liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Holgersson, Stefan
Publications (10 of 52) Show all publications
Holgersson, S., Bünzli, L. & Hajir, S. (2023). En extern utvärdering av påskupploppen och dess efterspel. Norrköping: Institutet för polisforskning
Open this publication in new window or tab >>En extern utvärdering av påskupploppen och dess efterspel
2023 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I augusti 2022 publicerade vi en forskningsrapport med titeln ”Är vattenkanoner lösningen? Påskupploppen 2022 och dess efterspel”. Rapporten utgick från de våldsamma upplopp som skedde på flera olika platser i Sverige under påsken 2022. Bilderna från kravallerna och vad som utspelade sig var chockartade som ledde till omfattande diskussioner med drastiska politiska förslag, men även en omfattande intern kritik inom Polismyndigheten. Polismyndigheten tillsatte en egen utvärdering, där rikspolischefen utsåg vem som skulle leda denna. Polismyndigheten formulerade även utvärderingens syfte och påverkade också på andra sätt upplägget på utvärderingen. Innevarande rapport innehåller en del kompletterande information till vår tidigare rapport och framförallt en analys av den utvärdering av påskupploppen som utfördes i Polismyndighetens regi och presenterades i slutet av december 2022. Analysen visar att Polismyndighetens så kallade externa utvärdering har så stora brister att den knappast kan betraktas som en utvärdering. Det är definitionsmässigt heller inte en extern utvärdering eftersom den har upprättats av Polismyndigheten och gjorts av polisanställda.

Medborgare och politiker har goda skäl att kräva att Polismyndigheten framgent kan hantera den typ av angrepp som skedde under påskhelgen 2022 på annat sätt än som var fallet. Av det som utspelade sig på de olika platserna där det var upplopp under påskhelgen går det att identifiera ett flertal konkreta förändringsbehov, som med relativt enkla medel går att åtgärda. Det handlar exempelvis om att öka polisers förmåga att agera inom ramen för SPT-konceptet genom att ge dem adekvat utbildning och utrustning. Men också om styrning- och ledningsfrågor, om underrättelsetjänstens arbete och om att utveckla arbetsmiljöarbetet kopplat till särskilda händelser. Listan över relativt enkla konkreta åtgärdsförslag går att göra lång och framkommer på olika ställen i denna rapport. 

Huvudskälen till Polismyndighetens tillkortakommanden under påskupploppen har dock att göra med strukturella problem som visar sig inom en rad olika områden, till exempel i låg brottsuppklaring, dåligt resursutnyttjande och, som i detta fall, att förebygga och hantera våldsamma upplopp. Utan att hantera de strukturella problemen kommer effekten av andra åtgärdsförslag att bli låg. Det spelar ingen roll om polisen får distansvapen eller om skjutkungörelsen förändras. Problemen handlar om något helt annat än de framförda kraven på bland annat vattenkanoner och gummikulor. Några exempel på strukturella problem som framträder i rapporten:

  • Kunskapssynen
  • Bristande planeringsförmåga
  • Bristfälliga analyser
  • Bristfällig strategisk förmåga
  • Personalen behandlas inte som organisationens viktigaste resurs
  • En bristande respekt att följa lagar och regler
  • Bristande transparens och tillämpandet av manipulativa kommunikationsstrategier
  • Tjänstetillsättningar inom Polismyndigheten
  • Den interna tystnadskulturen
  • Den förhärskande organisationsfilosofin inom Polismyndigheten.

Påskupploppen kan utgöra en väckarklocka att fokus bör vara på hur polisen använder tilldelade resurser snarare än på behovet av förändrad lagstiftning, ökade resurser och nya polisiära verktyg. En sådan diskussion har ännu inte skett och detta är ett stort problem eftersom polisen på så sätt inte får ett tillräckligt yttre incitament att utvecklas.   

En kort beskrivning av innehållet i rapportens kapitel:

  • Kapitel 2 problematiserar polisledningens uttalanden efter påskupploppen, nämligen att det som hände kom som en överraskning. 
  • Kapitel 3 tar upp vikten av att polisen reflekterar över sin egen roll som medaktör till att en händelse eskalerar och att denna insikt var en viktig framgångsfaktor när polisen lyckades utveckla sina metoder efter Göteborgskravallerna år 2001. Kapitlet riktar in sig på vilket ansvar Polismyndigheten har för att en del personer i vissa situationer väljer att angripa poliser med våld och hur Polismyndigheten kan agera för att framgent minska en sådan risk. Vi menar att det är betydelsefullt att inte avgränsa analysen bara till dagarna då våldet uppstod för polisens möjligheter att påverka att liknande händelser inte ska inträffa. 
  • Kapitel 4 handlar om polisens tillståndshantering och dess effekter. 
  • Kapitel 5 tar upp polisens förebyggande arbete i samband med tillståndsgivna allmänna sammankomsterna. 
  • Kapitel 6 berör att kravaller inte är något nytt fenomen i Sverige eller i andra länder och hänvisar till nationell och internationell forskning om polisens hantering av folksamlingar. 
  • Kapitel 7 behandlar polisens sätt att tillämpa SPT-konceptet under påskupploppen. Kapitlet innehåller många bilder för att tydliggöra analysen och de slutsatser som dras i kapitlet. 
  • Kapitel 8 beskriver hur vissa polisers agerande under påskhelgen ökade hotbilden. 
  • Kapitel 9 behandlar frågor som rör bemanningen och om den var tillräcklig.
  • Kapitel 10 tar upp arbetsmiljöfrågor.     
  • Kapitel 11 analyserar behovet av att utveckla SPT-taktiken och ny utrustning. 
  • Kapitel 12 beskriver Polismyndighetens externa kommunikation och riskerna med denna. I detta kapitel förklaras varför Polismyndighetens utvärdering kan ses som en del av en kommunikationsstrategi och inte bör betraktas som en oberoende utvärdering.
  • Kapitel 13 innehåller ett slutord.
Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Institutet för polisforskning, 2023. p. 233
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-191006 (URN)
Note

En andra version av rapporten laddades upp 2023-05-15. En mindre justering har gjorts på sidan 50. Ändringen är även angiven på sidan 2 i rapporten.

Available from: 2023-01-13 Created: 2023-01-13 Last updated: 2023-05-15Bibliographically approved
Holgersson, S. (2022). Bilden av polisen i media. In: Rolf Granér, Malin Wieslander (Ed.), Etiska perspektiv på polisarbete: (pp. 217-231). Lund: Studentlitteratur AB, Sidorna 217-231
Open this publication in new window or tab >>Bilden av polisen i media
2022 (Swedish)In: Etiska perspektiv på polisarbete / [ed] Rolf Granér, Malin Wieslander, Lund: Studentlitteratur AB, 2022, Vol. Sidorna 217-231, p. 217-231Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Detta kapitel behandlar de risker som är förknippade med att Polismyndigheten kommunicerar ut skönmålade och även felaktiga bilder av verksamheten. Baserat på ett antal forskningsrapporter om polisens sätt att kommunicera reflekteras över motsatsställningen mellan de kortsiktigt gynnsamma effekterna av att förneka eller undanhålla problem och den långsiktiga riskerna för förtroendeskada.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2022
Keywords
Polisen och massmedia
National Category
Ethics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-182869 (URN)9789144154022 (ISBN)
Available from: 2022-02-10 Created: 2022-02-10 Last updated: 2022-02-10Bibliographically approved
Holgersson, S., Grahn, O. & Granér, R. (2022). En fallstudie av Polismyndighetens mediala kommunikation efter ett granskande reportage i juni 2022. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>En fallstudie av Polismyndighetens mediala kommunikation efter ett granskande reportage i juni 2022
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna forskningsrapport analyserar Polismyndighetens externa kommunikation med anledning av ett granskande reportage i SvD. Reportaget som publicerades den 1 juni 2022 hade titeln ”Nödropet inifrån – SvD granskar: Därför löser inte polisen gängmorden.” I rapporten framgår att Polismyndigheten tillämpade olika former av former av kommunikationsstrategier för att föra ut ett alternativt budskap om ett framgångsrikt polisarbete.  

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 26
Keywords
myndighetsutövning, polismyndigheten, kommunikationsstrategier, fallstudie
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-186116 (URN)
Note

Version 2 ersätter version 1. Version 2 lades upp 2022-06-22.

Available from: 2022-06-20 Created: 2022-06-20 Last updated: 2022-08-30Bibliographically approved
Holgersson, S., Grahn, O. & Granér, R. (2022). En handbok om att bevaka polisen. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>En handbok om att bevaka polisen
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Handboken tar upp och konkretiserar olika kommunikationsstrategier och metoder som polisen använder för att skydda och stärka sitt varumärke. Råd ges hur kvaliteten på bevakningen av polisen kan öka. Polismyndigheten är inte ensam om att tillämpa kommunikationsstrategier och de tillvägagångssätt som åskådliggörs i handbo­ken. Skriften kan därför användas även när det gäller bevakning av andra myndigheter.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 64
Keywords
handbok, bevakning, myndighetsutövande, polismyndigheten
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-186081 (URN)
Available from: 2022-06-20 Created: 2022-06-20 Last updated: 2022-08-25Bibliographically approved
Holgersson, S. (2022). Polisens hantering av passansökningar: ännu ett exempel på konsekvenser av polisens strukturella problem. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Polisens hantering av passansökningar: ännu ett exempel på konsekvenser av polisens strukturella problem
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Polisens passhantering utgör ett i raden av exempel på vilka konsekvenser Polismyndighetens strukturella problem får för polisens verksamhet. Trots att det fanns tydliga prognoser på att antalet passansökningar skulle öka år 2022 minskade Polismyndigheten personalstyrkan som arbetade med pass inför detta år. Det var först när kaoset var ett faktum som polisen påbörjade en rekrytering av passhandläggare. Polismyndighetens bristande analys och planeringsförmåga fick inte bara följden att människor fick vänta länge på att få ett pass och att polispersonal fick en dålig arbetsmiljö. Det påverkade också Polismyndighetens förmåga att förebygga, upptäcka och utreda brott. 

Att problem förklaras med att de beror på externa faktorer och inte på myndighetens sätt att organisera och bedriva verksamhet är ett mycket vanligt förfaringssätt från Polismyndighetens sida[1]. Det som skiljer denna situation från de flesta andra är att passhanteringen är enkel att förstå och att den i stort sett är frikopplad från polisens övriga verksamhet. Den är dessutom självfinansierad, vilket gör det omöjligt att hänvisa till bristande resurser.

[1] En mängd exempel på detta ges i rapporten ”Hur skyddar och stärker Polismyndigheten föreställningen om sin effektivitet?" (Holgersson & Westman, 2021).

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 29
Keywords
polismyndigheten, passhantering, verksamhetsanalys
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-184489 (URN)
Note

Granskning:

Rapporten varit föremål för vetenskaplig granskning av två seniora forskare.

Available from: 2022-04-25 Created: 2022-04-25 Last updated: 2022-08-09Bibliographically approved
Holgersson, S. (2022). Tunna blå linjen: Fiktionen och polisers verklighet. Norrköping: Institutet för Polisforskning
Open this publication in new window or tab >>Tunna blå linjen: Fiktionen och polisers verklighet
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Tunna blå linjen är titeln på en dramaserie producerad av Sveriges Television. Serien skildrar poliser i ingripandeverksamheten; där deras arbetsvardag och privatliv vävs samman. Första säsongen slog tittarrekord på SVT och innehåller många dramatiska och exceptionella händelser. Det är naturligt eftersom det är en fiktiv dramaserie med dess behov av att locka tittare. En dramaserie vars fördelning låg i linje med polisyrkets verkliga innehåll skulle sannolikt attrahera färre tittare.

Utspel av personer med anknytningar till polisverksamheten som hänvisar till serien har motiverat mig till att analysera innehållet i tv-serien huruvida det är en rättvisande vardagsskildring av polisyrket.

I denna rapport presenteras olika data avseende polisers utsatthet för fysiskt våld och polisyrkets risker. Dessa data sätts i relation till den bild av polisyrket som framförallt Polismyndigheten och Polisförbundet förmedlar utifrån hur relevant dessa aktörers hänvisning är om att Tunna blå linjen utgör en realistisk skildring av polisyrkets risker och utsatthet.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Institutet för Polisforskning, 2022. p. 89
Keywords
tunna blå linjen; polisarbete; utsatthet; risker; skildring av polisarbete, Sverige, Poliser på TV
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-190684 (URN)
Available from: 2022-12-20 Created: 2022-12-20 Last updated: 2023-04-27Bibliographically approved
Holgersson, S. (2022). Vi behöver mer resurser!: en problematisering av Polismyndighetens mantra, Kriminalteknikverksamheten, region syd. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Vi behöver mer resurser!: en problematisering av Polismyndighetens mantra, Kriminalteknikverksamheten, region syd
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det finns ett stort behov av ett perspektivskifte i den politiska diskussionen. Den ensidiga fokuseringen på att ökade resurser kommer att lösa Polismyndighetens problem måste nyanseras. Istället behöver diskussionen i högre grad handla om hur Polismyndigheten använder tilldelade resurser. I en tidigare rapport ”Hur skyddar och stärker Polismyndigheten föreställningen om sin effektivitet?”[1] ges många exempel som pekar på ett sådant behov. Denna rapport utgör ytterligare ett sådant exempel. 

I rapporten framgår att Polisregion Syd har valt att förlägga ordinarie arbetstid för kriminaltekniker till kontorstid på vardagar. Det medför att huvuddelen av de platsundersökningar som görs sker utanför ordinarie arbetstid. Kostnaderna för beredskapsövertid blir därmed hög. Det tar också i normalfallet längre tid att ta sig till en brottsplats för någon som har beredskap jämfört med när denna har ordinarie arbetstid. I rapporten tydliggörs att det finns grundläggande problem inom Polismyndigheten när det gäller sättet att organisera och utföra sin verksamhet, som lösningen att tillskjuta mer medel inte kommer att lösa.

 [1] Holgersson & Westman, 2021.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 17
Keywords
Polisväsen, Polisarbete, Sverige
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-184342 (URN)
Note

Granskning:

Rapporten varit föremål för vetenskaplig granskning av två seniora forskare.

Available from: 2022-04-14 Created: 2022-04-14 Last updated: 2022-08-09Bibliographically approved
Holgersson, S., Bünzli, L. & Shamhi, H. (2022). Är vattenkanoner lösningen? Påskupploppen 2022 och dess efterspel. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Är vattenkanoner lösningen? Påskupploppen 2022 och dess efterspel
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under påsken år 2022 skedde våldsamma upplopp på flera olika platser i Sverige. Medborgare och politiker har goda skäl att kräva att Polismyndigheten framgent kan hantera den typ av angrepp som skedde under påskhelgen 2022 på annat sätt än som var fallet. Av det som utspelade sig på de olika platserna där det var upplopp under påskhelgen går det att identifiera ett flertal konkreta förändringsbehov, som med relativt enkla medel går att åtgärda. Det handlar exempelvis om att öka polisers förmåga att agera inom ramen för SPT-konceptet (Särskild Polis Taktik för att hantera folksamlingar) genom att ge dem adekvat utbildning och utrustning. Men också om styrning- och ledningsfrågor, om underrättelsetjänstens arbete och om att utveckla arbetsmiljöarbetet kopplat till särskilda händelser. Listan över relativt enkla konkreta åtgärdsförslag går att göra lång och framkommer på olika ställen i denna rapport. 

Huvudskälen till Polismyndighetens tillkortakommanden under påskupploppen har dock att göra med samma typ av strukturella problem som ligger bakom en lång rad andra bristande prestationer såsom låg brottsuppklaring och dåligt resursutnyttjande. Misslyckandet i att förebygga och hantera den typ av våldsamma upplopp som uppstod under påskhelgen 2022 måste därför ses i ljuset av en mer djupgående problembild. Utan att ta tag i de strukturella problemen kommer effekten av andra åtgärdsförslag att bli låg. Det spelar ingen roll om polisen får distansvapen eller om skjutkungörelsen förändras. Problemen handlar om något helt annat än de framförda kraven på bland annat vattenkanoner och gummikulor. Några exempel på strukturella problem som framträder i rapporten:

  • Bristande planeringsförmåga
  • Bristfälliga analyser
  • Personalen behandlas inte som organisationens viktigaste resurs
  • En bristande respekt att följa lagar och regler
  • Bristande transparens och tillämpandet av manipulativa kommunikationsstrategier

Påskupploppen kan utgöra en väckarklocka för aktörer utanför Polismyndigheten att fokus bör riktas mot hur polisen använder tilldelade resurser snarare än på behovet av förändrad lagstiftning, ökade resurser och nya verktyg för Polismyndigheten. En sådan diskussion har ännu inte skett och detta är ett stort problem eftersom polisen på så sätt inte får ett tillräckligt yttre incitament att utvecklas.   

En kort beskrivning av innehållet i rapportens kapitel:

  • Kapitel 2 problematiserar polisledningens uttalanden efter påskupploppen, nämligen att det som hände kom som en överraskning. 
  • Kapitel 3 tar upp vikten av att polisen reflekterar över sin egen roll som medaktör till att en händelse eskalerar och att denna insikt var en viktig framgångsfaktor när polisen lyckades utveckla sina metoder efter Göteborgskravallerna år 2001. Kapitlet riktar in sig på vilket ansvar Polismyndigheten har för att en del personer i vissa situationer väljer att angripa poliser med våld och hur Polismyndigheten kan agera för att framgent minska en sådan risk. Vi menar att det är betydelsefullt att inte avgränsa analysen bara till dagarna då våldet uppstod för polisens möjligheter att påverka att liknande händelser inte ska inträffa. 
  • Kapitel 4 handlar om polisens tillståndshantering och dess effekter. 
  • Kapitel 5 tar upp polisens förebyggande arbete i samband med tillståndsgivna allmänna sammankomsterna. 
  • Kapitel 6 berör att kravaller inte är något nytt fenomen i Sverige eller i andra länder och hänvisar till nationell och internationell forskning om polisens hantering av folksamlingar. 
  • Kapitel 7 behandlar polisens sätt att tillämpa SPT-konceptet under påskupploppen. Kapitlet innehåller många bilder för att tydliggöra analysen och de slutsatser som dras i kapitlet. 
  • Kapitel 8 beskriver hur vissa polisers agerande under påskhelgen ökade hotbilden. 
  • Kapitel 9 behandlar frågor som rör bemanningen och om den var tillräcklig.
  • Kapitel 10 tar upp arbetsmiljöfrågor.     
  • Kapitel 11 analyserar behovet av att utveckla SPT-taktiken och ny utrustning. 
  • Kapitel 12 beskriver Polismyndighetens externa kommunikation och riskerna med denna. 
  • Kapitel 13 innehåller ett slutord.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 202
Series
LIU-IEI-R ; 22/00343
Keywords
polismyndigheten; polisarbete; myndighetsutövning; utbildning; styrning; ledning
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-187804 (URN)LIU-IEI-RR--22/00343-SE (ISRN)
Note

Granskning:

Rapporten varit föremål för vetenskaplig granskning av två seniora forskare.

Publicering:

Rapporten kommer att tillgängliggöras i sin helhet 2022-08-29 04:00

Available from: 2022-08-25 Created: 2022-08-25 Last updated: 2022-09-28Bibliographically approved
Holgersson, S. (2021). Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen?: en studie av Polismyndighetens sätt att hantera begäran om allmän handling. Norrköping: Institutet för polisforskning
Open this publication in new window or tab >>Hur efterlever polisen offentlighetsprincipen?: en studie av Polismyndighetens sätt att hantera begäran om allmän handling
2021 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Studien ingår i forskningsprojektet ”Det myndigheter vill dölja – hur beteenden som riskerar att erodera tilliten till offentliga organisationer kan motverkas” som finansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser.

Från början var tanken att innehållet i denna rapport skulle publiceras som en bilaga till rapporten ”Hur hanterar polisen journalister? - Om transparens, makt och slutenhet”. I samband med den vetenskapliga granskningen rekommenderades att den rapporten istället skulle renodlas till att enbart innehålla intervjuer med journalister och polisanställda. Andra insamlade data förordades istället bli separata rapporter. Detta är en av dessa rapporter.

Det huvudsakliga syftet med att publicera de resultat som ingår i studien som en fristående rapport och inte som en bilaga till föregående rapport är att slutsatser och iakttagelser riskerade att inte uppmärksammas på samma sätt som om de utgjorde separata rapporter. Man bör dock ha föregående rapport i åtanke när man läser denna rapport för att förstå konsekvenserna av det som åskådliggörs i rapporten.

Rapportens huvudtext är drygt 20 sidor, vilket inkluderar flera diagram. Det går således snabbt att läsa själva rapporttexten. För att få en snabb övergripande bild rekommenderas att ta del av figur 1 i inledningen och de fem diagram som presenteras i rapporten samt vissa korta textrader i fetstil. I slutet av rapporten bifogas tre bilagor. Två av dessa bilagor är omfattande. De åskådliggör genom konkreta exempel flera problematiska förhållanden som berörs i rapporten. Det tredje är ett metodkapitel.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Institutet för polisforskning, 2021. p. 73
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-181225 (URN)
Note

Granskning: 

Rapporten är refereegranskad av tre seniora forskare. De har inkommit med synpunkter. Det har hållits två digitala möten kring rapporten. De var upplagda som ett seminarie kring en vetenskaplig text brukar vara. Två av dessa forskare medverkat vid var sitt mötestillfälle där rapporten innehåll och upplägg behandlades

Finansiering:

Handelsbankens forskningsstiftelser

Available from: 2021-11-22 Created: 2021-11-22 Last updated: 2022-02-23Bibliographically approved
Holgersson, S. & Grahn, O. (2021). Hur hanterar polisen journalister?: om transparens, makt och slutenhet. Norrköping: Institutet för polisforskning
Open this publication in new window or tab >>Hur hanterar polisen journalister?: om transparens, makt och slutenhet
2021 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Den här rapporten handlar om polisens sätt att kommunicera och tar sin utgångspunkt i journalisters upplevelser av polisens agerande. 62 journalister har intervjuats. För att tolka och få olika perspektiv på de förhållanden som journalisterna beskrev har även 30 polisanställda intervjuats. De har antingen erfarenhet av att verka på strategisk ledningsnivå eller av att arbeta på polisens kommunikationsavdelning.   

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Institutet för polisforskning, 2021. p. 44
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-179254 (URN)
Note

Granskning: 

Rapporten är refereegranskad av tre seniora forskare. De har inkommit med synpunkter. Det har hållits två digitala möten kring rapporten. De var upplagda som ett seminarie kring en vetenskaplig text brukar vara. Två av dessa forskare medverkat vid var sitt mötestillfälle där rapporten innehåll och upplägg behandlades

Available from: 2021-09-15 Created: 2021-09-15 Last updated: 2022-01-12Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications