The educational pathways among the 4000 Swedish folk high school teachers are many and diverse. Drawing on existing literature and five authentic cases that exemplify folk high school teachers’ career trajectories, this chapter describes and discusses this diversity of teachers’ educational pathways. 

I detta paper redovisas resultat från ett forskningsprojekt om folkhögskolans yrkesutbildningar. I papret diskuteras yrkeskursernas potential att medverka till att deltagarna blir verksamma i ett yrke, genom att stärka deras formella meriter, reella yrkeskunnande och deras relation till möjliga arbetsgivare eller uppdragsgivare. Resultaten visar hur det reella kunnandet i stor utsträckning står i fokus, även om utbildningarna även ger vissa formella meriter, och hur dessa delar tillsammans bidrar till relationerna med arbetslivet. Reslutaten diskuteras i termer av ett möte mellan en informell och en formell kunskapskultur.

This chapter aims at describing the ways in which folk high school teachers in Sweden understand and claim themselves and their mission. Besides existing literature on the subject, the analysis is based on interviews with 12 teachers, located at different folk high schools and working with different courses and subjects.

This anthology presents the Nordic folk high school teacher through thirteen research articles combined under three themes: identity, work, and education, each part capped by overarching summary chapters. The teachers represent the folk hight schools' identity, and in their work a 175-year old tradition is confronted with new realities and forced to adapt to new challenges.

The folk high schools are given a central role in the democratic development of the Nordic region and are described as a signif- icant influence on adult education globally, but there have been few regional research projects describing the schools. The inclusion of research covering five Nordic countries in a peer reviewed anthology makes this publication a unique portrayal, both of the schools' common identity and their naional variations.

I detta paper presenteras preliminära resultat från den inledande delen av ett forskningsprojekt om yrkesutbildningar på folkhögskola. Här tas utgångspunkt i intervjuer med lärare på sådana utbildningar. Vi ger exempel på hur lärare på olika yrkesutbildningar beskriver sitt läraruppdrag och hur de förhåller sig till detta i undervisningen.

Ett av folkhögskolans kännetecken är dess förmåga att samspela med sin tid och sin omvärld. Denna förmåga har genom historien bidragit till att den varit innovativ både vad gäller vilka kurser som erbjuds och vilken didaktisk praxis som tillämpas. I detta kapitel försöker vi beskriva och förstå denna folkhögskolans förmåga till didaktisk innovation. Vi kommer att undersöka fyra utbildningars respektive tillkomsthistoria. Frågan om vilka verksamheter som kan rymmas inom folkhögskolan och hur folkhögskolans idé kan nytolkas blir central när folkhögskolor förnyar sin verksamhet. I någon mening handlar kapitlet därmed om folkhögskolornas förnyelse, och hur utbildningsformens egenart är under ständig förhandling.

I det här kapitlet ska vi ge ett svar på frågan vad en folkhögskola är. Vi kommer att beskriva skolformen och den verksamhet som bedrivs. Vi kommer att redogöra för hur skolorna är organiserade, hur de styrs och finansieras, vilka olika funktioner folkhögskolan fyller och vilka värderingar den vill arbeta för. Vi kommer också att diskutera några aktuella tendenser och utmaningar, och hur skolorna förhåller sig till dem.

Vad kännetecknar folkhögskolan? Hur kan folkhögskolornas verksamhet beskrivas? Vilka värderingar vill folkhögskolan arbeta för? Vilka aktuella tendenser kan iakttas och hur bemöter skolorna dessa? I detta kapitel försöker vi ge ett svar på frågan vad en folkhögskola är. Vi säger något om hur den en gång grundades, och hur den utvecklats över tid med avseende på grundläggande idéer, uppdrag och verksamhet. Men framför allt berättar vi om folkhögskolan i dag, hur den är organiserad och vilken verksamhet som äger rum på landets över 150 olika folkhögskolor.