liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 22) Show all publications
Magnusson, D. & Palm, J. (2019). Come Together: The Development of Swedish Energy Communities. Sustainability, 11(4), Article ID 1056.
Open this publication in new window or tab >>Come Together: The Development of Swedish Energy Communities
2019 (English)In: Sustainability, ISSN 2071-1050, E-ISSN 2071-1050, Vol. 11, no 4, article id 1056Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Community energy (CE) and grassroots innovations have been widely studied in recentyears, especially in the UK, Germany, and the Netherlands, but very little focus has been placedon Sweden. This paper describes and analyses the development and present state of several typesof community energy initiatives in Sweden. The methodology uses interviews, document studies,analysis of previous studies, and website analysis. The results show that fewer initiatives have beentaken in Sweden than in other countries, but that even with a rather ‘hostile’ institutional setting CEhas emerged as a phenomenon. Wind cooperatives are the most common form of initiative, with solarphotovoltaics cooperatives and eco-villages also prominent. The various types of initiatives differconsiderably, from well-organized wind cooperatives that have grown into professional organizationsto small-scale hydroelectric power plants owned by a rural community. The initiatives may havemodest impact on the energy transition in quantitative terms, but they are crucial in knowledgesharing and as inspirations for future initiatives.

Place, publisher, year, edition, pages
Basel: MDPI, 2019
Keywords
community energy, grassroots innovations, energy cooperatives, Sweden
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-154522 (URN)10.3390/su11041056 (DOI)000460819100116 ()2-s2.0-85061705151 (Scopus ID)
Projects
“Mobilizing grassroots capacities for sustainable energy transitions: path improvement or pathchange?” - funded by The Swedish Research Council Formas through JPI – Climate Joint Call for Transnational Collaborative Research Projects, Societal Transformation in the Face of Climate Change
Funder
Swedish Research Council Formas, 2014-1715
Note

Funding agencies:  Swedish Research Council Formas (Svenska Forskningsradet Formas) as part of the JPI Climate Joint Call for Transnational Collaborative Research Projects, Societal Transformation in the Face of Climate Change [2014-1715]

Available from: 2019-02-20 Created: 2019-02-20 Last updated: 2020-02-21Bibliographically approved
Magnusson, D. & Hermelin, B. (2019). ICT development from the perspective of connectivity and inclusion: the operation of a local digital agenda in Sweden. Norsk Geografisk Tidsskrift
Open this publication in new window or tab >>ICT development from the perspective of connectivity and inclusion: the operation of a local digital agenda in Sweden
2019 (English)In: Norsk Geografisk Tidsskrift, ISSN 0029-1951, E-ISSN 1502-5292Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

The aim of the article is to determine what a local Digital Agenda (DA) implies for ICT development at the local level and how such a policy can be realised in practice. The topic is discussed in relation to the EU and Swedish Digital Agendas, which have motivated the definition of a local DA for the examined Swedish municipality of Linköping. An analytical model is used both to examine the balance of supply-side and demand-side policies of the local DA, and in an attempt to determine what a local DA implies for local ICT development. The empirical material shows that local policy focused on supply-side strategies towards households and businesses, while demand-side policy was present to a greater extent in the management of the municipality’s own operations. The local authority has provided a major expansion in broadband infrastructure to rural areas of the municipality. This complies with mandates from local authorities to manage local infrastructure development and services to the local population. The authors conclude that the policy implications of the results suggest that although operations through the local DA are substantial, complementary measures to support increasing demands across households and businesses are important when dealing with challenges of uneven access and underutilisation of the large investments for ICT infrastructure.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis Group, 2019
Keywords
broadband infrastructure, Digital Agenda, local policy and planning, Sweden
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-156359 (URN)10.1080/00291951.2019.1596153 (DOI)000465767600001 ()2-s2.0-85063749010 (Scopus ID)
Available from: 2019-04-17 Created: 2019-04-17 Last updated: 2019-06-04Bibliographically approved
Magnusson, D. (2019). Underjordens infrastruktur: exemplet energisystem. In: Gunnel Forsberg (Ed.), Samhällsplaneringens teori och praktik: (pp. 331-339). Stockholm: Liber, sidorna 331-339
Open this publication in new window or tab >>Underjordens infrastruktur: exemplet energisystem
2019 (English)In: Samhällsplaneringens teori och praktik / [ed] Gunnel Forsberg, Stockholm: Liber, 2019, Vol. sidorna 331-339, p. 331-339Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Liber, 2019
Keywords
Infrastruktur, Energi
National Category
Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-161260 (URN)9789147113613 (ISBN)
Available from: 2019-10-25 Created: 2019-10-25 Last updated: 2019-10-25Bibliographically approved
Magnusson, D. (2018). Going back to the roots: the fourth generation of Swedish eco-villages. Scottish Geographical Journal
Open this publication in new window or tab >>Going back to the roots: the fourth generation of Swedish eco-villages
2018 (English)In: Scottish Geographical Journal, ISSN 1470-2541, E-ISSN 1751-665XArticle in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Local reactions to climate change and sustainable development take various forms. The literature on grassroots innovation has grown recently, and it illustrates the myriad of initiatives that are actively working with the issues. The eco-village movement is one example of a grassroots innovation that reacts and adapts to its prerequisites, all striving for an alternative living with reduced environmental impact. This paper focuses on the development of eco-villages in Sweden, arguing that in recent years a fourth generation of initiatives has emerged, with ideals close to the pioneers of the first generation’s idealistic views and ambitions for alternative living as a way of reacting to global trends. The fourth generation is highly diverse in form and goals, but with an emphasis on outreach and networking as well as more focus on small-scale agriculture and permaculture. This paper presents, through literature reviews, database searches and interviews, how the eco-village idea has moved between initiatives and has taken various forms over the generations. In the first generation via books, reports and personal contacts, in the second and third also via contractors and professionals, and in the fourth via the internet and social media in order to attract members and have impact.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis Group, 2018
Keywords
Eco-villages, Sweden, grassroots innovations
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-147667 (URN)10.1080/14702541.2018.1465199 (DOI)000451529400003 ()2-s2.0-85046017898 (Scopus ID)
Projects
This research has received funding from the Swedish Research Council Formas (Svenska Forskningsrådet Formas), grant number [2014-2014-1715], as part of the JPI Climate Joint Call for Transnational Collaborative Research Projects, Societal Transformation in the Face of Climate Change.
Funder
Swedish Research Council Formas, 2014-2014-1715
Note

Funding agencies: Swedish Research Council Formas (Svenska Forskningsradet Formas), JPI Climate Joint Call for Transnational Collaborative Research Projects, Societal Transformation in the Face of Climate Change [2014-2014-1715]

Available from: 2018-05-04 Created: 2018-05-04 Last updated: 2018-12-13Bibliographically approved
Magnusson, D. (2018). The cure for the hard core: the evolution of planning doctrines and organizational unbundling in the Stockholm regional energy system. International Planning Studies, 23(1), 65-80
Open this publication in new window or tab >>The cure for the hard core: the evolution of planning doctrines and organizational unbundling in the Stockholm regional energy system
2018 (English)In: International Planning Studies, ISSN 1356-3475, E-ISSN 1469-9265, Vol. 23, no 1, p. 65-80Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This paper analyses re-organization of district heating (DH) systems in the Stockholm region from the perspective of planning doctrines. It is argued that a regional doctrine emerged with the ‘spatial organization principle’ focusing on reducing the pressure on the city centre through suburbanization. The different infrastructure systems, especially transport systems, were an important part in implementing the doctrine, but as shown in the paper, energy systems and especially DH systems developed in accordance with the spatial organization principle were influenced by the doctrine. A regional energy company, STOSEB, was established, and from 1978 to 2003, it worked to create cooperation among the municipalities and energy companies. The doctrine was eventually weakened and modified, as the strategies of the organizational principle were actually implemented and focus shifted towards other issues. The regional energy cooperation was discontinued, as the deregulation of the electricity market led to privatization and new business logics of several energy companies.

Place, publisher, year, edition, pages
John Wiley & Sons, 2018
Keywords
Planning doctrines; Stockholm; energy
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-88705 (URN)10.1080/13563475.2017.1339348 (DOI)000429159800005 ()2-s2.0-85020496386 (Scopus ID)
Note

The previous status of this article was Manuscript and the original title was Disintegration : The evolution of planning doctrines and organizational unbundling of a regional energy system.

Available from: 2013-02-14 Created: 2013-02-14 Last updated: 2018-06-01Bibliographically approved
Magnusson, D. (2016). Att ta ansvar för gamla synder: en studie av medborgarattityder till Miljöprojekt Valdemarsviken. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Att ta ansvar för gamla synder: en studie av medborgarattityder till Miljöprojekt Valdemarsviken
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Mellan åren 2012 och 2015 genomfördes ett stort saneringsprojekt i Valdemarsviks kommun, en mindre kommun vid Östergötlands kust. Sediment förorenat med krom och kvicksilver muddrades från botten av den 9 km långa Valdemarsviken vilken löper från Östersjön in till centralorten. Föroreningarna härstammar från ett garveri som mellan 1873 och 1960 fanns i orten och som släppte ut orenat processvatten, innehållandes en rad tungmetaller, i viken. Mängderna av krom var betydande och har vid senare mätningar uppskattats till 550-600 ton, av vilka ca 250 kg årligen bedömdes spridas ut i Östersjön. Syftet med saneringen var främst att minska spridningen av krom.

Valdemarsviken bedömdes i flera omgångar vara en av de mest förorenade platserna i länet och efter många år av utredningar fick kommunen tillstånd att genomföra saneringen 2010. Den totala budgeten har varit 308 miljoner kronor (MSEK) där Naturvårdsverket stått för 293 MSEK och kommunen själva har medfinansierat med 15 MSEK. Metoden som använts har varit grävmuddring med upplägg av muddermassor i deponi på land några km ut längs viken.

Projektet har mötts av motstånd från lokala organisationer och delar av allmänheten, främst baserat på kritik mot valet av metod. Med den bakgrunden föddes idén till detta forskningsprojekt, som fokuserat på medborgarnas attityder till kommunen och saneringsprojektet. Projektet gav en unik chans att undersöka om och hur attityder före och efter ett stort projekt av detta slag kan förändras.

Två enkätstudier genomfördes: den ena skickades ut till alla hushåll i kommunen våren 2013 före muddringen startade. Den andra enkäten skickades ut under hösten 2015, cirka åtta månader efter att övertäckningen av deponin avslutades och även den till hushållen i kommunen.

Vi fick i första enkätomgången 954 svar, vilket ger en svarsfrekvens på ca 27 procent och i andra enkätomgången fick vi 967 svar, vilket ger samma svarsfrekvens. Den något låga svarsfrekvensen kan bero på flera saker, men vår bedömning baserat på bortfallsanalyser är att resultatet är tillförlitligt nog för att slutsatser ska kunna dras utifrån materialet.

Resultaten visar på en tydlig förändring mellan de två enkäterna. I första enkätomgången var inställningen till information kring projektet och kommunens arbete relativt jämnt fördelat mellan positiva och negativa respondenter, men inställningen till projektet som sådant var tydligt polariserat. Respondenterna tog i stor utsträckning ställning starkt för eller emot projektet, med viss övervikt åt en positiv inställning till projektets nytta och med viss övervikt åt negativ inställning till projektet ur ett ekonomiskt perspektiv.

I den andra enkätomgången syntes en signifikant förändring i svaren på alla frågor. Respondenterna var mer positiva till kommunens arbete, till informationsinsatserna och till projektet specifikt. Majoriteten var nu positiva till kommun och projekt, även om viss osäkerhet fortfarande gick att se spår av. Det kan alltså konstateras att attityder till projektet och kommunen förändrades mellan före och efter genomfört projekt.

Enkäterna visade tydligt på två ytterligare fenomen. För det första var kopplingen mellan förtroende till kommunen och inställning till projektet påtagligt. De som hade stort förtroende för kommunens arbete hade även en positiv inställning till projektet, medan lågt förtroende för kommunens arbete korrelerade med negativ inställning till projektet. För det andra lyste frågan kring metoden för muddringen tydligt igenom i båda enkäterna. I enkät 1 visade resultaten att kritik riktades mot att ta upp krom på land, att övertäckning ansågs vara ett bättre alternativ och att oro fanns kring framtida effekter. I enkät 2 kvarstod viss kritik kring metoden, men förskjutning hade skett till att respondenterna uttryckte en vilja att se provresultat efter muddringen för att genom detta kunna bedöma resultatet från saneringen. Det kan konstateras att få personer var emot att genomföra projektet som sådant, men att de som var kritiska, som dock blev färre i enkät 2, hellre sett en annan metod. En allmänt positiv attityd till att kommunen tog tag i frågan var genomgående tydlig.

Resultatet visar att ett projekt av detta slag kan påverka medborgares attityder till kommunen och det faktum att projektet i Valdemarsvik genomförts utan större missöden har stillat en del av den oro som fanns före projektet. Kommunens informationsinsatser bedöms haft betydelse för attitydförändringen, där det för projektet uppförda infocentrumet i Sjöhuset var en lyckad satsning.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 86
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:2
Keywords
Sanering - attityder till, Sverige, Östergötland, Valdemarsvik
National Category
Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126076 (URN)9789176858202 (ISBN)
Available from: 2016-03-14 Created: 2016-03-14 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Hermelin, B. & Magnusson, D. (2015). Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd. Linköping: Linköpings Kommun
Open this publication in new window or tab >>Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersök­ningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.

Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslut­ningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernä­tet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.

Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.

Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.

Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företa­gen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.

Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.

Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.

Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopp­lade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings Kommun, 2015. p. 34
Keywords
Bredband, användare, internetvanor, kommuner, landsbygd
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126590 (URN)
Available from: 2016-03-30 Created: 2016-03-30 Last updated: 2016-03-31Bibliographically approved
Magnusson, D. (2015). Måluppfyllelse, medborgarinflytande och social hållbarhet i stadsdelsutvecklingsprojekt: En forskningsöversikt. Linköping
Open this publication in new window or tab >>Måluppfyllelse, medborgarinflytande och social hållbarhet i stadsdelsutvecklingsprojekt: En forskningsöversikt
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport är en forskningsöversikt kring dimensioner av hållbar utveckling i stadsdels-utvecklingsprojekt, inom ramen för projektet Östra Valla Testbädd och demoområde, som är ett utvecklingsprojekt i Linköping som syftar till utvecklingen av ett industriområde till ett levande område med bostäder, service och arbetstillfällen. Syftet med rapporten är att sammanställa forskningsläget kring hållbart stadsbyggande för att förstå hur frågor kring måluppfyllelse, medborgardeltagande och social hållbarhet hanterats. Detta med bakgrund av de många ny- eller ombyggnationer av stadsdelar runtom i världen som har ett tydligt hållbarhetsfokus.

I forskningsöversikten har sammanlagt runt 80 vetenskapliga dokument, såsom vetenskapliga journalartiklar, rapporter och avhandlingar identifierats som relevanta och gåtts igenom. De tre huvudsakliga teman som fokuserats i rapporten är: måluppfyllelse i hållbara stadsprojekt, involvering av hushåll i planeringsprocessen samt definitioner av social hållbarhet. Slutsatser som framkommer i rapporten är att hållbarhetsfrågorna blir allt vanligare som integrerade delar i urbana utvecklingsprojekt men att målen sällan nås. Det beror bland annat på att planeringsprocesserna inte varit tillräckligt utvecklade hittills. Ofta har styrdokumenten varit för vaga, haft för ambitiösa mål, inte varit kopplade till incitament vid avvikelse från målen, haft oklara regler för utvärdering samt underskattat betydelsen av de boendes beteenden. Genom att lägga mer tid på att inkludera alla involverade aktörer i skapandet av en gemensam vision, direkt i projektstart skulle förutsättningarna förbättras markant. Ett annat problem har varit att i de målkonflikter som uppstått har det varit oklart hur prioriteringar ska göras, och då har ekonomiska faktorer ofta fått företräde. Samtidigt har det ofta funnits lyckade aspekter i projekten, där exempelvis just visioner varit lyckade genom att den satt projekten och/eller städerna på kartan samt att lärdomar går att dra från projekten för vidare hållbarhetsarbete.

Gällande involvering av hushåll är detta problematiskt eftersom det ofta i tidiga skeden inte alls är klart vilka det är som kommer att bo i områdena. Viktigt kan då vara att gå ut med bredare försök att informera om projekten för att skapa intressen och att involvera allmänheten i stort, för att kunna få input i arbetet. Här har det även visat sig viktigt med tillit och att de involverade medborgarna känner att de får gehör för sina idéer. Det kan även vara lyckosamt att sålla bland de frågor som människor involveras i för att fokusera på de frågor där nyttan av ett utbyte är störst.

Social hållbarhet är den del av hållbar utveckling som är svårast att definiera. Det är ett vitt begrepp och en rad olika definitioner finns därför. Det är också den sociala hållbarheten som oftast prioriteras lägst eftersom ekologi och ekonomi ofta får företräde. Det är även lättare att sätt upp mätbara mål för ekologisk och ekonomisk hållbarhet. De studier som finns om social hållbarhet betonar vikten av social jämlikhet, tillgång till arbete, tillgänglighet, trygghet, socialt deltagande, sociala nätverk och lokalsamhällens betydelse. Genom att människor känner delaktighet och koppling till den plats som projektet gäller finns större chans till socialt hållbara processer, men detta behöver i regel definieras i varje projekt för att förstå vad det betyder i detta sammanhang.

Sammantaget visar forskningsöversikten på en rad barriärer och drivkrafter men även att det finns forskningsluckor kring exempelvis hur kunskaper överförs mellan stadsutvecklingsprojekt.

Rapporten avslutas med rekommendationer för planeringsprojekt som vill inkludera hållbarhetsaspekter.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: , 2015. p. 39
Series
Tema-T arbetsnotat, ISSN 1101-1289 ; 352
Keywords
Måluppfyllelse, medborgarinflytande, social hållbarhet, planering
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-114403 (URN)LiU-TEMA-T-WP-352-SE (ISRN)
External cooperation:
Projects
Östra Valla Testbädd och demoområde
Available from: 2015-02-20 Created: 2015-02-20 Last updated: 2016-08-25Bibliographically approved
Magnusson, D. (2015). Swedish district heating sector: a system in stagnation: current and future trends in the district heating sector. In: Jonas Anshelm, Kajsa Ellegård, Jenny Palm, Harald Rohracher (Ed.), Socio-technical perspectives on sustainable energy systems: (pp. 187-215). Linköping: Linköping University
Open this publication in new window or tab >>Swedish district heating sector: a system in stagnation: current and future trends in the district heating sector
2015 (English)In: Socio-technical perspectives on sustainable energy systems / [ed] Jonas Anshelm, Kajsa Ellegård, Jenny Palm, Harald Rohracher, Linköping: Linköping University , 2015, p. 187-215Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University, 2015
Series
Linköping studies in technology and social change ; 2
Keywords
Energiproduktion, Sverige
National Category
Energy Systems
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-118925 (URN)978-91-7519-104-1 (ISBN)
Available from: 2015-06-05 Created: 2015-06-05 Last updated: 2015-06-22Bibliographically approved
Wallsten, B., Magnusson, D., Andersson, S. & Krook, J. (2015). The economic conditions for urban infrastructure mining: Using GIS to prospect hibernating copper stocks. Resources, Conservation and Recycling, 103, 85-97
Open this publication in new window or tab >>The economic conditions for urban infrastructure mining: Using GIS to prospect hibernating copper stocks
2015 (English)In: Resources, Conservation and Recycling, ISSN 0921-3449, E-ISSN 1879-0658, Vol. 103, p. 85-97Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this article, we suggest a methodology that combines geographic information systems (GIS) and material flow analysis (MFA) into a secondary reserve-prospecting tool. The approach is two-phased and couples spatially informed size estimates of urban metal stocks (phase 1) to the equally spatially contingent efforts required to extract them (phase 2). Too often, even the most advanced MFA assessments stop at the first of these two phases, meaning that essential information needed to facilitate resource recovery, i.e., urban mining, is missing from their results. To take MFA one step further, our approach is characterized by a high resolution that connects the analysis of the stock to the social practices that arrange material flows in the city, thereby enabling an assessment of the economic conditions for secondary resource recovery.

To exemplify, we provide a case study of the hibernation stock of copper found in disconnected power cables in Linköping, Sweden. Since 1970, 123 tonnes of copper or ≈1 kg per person have accumulated underneath the city, predominantly in old, central parts of the city and industrial areas. While shorter cables are more numerous than long ones, the longer ones contribute to a larger share of the stock weight. Resource recovery in specific projects reliant on digging comes at great costs, but integrating it as an added value to ordinary maintenance operations render eight locations and 2.2 tonnes of copper (2% of the stock) profitable to extract. Compared to the budget sizes of regular maintenance projects, the integrated recovery of a significant share of the stock comes with relatively small economic losses. Therefore, we suggest integrated resource recovery and regular maintenance as an interesting environmental measure for any infrastructure provider to engage with.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2015
Keywords
Urban mining, Hibernating stocks, Infrastructure, Material flow analysis, GIS, Economic assessment
National Category
Other Environmental Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121463 (URN)10.1016/j.resconrec.2015.07.025 (DOI)000362618600009 ()
Projects
Städer som gruvor II: utveckling av affärsmässiga koncept genom implementering av pilotprojekt
Funder
VINNOVA, 2013-03015
Note

Fundin text: Swedish Research Council for Environment, Agricultural Sciences and Spatial Planning, FORMAS; Swedish Innovation Agency, VINNOVA

Available from: 2015-09-21 Created: 2015-09-21 Last updated: 2017-12-04
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0001-7060-9282

Search in DiVA

Show all publications