CeBIT startade sin verksamhet den 1 april 2000 som en enhet inom Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Agneta Lantz, Christina Brage och Tommy Carlberg var de som planerade den kommande verksamheten. Agneta kom sedan att bli föreståndare för CeBIT. Under åren som gick växte verksamheten och fick ett positivt gensvar både från studenter och från lärarhåll. Centrets övergripande målsättning var att fungera som ett samlande organ för LiUB:s pedagogiska verksamhet och som en spjutspets för pedagogisk förnyelse och utveckling. Man verkade för att utveckla den egna bibliotekarieprofessionen och förbättra informationskompetensen hos bibliotekets användare. Då kompetensförsörjning troligen är den viktigaste frågan för att säkra kvalitet i en organisation måste det finnas utvecklingsmöjligheter i arbetet för personalen, vilket i högsta grad var ett ledord för CeBIT.

Under uppbyggnadsfasen lades krafterna framför allt på att utveckla och genomföra poänggivande kurser, dels inom programmet för Informations- och medievetenskap (IMV), dels fristående. I CeBIT fanns en viktig resurs i arbetet med att höja beredskapen för det livslånga lärandet. Arbetet med att höja studenternas informationskompetens innebar en breddad pedagogisk uppgift för universitetsbiblioteket, vilket i sin tur ställde högre krav på bibliotekariernas pedagogiska kompetens. Detta gällde i alla planerade och oplanerade möten med bibliotekets användare i informations- och lånediskar, per telefon och via e-post liksom i den regelrätta undervisningen i informationssökning. CeBIT kom att kombinera två områden av stort intresse för bibliotekarier – pedagogik och informationskompetens.

Linköpings universitetsbibliotek (LiUB) firar år 2019 sitt 50-årsjubileum. År 1969 grundades Linköpings högskolas bibliotek, som 1975 blev universitetsbibliotek.

Med hjälp av ett antal nedslag baserade på personliga hågkomster, intervjuer, dokument och publicerat material skildras i denna jubileumsskrift bibliotekets första 50 år. Linköpings högskolas bibliotek blev under 1970-talet känt för den så kallade Linköpingsmodellen och för försöken med bibliotekssystemet LIBRIS. Datoriseringens och digitaliseringens betydelse fram till våra dagar kan knappast överskattas.

Boken berättar om ett antal av de kvartersbibliotek som funnits vid LiUB: bland annat de vid Campus Valla och de lärar- och förskollärarutbildningsbibliotek som blev en del av LiUB i samband med högskolereformen 1977. I två personligt hållna bidrag skildras det medicinska bibliotek som byggdes upp vid det 1986 grundade Hälsouniversitetet och bibliotekariens roll vid den tvärvetenskapliga Temainstitutionen. Under 1990-talet expanderade LiU i Norrköping och de kvartersbibliotek som tidigare funnits i staden slogs 1998 samman till Campus Norrköpings bibliotek.

Andra bidrag skildrar användarundervisningens idéhistoria och hur den återspeglas i de undervisningsupplägg som praktiserats vid LiUB sedan början av 1970-talet. År 1979 blev Linköpings universitetsbibliotek genom en lagändring mottagare av pliktexemplar, vilket förändrade förutsättningarna för bibliotekets litteraturförsörjning. Andra verksamheter knutna till LiUB som skildras är det Centrum för biblioteks- och IT-pedagogik som under det tidiga 2000-talet arrangerade poänggivande kurser och det 1996 inrättade elektroniska förlaget LiU E-Press. I en intervju berättar personal om det bibliometriarbete som sedan 2007 utförs vid Linköpings universitetsbibliotek.

I boken presenteras också några specialsamlingar, däribland DDR-samlingen och Stolpesamlingen.

Temat i bokens avslutande del är framtidsvisioner och återblickar. Hur har man föreställt sig bibliotekets framtid i det förgångna? Hur har universitetsbibliotekets roll förändrats och vad står för dörren under den närmaste framtiden?

Vid universitet och högskolor förväntas studenterna utveckla förmågor och förhållningssätt som är anpassade till vad som kommer att krävas av dem i ett framtida yrkesliv. De studerande ska tillägna sig förmågan att lära av nya erfarenheter och möta olika situationer i livet utanför universitetet. Att förbereda för det okända och oväntade gäller som mål även för bibliotekets undervisning. Ett centralt inslag i denna förmåga är det vi idag kallar för ”informationskompetens”.

Begreppet har genom åren diskuterats flitigt och fått olika definitioner. Men oavsett dess innebörd är det något som vi bibliotekarier måste ta ställning till i vårt yrkesverksamma liv. I likhet med de flesta andra begrepp har informationskompetens inte fötts utan en förhistoria. Det är delar av denna historia som jag vill diskutera i detta avsnitt. Nedan följer några nedslag i användarundervisningens historia och den litteratur som fungerat som inspirationskälla vid Linköpings universitetsbibliotek (LiUB). Framför oss har vi en resa via begrepp som bok- och bibliotekskunskap, biblioteksorientering, informationssökning, informationshantering, låntagarundervisning och användarundervisning.

I augusti 1984 flyttade jag ned till Temainstitutionen förlagd till den gamla linnefabriken på Platensgatan 26 där tidigare humanistiska biblioteket hade huserat. Innan dess var jag föreståndare för det ekonomiska biblioteket (KA), numera i salig åminnelse, och före det ansvarig för fjärrlån. Vid den tiden var Tema Teknik och social förändring (Tema T) samt Tema Vatten i natur och samhälle (Tema V), Tema Kommunikation (Tema K) och Tema Hälsa (Tema H) redan etablerade, vilka kom att följas av Tema Barn (Tema B). År 1987 gick flytten upp till Campus Valla och där kom ytterligare två teman att etableras: Tema Genus och Tema Mat (Tema M). På senare år har ytterligare två teman tillkommit: Tema Etnicitet med placering i Norrköping samt Tema Kulturarv och kulturproduktion med delad placering i Linköping och Norrköping. Av olika anledningar har Tema H och Tema M upphört.

Under åren som passerat har jag varit bibliotekarie för nästan samtliga teman i olika omgångar. Som Tema-bibliotekarie har jag haft möjligheten att på nära håll följa forskningens eller rättare sagt forskares vedermödor och glädjeämnen. Tvärvetenskap är och har alltid varit ett centralt begrepp och kännetecken för institutionen ända sedan dess start i början på 80-talet. De ämnesområden som fanns företrädda inom de teman jag jobbat med var allt ifrån ren naturvetenskap till humaniora. Detta innebar naturligtvis att någon ämnesexpert kunde jag inte vara. Mitt sista uppdrag var att fungera som bibliotekarie för Tema Vatten i natur och samhälle, som numer bytt namn till Tema Miljöförändring.

Entering at a Master’s level means that the student will encounter a level that is more intellectually demanding and more challenging than before. They need to use information sources in various ways and at this stage it is important that they access research and theory-based literature. A primary sign of quality in good research is that it is founded on well proven sources of theory and previous research, and that it utilizes the proper technique of referencing. In order for the students to acquire sufficient search skills, including how to cite and refer, the library offers information literacy training that is timed to happen at the point of need. This requires that they master the research process being able to pose questions and seek answers, to use and apply techniques and research skills, to analyse data, to review literature and write up results in an academic format appropriate to the discipline. According to Carlson (2006, p15), as student’s progress academically, sources cited should demonstrate students' "growing sophistication and ability to think critically in their chosen discipline." But is this really the case? One way to get a sense of this process is to look at what types of sources the graduate students cite in their theses. This study used citation analysis in order to “mine” reference lists obtained from master theses for assessment purposes. The aim of this study is to investigate what kind of information sources master students use in their theses and the author studied the citation patterns in 36 Master's theses.A total of 2173 references were checked and out of them were 886 (40,7%) journal articles. The students used 479 different journals and 378 of them were peer reviewed. 380 (79,3%) journals were kept by the library. 175 (54,6%) book or book chapters were kept by the library out of the 320 used by the students. They also used other sources such as reports of different kind (11,4%), Web pages (0,6%), Grey literature (0,6%) and conference papers (0,2%) to mention a few. Students used 60 references as an average in their theses.Although the accuracy of the citations was beyond the scope of this study, the author noticed a number of problems such as incomplete citations, inconsistent journal title abbreviations and inconsistent use of citation style formats. The author carried out bibliographic searches in order to rectify any incorrect or incomplete citations and this required extra work to correct, but was also indication that we might alter our information literacy training and emphasise more on citing and referencing.Findings indicate that these graduate students surprisingly seems to prefer scholarly journal articles and books or book chapters. The author had anticipated another picture with more references to the Web. This pilot project provided new and important information about the use of collections by master students. The authors learned that the library’s journal coverage is good enough but that the monographic coverage is somewhat less complete. The author will continue to do another study with new theses from 2013-2014 in order to investigate if our new emphasis on citing and referencing had any impact on the inconsistencies that have been seen in the first study and also if the same pattern of information sources used by earlier students occur.References:[1] Carlson, J. (2006), An examination of undergraduate student citation behavior, The Journal of Academic Librarianship 32(1):14-22.

The aim of this paper is to highlight the importance of the adjustment of Information Literacy skills training according to the development of new social media and how to prepare current and future generations to live and work in an information and economy-driven society. We would like to present and discuss some ideas on the practice of teaching and learning in the field of Information Literacy by introducing a model suited for higher education and work settings (Lantz & Brage 2006 a; Lantz & Brage 2006 b; Lantz & Brage 2013 a).

In 2006 we developed and presented the first version of a model called Applied Information Literacy. The aim of the model was to embed information literacy into research and writing instruction sessions. We tested the model in our information literacy curricula for a couple of years and found it to be too linear. In addition, the information landscape has changed as various forms of social media have become strong players in students’ everyday information world. Therefore there was a need for us to change and simplify our original model, which we present and discuss. According to the students it seems to work well since the new model contributes to their holistic learning resulting in better academic work.

University students nowadays have become accustomed to digital resources provided by the academic library. But this normally ends after graduation when they enter the workforce and when they no longer have access to full text journals, research databases and other reference tools. Former students wish to rely upon the same resources they were using during their student days, resources that now are out of reach due to restricted access. To add to this problematic situation there is recognition in the literature that businesses must employ workers who know how to deal with information and use it for both personal and work success. But working life have different information practices for locating information that require a different set of standards for evaluating and effective use of information.

In this paper we discuss the importance of faculty – librarians working together for the inclusion of information literacy into curriculum in order to prepare students for academic success and future working life.

Information literacy, the ability to identify, assess, retrieve, evaluate, adapt, organize and communicate information within an iterative context of review and reflection, has been recognized as a critical competency both at universities and in professional work. In higher education information literacy instruction is now being integrated into the academic curriculum and is also now being assessed like other subjects. This paper summarize and discuss how information literacy skills are assessed by librarians and faculty together in two different educational programs at Linköping University and the outcomes of such efforts. The similarities between the two programs, although different approaches, is the importance of tying information literacy assessment methods to leaning outcomes and to prepare students for future professional life.