Open this publication in new window or tab >>2021 (Swedish)Report (Other academic)
Reactions online : reactions to priority setting principles for intensive care during the covid-19 pandemic
Abstract [sv]
Vem ska få tillgång till intensivvård om platssituationen blir ansträngd? Kommer respiratorerna att räcka till, och om inte, hur ska bristen hanteras? Allt sedan covid-19 pandemin drabbade Sverige har media, genom daglig rapportering, satt prioriteringar inom hälso- och sjukvården på agendan för allmänheten. Men det är inte bara media som kommunicerar till medborgarna, reaktionerna från allmänheten har också varit intensiva i tidningarnas kommentarsfält på sociala medier. Att studera uppfattningar om prioriteringar är inte sällan en utmaning, då ämnet upplevs som känsligt. Att göra studier av nätet, i form av netnografi, har gett en möjlighet att få inblick i vilka reaktioner på prioritering i vården under covid-19 som kan finnas där. De kommentarer som studerats är hämtade från 18 artiklar i våra största dagstidningar, artiklar som relaterar till Socialstyrelsens nationella principer för intensivvård under pandemin. Resultatet bygger på 1096 kommentarer, som postats av 645 användare, och som analyserats såväl kvalitativt som kvantitativt.
Kommentarerna kan delas in i positiva respektive negativa reaktioner på Socialstyrelsens prioriteringsprinciper för intensivvård. Här finns kommentarer som handlar om att principer inte skulle behövas om inte vården nedrustats eller om människor följde Folkhälsomyndighetens restriktioner. Oro uttrycks för att prioriteringar enbart kommer att baseras på kronologisk ålder, eller att äldre skulle få en lägre prioritet enbart av samhällsekonomiska skäl. Ungefär lika stor del av materialet består av positiva kommentarer, t ex när det gäller biologisk ålder som prioriteringsgrund. En positiv reaktion gäller också öppenheten kring vilka prioriteringar som ska råda, vilket anses ge en viktig påminnelse om allvaret i situationen.
Ett annat syfte har varit att studera interaktionen på nätet när principerna diskuteras. De som har kommenterat interagerar genom att förklara för varandra vad som uppfattas som missuppfattningar. De kritiserar varandras inlägg men uppmuntrar också varandra genom att försöka skapa lugn, de utmanar varandra med prioriteringsdilemman samt diskuterar känslan av ett ställningskrig gällande prioriteringar i form av ”vi-och-dem”.
Denna studie är ett axplock av reaktioner i sociala medier i en tidig fas av pandemin. I enlighet med vad som anges i Världshälsoorganisationens riktlinjer för kriskommunikation understryker resultatet värdet för beslutsfattare av att vara medvetna om debatten i sociala medier. En sådan debatt kan informera om missförstånd som behöver förtydligas, men också lyfta fram relevanta farhågor om hur prioriteringsprinciper kan tillämpas felaktigt i praktiken. Att anta att sociala medier bara är ett forum för missnöje är en alltför grov förenkling. De kan likväl ses som plattformar där åsikter utmanas och argument formas om vad som är rättvisa grunder för resursfördelning i vården.
Abstract [en]
Who will have access to intensive care if the situation becomes strained? Will the access to respirators be sufficient, and if not, how will the shortage be handled? Ever since the covid-19 pandemic hit Sweden, the media, through daily reporting, has put priority setting in healthcare on the agenda for the public. But it is not just the media that communicates to the citizens, the reactions from the public have also been intense in the newspapers' commenting fields. Studying reactions to priority setting is often a challenge, as the subject is perceived as sensitive. Using netnography, has provided an opportunity to gain insight into reactions to prioritization in healthcare that could be found in social media during covid-19. The comments studied are taken from 18 articles in our largest dailies and relate to the National Board of Health and Welfare's national principles for intensive care. The result is based on 1096 comments, posted by 645 people, and analyzed both qualitative and quantitative.
The comments can be divided into positive and negative reactions to the prioritization principles. Among the negative comments are those that say that principles would not be needed if healthcare had not been disarmed or if people followed the Public Health Agency's restrictions. Concerns are also expressed that priorities will be based primarily on chronological age, or that older people would be given a lower priority solely for financial reasons. However, positive comments regarding biological age as a basis for prioritization are about as common. A positive reaction also applies to the transparency about which priorities should prevail, a transparency that can provide an important reminder of the seriousness of the situation.
Another purpose with this study has been to explore the interaction online when discussing the principles. The posters interact by lecturing each other on their interpretations of the principles and by trying to explain the “correct” interpretation.
They criticize each other´s standpoints, both calming and challenging each other with prioritization dilemmas and discuss these in terms of "we-and-them".
This study is a snapshot of reactions on social media in an early phase of the pandemic. In line with the World Health Organization's guidelines for risk communication, the results underline the value for decision-makers of being aware of the debate on social media. It can inform about misunderstandings that need to be clarified, but also raise relevant concerns about how prioritization principles can be applied incorrectly in practice. Assuming that social media is only a forum for the dissatisfied is an oversimplification. Instead, it can be seen as a platform where arguments are sharpened in dialogues about what are the fair bases for resource allocation in care.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2021. p. 31
Series
PrioC Access ; 2021:3
Keywords
media; netnografi; proriteringar i sjukvård; nationella principer för intensivvård; covid-19
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-181821 (URN)
2021-12-132021-12-132022-06-03Bibliographically approved