, Harvard och Vancouversystemen. Vilket ska användas alternativt att skapa ett eget? Det är mycket viktigt att alla referenser blir enhetliga och följer en strikt vetenskaplig mall samt är konsekventa i sitt utförande, även om man väljer att skapa ett eget system. Hur ska artiklarna levereras? Finns formatmall? En humanistisk tidskrift nöjer sig oftast med dokumentfiler i t.ex. MS Word medan de tekniska kanske föredrar LaTeX beroende på om artikeln innehåller matematiska eller andra vetenskapliga formler. Filerna måste vara skaffade så att slutlig formatering kan utföras av den tekniska redaktören. Tidskriftens vetenskapliga kvalité beror på innehållet i artiklarna. Därför är det naturligt att kraven på artiklarnas vetenskapliga kvalité är höga redan från början. Om kvalitén sjunker minskar tidskriftens vetenskapliga värde. Artiklarna bör genomgå en grundlig vetenskaplig granskning (peer-review). Alternativ finns som t.ex. granskning av redaktionskommitté eller enskild bedömare. Print-on-demand kan ingå som en extra tjänst oavsett om tidskriften endast ges ut elektroniskt eller i tryck eller både och. Oavsett om en tidskrift ges ut via förlag eller via ett lärosäte finns det alltid en kostnad för det arbete som läggs ned. Hur ser kostnaderna ut om lärosätet själv ger ut en tidskrift? Vem betalar?

Vid mötet i Bålsta 2006-12-07 beslutades att tillsätta en arbetsgrupp med uppgift att se över de externa webbsidorna. Gruppen ska 2006-01-31 lägga fram förslag till sidstruktur och innehåll som ska ligga till grund för utvecklingen av DiVA2. Under arbetet har tre möten ägt rum: 2006-11-22, 2006-12-08, 2007-01-23 samt ett gemensamt möte med arbetsgruppen för registrering2007-02-09.

Utifrån de angivna direktiven har arbetsgruppen diskuterat och sammanställd kraven som vi anser är nödvändiga för ett fullgott publiceringssystem som uppfyller de krav och behov som finns idag vid de anslutna lärosätena.

Text skriven med kursiv stil är direktiven till arbetsgruppen. Arbetsgruppens kommentarer är skrivna direkt under i normal stil.

Syfte

Arbetsgruppen skall samla in synpunkter och önskemål från DiVA-konsortiets medlemmar angående de externa lokala webbsidornas innehåll och struktur i DiVA2.