liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Wänström, Johan
Publications (10 of 24) Show all publications
Wänström, J. (2018). Koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap: Förberedelser för ett handlingskraftigt styre. Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting
Open this publication in new window or tab >>Koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap: Förberedelser för ett handlingskraftigt styre
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Efter valet 2014 stod det klart att ett nytt politiskt landskap hade brett ut sig i Sveriges kommuner och regioner. Bland annat bildades det många nya blocköverskridande styren i kommuner och regioner som tidigare präglats av blockpolitik. Den här studien beskriver och diskuterar förutsättningarna för koalitionsbildningsprocesser i ett nytt politiskt landskap. Studien bygger på intervjuer med 26 ledande politiker i fem kommuner och två regioner där man bildade blocköverskridande majoritetsstyren eller etablerade andra former av blocköverskridande samarbeten efter valet 2014.

Tidigare erfarenheter av samarbeten mellan olika partier och politiker präglar ofta koalitionsbildningsprocesser. Med en etablerad ömsesidig förståelse och tillit mellan ledande politiker kan processen gå relativt fort även om partierna i fråga aldrig har suttit i samma styre tidigare. Om tilliten och förståelsen mellan ledande personer inte är lika stark kan man behöva ägna mycket tid till att etablera den förståelse och tillit som krävs för att skapa förtroendefulla samtal. Ett annat alternativ är att ha en starkt formaliserad koalitionsbildningsprocess där deltagarna i första hand förlitar sig till rutinerna snarare än på relationerna under koalitionsbildningsprocessen. Många av de intervjuade politikerna har framhävt betydelsen av att vara minst två personer från varje parti under koalitionsbildningsprocessen – att det bland annat skapar bättre förutsättningar för en bra förankring i partiet samt att de inbladade känner sig trygga i sin roll. Samtidigt pekar flera politiker på baksidan av att många deltar aktivt i processen – att samtalen inte flyter lika smidigt om det blir för många runt bordet. 

I studien framhävs betydelsen av att komma överens om sakpolitiken innan man fördelar de ledande posterna i nämnder och styrelser. Under en koalitionsbildningsprocess behöver partierna definiera vilka frågor man vill genomföra tillsammans samt vilka frågor man behöver lägga åt sidan under den aktuella mandatperioden. Det handlar således om att identifiera och ta tillvara på ett möjlighetsfönster där partierna i koalitionen tillsammans genomför en gemensam vision med tillhörande sakpolitik.

För att handlingskraftigt kunna genomföra det man vill genomföra tillsammans betonade de intervjuade behovet av att noggrant diskutera hur man ska samarbeta såsom hur kommunikationen ska fungera i styret – både internt partierna och politikerna emellan men också utåt till media och medborgare. Den sortens diskussioner, inklusive hur man till exempel ska hantera eventuella konflikter, genererar inte bara formella dokument som vägleder arbetet under mandatperioden – det resulterar också ofta i en större ömsesidig förståelse för vad som krävs för att samarbetet ska fungera väl. I det sammanhanget vittnar många av de intervjuade om behovet av att partierna behandlar varandra som jämbördiga parter och att inget parti i praktiken får rollen av ett stödparti. Det här kan till exempel avspegla sig i fördelningen av ledande poster i nämnder och styrelser där betydelsen av reell insyn och påverkan för alla styrande partier ofta prioriteras högre än proportionerlig fördelning i relation till partiernas storlek. En möjlig förändring i det nya politiska landskapet är att det under koalitionsbildningsprocessen blir enklare att välja till men också välja bort att samarbeta med specifika partier baserat på hur lätt de partierna upplevs vara att samarbeta med.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges kommuner och Landsting, 2018. p. 37
Keywords
Kommunal politik, koalitionsbildning, blocköverskridande styren
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-152220 (URN)9789175856414 (ISBN)
Funder
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Available from: 2018-10-22 Created: 2018-10-22 Last updated: 2018-10-22Bibliographically approved
Wänström, J. (2018). Kommunalt koalitionsbyggande i ett nytt parlamentariskt landskap: Pragmatism i policyorienterade möjlighetsfönster. Sociologisk forskning, 55(2-3), 225-248
Open this publication in new window or tab >>Kommunalt koalitionsbyggande i ett nytt parlamentariskt landskap: Pragmatism i policyorienterade möjlighetsfönster
2018 (English)In: Sociologisk forskning, ISSN 0038-0342, Vol. 55, no 2-3, p. 225-248Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Coalition formation in a new municipal parliamentary landscape. Pragmatism in policy-related windows of opportunities

Coalition building in Swedish municipalities has traditionally been dominated by two political blocks at the opposite sides of the ideological left-right scale (Back 2003; Wangmar 2006). The success of the Sweden Democrats in the last elections have challenged that pattern. Statistics on coalition formation since the 2014 election indicate that the traditional policy scale no longer dominates local government. Coalitions of parties closely situated next to each other on the left-right scale are not as common as before. Interviews with 19 leading politicians in five Swedish municipalities that formed majority coalitions, including parties on the left as well as the right block, indicate that neither the traditional left-right scale nor the GAL-TAN dimension played a decisive role in these coalition formation processes. Instead, the ability of political parties to cooperate within the coalitions and building on personal chemistry, was considered the most important factor in the coalition building process on the municipal level.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund, Sweden: Sveriges Sociologförbund, 2018
Keywords
coalition formation; policy scale; local politics; coalition cooperation; parliamentary changes
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149892 (URN)000437926900007 ()
Available from: 2018-08-02 Created: 2018-08-02 Last updated: 2018-08-16Bibliographically approved
Hermelin, B. & Wänström, J. (2017). Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. p. 69
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2017:7
Keywords
Regional planering, Sverige, Östergötland, Region Östergötland
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144401 (URN)9789176853757 (ISBN)
Available from: 2018-01-18 Created: 2018-01-18 Last updated: 2018-02-23Bibliographically approved
Wänström, J. (2017). En stark regionalmakt?: kommunstorlekens betydelse för förväntningarna på och erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet. Göteborg: Kommunforskning i Västsverige
Open this publication in new window or tab >>En stark regionalmakt?: kommunstorlekens betydelse för förväntningarna på och erfarenheterna av det regionala utvecklingsarbetet
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

2015 bildades nya regioner i sex län i Sverige och under de närmaste fyra åren planeras det för flera ytterligare regionbildningsprocesser. Ett centralt motiv till de regionbildningsprocesserna är att skapa bättre förutsättningar för ett effektivt regionalt utvecklingsarbete. Bland annat finns det stora förhoppningar på ett väl utvecklat samarbete mellan region- och primärkommunerna i det regionala utvecklingsarbetet. Det väcker frågan om förhoppningarna om ett starkt samarbete mellan region- och primärkommunerna har förverkligats i de län där regionbildningsprocesser har genomförts.

Syftet med den här rapporten är att beskriva kommunernas förväntningar på och erfarenheter av samarbetet mellan region- och primärkommuner i det regionala utvecklingsarbetet. Skiljde sig de förväntningarna åt mellan olika kommuner och upplevde kommunerna att förväntningarna hade infriats? Rapportens empiriska material utgörs av djupintervjuer med 22 kommunstyrelseordföranden och kommunchefer i 16 kommuner fördelade på fyra län.

Studien pekar på att stora kommuner generellt sett upplever ett mindre behov av en stark regional samordning och en stark regional kraft i det regionala utvecklingsarbetet. För många mindre kommuner utgör emellertid en stark regional samordning och en stark regional kraft ett viktigt instrument i deras ambitioner att utvecklas och växa – eller åtminstone att sluta och krympa. Att infria förhoppningarna och förväntningarna från alla primärkommuner framstår därför som en stor utmaning för de nya regionkommunerna. Den gamla och ständigt återkommande sanningen att Sverige, men också varje län, består av kommuner med olika yttre förutsättningar påverkar således i allra högsta grad förväntningarna på och förutsättningarna för det regionala utvecklingsarbetet. 

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Kommunforskning i Västsverige, 2017. p. 31
Series
Nationella kommunforskningsprogrammet ; 39
Keywords
Regionbildning, regioner, kommuner, kommunstorlek, regionalt utvecklingsarbete
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-137582 (URN)9789187454479 (ISBN)
Available from: 2017-05-22 Created: 2017-05-22 Last updated: 2018-01-17Bibliographically approved
Almqvist, R., Donatella, P., Nilsson, V., Ramberg, U. & Wänström, J. (2017). Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet.: Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.. Göteborg
Open this publication in new window or tab >>Resursanpassning och utveckling av kommunal verksamhet.: Sammanfattning och slutord fårn det andra Nationionella kommunforsningsprogrammet.
Show others...
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under åren 2010–2017 har de fyra universitetsanknutna kommunforsknings-instituten i landet drivit det Nationella kommunforskningsprogrammet. Forskningsprogrammets innehåll har vuxit fram i samtal mellan forskare och företrädare för de kommuner som deltagit i och finansierat forskningsprogrammet. Den första delen av forskningsprogrammet (Natkom 1) påbörjades 2010 och avslutades 2013 och handlade om hur kommuner anpassar sig till förändrade förutsättningar och handskas med besvärliga situationer.

Föreliggande rapport utgör slutrapport för den andra delen av det Nationella kommunforskningsprogrammet (Natkom 2) som påbörjades 2014 och avslutades 2017. Mot bakgrund av krav som ställs på den kommunala organisationen att anpassa verksamheten till de resurser som finns var temat denna gång hur kommuner hanterar resursanpassning och verksamhetsutveckling. Natkom 2 fokuserade på att kartlägga och beskriva idéer för resursanpassning och verksamhetsutveckling och hur dessa överförs till praktiken. I rapporten sammanfattas och kommenteras de viktigaste resultaten från de 16 projekt som bedrivits inom ramen för forskningsprogrammets andra del.

En iakttagelse från projekten är att centralisering av befogenheter till kommunledningen tycks vara vanligt i arbetet med resursanpassning och verksamhetsutveckling. Likaså kan konstateras att anpassningen och utvecklingen oftast är av mindre art och inkrementell. Trots att det finns tydliga tecken på "pyspunka" löper verksamheten på utan tydliga försök att göra större förändringar i syfte att anpassa verksamheten till framtida utmaningar.

De sju år som det Nationella kommunforskningsprogrammet i sin helhet har löpt har varit tämligen turbulenta kommunala år. Totalt har det skrivits 47 rapporter och anordnats sju konferenser. Det handlar följaktligen om ett mycket omfattande och innehållsrikt empiriskt material som sammanställts, analyserats och legat till grund för slutsatser som återförts till medverkande kommuner, men även till icke medverkande kommuner, studenter och i forsk-ningslitteraturen.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: , 2017. p. 45
Series
Nationella kommunforskningsprogrammet ; 41
Keywords
Kommuner, verksamhetsutveckling, resursanpassning, styrning, ledning
National Category
Business Administration
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-138616 (URN)978-91-87454-49-3 (ISBN)
Projects
Nationella kommunforskninsprogrammet
Available from: 2017-06-20 Created: 2017-06-20 Last updated: 2017-06-20Bibliographically approved
Syssner, J., Johansson, K., Erlingsson, G., Hermelin, B., Jonsson, R., Thelander, S. & Wänström, J. (2016). Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 26
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:1
Keywords
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125906 (URN)9789176858233 (ISBN)
Available from: 2016-03-08 Created: 2016-03-08 Last updated: 2017-11-06Bibliographically approved
Wänström, J. (2015). Minoritetsstyren i kommuner, regioner och landsting: Bättre beslut eller sämre demokrati?. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting
Open this publication in new window or tab >>Minoritetsstyren i kommuner, regioner och landsting: Bättre beslut eller sämre demokrati?
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Trots att minoritetsstyren har varit väldigt vanliga på nationell nivå har de varit relativt ovanliga inom kommuner, regioner och landsting. Andelen kommuner, regioner och landsting där de styrande partierna inte har förfogat över en egen majoritet i fullmäktige har historiskt sett varit relativt liten. I samband med valet 2006 började dock antalet minoritetsstyren öka markant för att efter valet 2014 utgöra en tredjedel. I den här studien har det genomförts intervjuer med ledande politiker och tjänstemän i tio kommuner, regioner och landsting som under mandatperioden 2011-2014 hade ett minoritetsstyre. Studien syftade till att studera de utmaningar men också möjligheter som är specifika för minoritetsstyren samt olika strategier för att hantera utmaningarna.

Studiens första övergripande resultat är att minoritetsstyren kan se väldigt olika ut med olika förutsättningar för det politiska beslutsfattandet och den politiska styrningen. Om minoritetssituationen endast är begränsad till fullmäktige och således inte avspeglas i styrelser och nämnder skapar det t.ex. specifika förutsättningar – förekomsten av tydliga stödpartier likaså.

Studiens huvudsakliga slutsats är att de viktigaste faktorerna för ett väl fungerande minoritetsstyren är förutsättningarna för och traditionerna av ett brett politiskt samarbete. I flertalet av de studerade kommunerna fanns det en väl etablerad samförståndsanda där de politiska ledarna förväntades och var vana vid att samarbeta oavsett om kommunen formellt hade ett minoritets- eller majoritetsstyre. I det sammanhanget lyfte många av de intervjuade ledarna fram betydelsen av att kontinuerligt arbete med att understödja ett gott samarbetsklimat.

I flera och framförallt de mindre kommunerna upplevde man dessutom att utrymmet för politiska konflikter var begränsat – att det kommunala politiska beslutsfattandet till stora delar handlade om att hitta pragmatiska lösningar på olika problem. Flera av de intervjuade upplevde att minoritetsstyren kunde utgöra en god grund för ett kreativt diskussionsklimat eftersom de styrande partierna då är beroende av oppositionen och därmed inte kan avfärda oppositionens infallsvinklar och idéer.

Oppositionens och framförallt oppositionsledarens agerande är således extra viktigt i ett minoritetsstyre. De ledare som var mer skeptiska till minoritetsstyren, vilka främst fanns i regionerna, landstingen samt i en förortskommun, menade att demokratin långsiktigt inte mår bra av de breda politiska samarbeten som minoritetsstyren många gånger bygger på. De framhävde istället behovet av tydliga politiska alternativ och därmed tydliga politiska konfliktlinjer, vilket de såg som oppositionens viktigaste uppgift att leverera.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting, 2015. p. 40
Keywords
Minoritetsstyre, kommuner, regioner, landsting, politik, beslutsfattande, demokrati
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-118016 (URN)978-91-7585-259-1 (ISBN)
Projects
Att styra och leda i minoritet - ledande politikers och tjänstemäns erfarenheter och lärdomar
Funder
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Available from: 2015-05-20 Created: 2015-05-20 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó. & Wänström, J. (2015). Politik och förvaltning i svenska kommuner. Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Politik och förvaltning i svenska kommuner
2015 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

Den kommunala nivån är en central del i det svenska politiska systemet. Kommunerna ansvarar för tunga välfärdsområden och omsätter stora summor och är därför viktiga byggstenar för både välfärdsstatens och demokratins funktionssätt. Denna bok ger en lättillgänglig och översiktlig introduktion till de svenska kommunerna - hur de har vuxit fram och hur de formellt styrs - samt för en löpande diskussion om hur den lokala demokratin i Sverige tycks fungera.

I boken beskrivs de formella juridiska ramarna för den kommunala verksamheten liksom kommunernas ekonomiska förutsättningar. Med hjälp av fyra exempelkommuner visar författarna hur förutsättningarna att bedriva politik kan skilja sig åt kommuner emellan. Boken tar också upp hur det i praktiken går till när lokalpolitikens formella spelregler ska omvandlas till politik i vardagen; hur de kommunala valen går till och hur aktörerna - lokala partier, tjänstemän samt medborgare - kan påverka kommunala politiska beslut.

Boken vänder sig i första hand till studenter med statsvetenskap som huvudämne, men lämpar sig också väl för andra kurser och utbildningar som har en inriktning mot den kommunala nivån.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2015. p. 240
Keywords
Kommunalpolitik, Kommunalförvaltning, Sverige
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-115590 (URN)978-91-4404-863-5 (ISBN)
Available from: 2015-03-17 Created: 2015-03-17 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Wänström, J. (2015). Åtta skolexempel på lokal demokrati?: folkomröstningar och politiskt ledarskap i arbetet med att reformera kommunala skolorganisationer.. Göteborg: Kommunforskning i Västsverige
Open this publication in new window or tab >>Åtta skolexempel på lokal demokrati?: folkomröstningar och politiskt ledarskap i arbetet med att reformera kommunala skolorganisationer.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Antalet folkomröstningar om skolorganisationer har ökat drastiskt under senare år. De nya förstärkta kompentenskraven på lärare i skollagen (2010) har gjort det svårare för kommuner att upprätthålla verksamhet i mindre skolor, vilket har bidragit till fler skolnedläggningar framförallt på landsbygden. Lagen om förstärkt folkinitiativ (2011) har samtidigt gjort det enklare för medborgarna att tvinga fram rådgivande folkomröstningar.

Den här rapporten beskriver och analyserar alla åtta folkomröstningar om skolorganisationer 2011-2014, i vilka väljarna i samtliga fall röstade emot de styrande politikernas planer.  De styrande politikerna prioriterade dock behovet av resursanpassning och verksamhetsutveckling i skolan högre än lagens intentioner om ökad medborgerlig demokratisk påverkan och valde i de flesta fallen därför att bortse ifrån folkomröstningsresultaten.

Politikerna angav tre huvudsakliga skäl till sin prioritering. För det första upplevde de att behoven av att reformera skolorganisationerna var så stora att reformerna förr eller senare skulle bli nödvändiga ändå. För det andra hävdade man att det var väldigt svårt att bryta ut och folkomrösta om en specifik del av den kommunala organisationen. Därutöver pekade flera ansvariga politiker på det begränsade medborgarliga engagemanget, t.ex. var valdeltagandet i genomsnitt cirka 45 procentenheter lägre i folkomröstningarna än i valen till kommunfullmäktige.

Avslutningsvis diskuteras i rapporten svårigheterna med att förstärka medborgarnas möjligheter till demokratisk påverkan genom folkomröstningar utan ett aktivt stöd från de kommunala politiska ledarna. Om politikerna väljer att motverka genomförandet av en folkomröstning eller motsätter sig en implementering av det rådgivande resultatet är det stor risk för att folkomröstningsinstrumentet får negativa snarare än positiva demokratiska effekter.      

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Kommunforskning i Västsverige, 2015. p. 52
Series
Det nationella kommunforskningsprogrammet ; 26
Keywords
Folkomröstning, demokrati, skolnedläggning, kommun
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-116648 (URN)9789187454257 (ISBN)
Available from: 2015-03-30 Created: 2015-03-30 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Wänström, J. (2014). Folkomröstningar - mer demokratisk delaktighet eller mindre politiskt ansvarstagande? (1ed.). In: Brita Hermelin (Ed.), Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring (pp. 13-22). Norrköping: CKS, Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Folkomröstningar - mer demokratisk delaktighet eller mindre politiskt ansvarstagande?
2014 (Swedish)In: Kommunstrategiska perspektiv: demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring / [ed] Brita Hermelin, Norrköping: CKS, Linköpings universitet , 2014, 1, p. 13-22Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: CKS, Linköpings universitet, 2014 Edition: 1
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2014:1
Keywords
Folkomröstning, demokrati, medborgarförslag
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-107234 (URN)978-91-7519-396-0 (ISBN)
Available from: 2014-06-10 Created: 2014-06-10 Last updated: 2014-09-11Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications