Här möter vi tio nya spännande levnadsöden, från trakten runt Trehörna. Men de känns aktuella och levande för alla som har intresse för historia och svunna tider. Man känner att de här "typerna" kan ha funnits i vilken trakt som helst. Vi får möta kärleksparet David och Gerda som inte får tillåtelse att gifta sig, David emigrerar därför till USA och kommer tillbaka 53 år senare för att gifta sig med den då 77-åriga Gerda. Vi träffar också motsatsen - skilsmässoparet Jonas och Ingeborg och deras knaggliga och långa väg till skilsmässa. Rättshaveristen Sven, som blir osams med allt och alla, samt den olyckliga Annika, som avrättas för att ha tagit livet av sitt barn. Det är märkliga och dramatiska levnadsöden som ställer många andra mer berömda i märkbar skugga.

Östergötland har en fantastisk bebyggelse med allt från herrgårdar från 1600-talet, rundlogar från det sena 1800-talet, skolor, lantliga industrier och byar till små, speciella hus för ankor. Boken berättar om vanliga och typiska hus, men också om hustyper som är ovanliga eller på väg att försvinna. Gemensamt för alla är att de ingår i det östgötska byggnadsbeståndet och är en del av vårt kulturarv.Östergötland består av skogsbygden i norr, slätten, övergångsbygden mot småländska höglandet, södra skogsbygden och skärgården. Bebyggelsen varierar, men en del byggnader är karakteristiska för hela landskapet. Vissa hus skulle kunna finnas på andra platser i Sverige, medan andra bara kan ligga just här i Östergötland.Boken är rikt illustrerad med Lars Ekelunds fotografier och bilder ur Östergötlands länsmuseums arkiv.

Kan man tänka sig svensk landsbygd utan röda stugor med vita knutar? Knappast! Miljontals människor utomlands kan det inte heller efter att ha sett filmatiseringen av Astrid Lindgrens böcker om Bullerbyn och Emil i Lönneberga.Men hur gammal är den här Sverigebilden? När etablerades den och hur spreds den? Det är frågor som författaren ägnar sig åt i denna bok. Han undersöker bebyggelsens förändringar 1840 till 1880. Det är spridningen av rödfärg, panel, tegeltak, övervåning och trädgårdar som står i fokus. Författaren studerar också interiöra förändringar som tillkomsten av kök och nymodigheter som järnspis och kakelugn.

Rapporten presenterar en plattform för kommunrelaterad forskning och utveckling (FoU) utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv på en ny roll för kommuner som "kunskapande aktörer", vid sidan av den traditionella rollen som förvaltare/implementerare av FoU-arbete bedrivet nationellt. Den diskuterar olika styrningsperspektiv och föreställningar om kunskapsproduktion och -användning, och föreslår tre grundläggande inriktningar för kommande kommunforskning vid CKS.

The report presents a platform for further research and development (R&D) work from a perspective grounded in the sociology of knowledge. Municipalities are viewed as potential active knowledge producers rather than mediators merely implementing national R&D policies, or utilizing knowledge imported from traditionally organized research. Three dimensions of  future inquiry are suggested.