Projektet ”Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt” ingår som ett delprojekt i det strategiska forskningsprogrammet Bioinnovations ”Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB). Delprojektet tar sin utgångspunkt i de marknadsmässiga svårigheter som trä i byggande haft i att uppfattas som ett likvärdigt alternativ till övriga stommaterial. Ett antal kommuner i landet har därför utarbetat  träbyggnadsstrategier för att synliggöra trä som lämpligt stommaterial och ett material som har höga miljömässiga prestanda.

Syftet med projektet har varit att belysa hur kommunala strategiska handlingsmönster kan påverka utvecklingen till att trä i byggande kommer in som ett likvärdigt byggnadsmaterial. Målet med denna rapport är att utifrån av ett antal strategier, och byggprojekt visa hur framtida upphandlingar kan se ut.

Tio stycken träbyggnadsprojekt i tre kommuner med träbyggnadsstrategi har valts ut och beskrivits, via insamlad sekundärdata och intervjuer med berörda personer. Urvalet av byggprojekt grundades på att få en bredd av byggnadstyper och upphandlingsformer snarare än skillnader i kommuners handlingar och överväganden i de enskilda projekten.

Sammanställningen av de tio byggprojektens genomförande visar att förekomsten av kommunala träbyggnadsstrategier har haft en positiv påverkan på introduktion och utveckling av träbyggandet. Detta tillsammans med dynamiken i den regionala/ lokala byggmarknaden. Genom att det finns en målsatt strategi skapar det en tydlighet från kommunalt håll om kommunens ambition och vilja att bygga med trä, vilket är en viktig grund för förändringen som visar sig i sammanställningen. Entreprenörerna har därmed fått incitament att lära sig träbyggande eftersom det skapar en konkurrensfördel. Den kommunala beställaren har en viktig roll i att tolka och förmedla den av politiker antagna träbyggnadsstrategin och skapa en intern förståelse och kompetens om träbyggande. Slutligen visar de  enskilda projektprocesserna på vikten av ett systematiskt lärande och intern spridning av kunskap för lyckade resultat.

Slutsats: Kommunerna bör beskriv och definiera långsiktiga mål med byggandet i kommunen där trä ska ingå som ett konkurrenskraftigt alternativ i beskrivningen av möjliga lösningar. 

Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2017 till drygt 100 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2017 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK.

I projektet ”E-handelns påverkan på snickeriindustrin” har ingått att beskriva ett antal delbranscher inom trävärdekedjan och analysera vilka hot och möjligheter som dessa branscher har stått inför. Ingående delbranscher är dörrar, fönster, trappor, men ytterligare närliggande delbranscher har valts att redovisa i denna rapport. Beskrivningen bygger på ekonomiska data insamlade via företagens årsredovisningar för perioden 2008 till 2017, på branschstudier som visar respektive bransch samt generella konjunkturella studier för den svenska marknaden.

Bilden som framträder är branscher som mår förhållandevis bra. Omsättningsökning, måttligt god lönsamhet och tillväxt. Det finns dock orosmoln som tornar upp sig, där mindre företag uppvisar en sämre lönsamhet, konkurrensen från utlandet och mer standardiserade produkter kommer in, samt att mellanleden har en fortsatt stark roll i värdekedjan.

Framtidsutsikterna ser generellt positiva ut, och analysen kan delvis påvisa vikten av fortsatt nära relation med slutkunder, vikten av att hitta unika produkter som kan modulariseras och snabbt utvecklas vidare, och att noggrant följa hur näthandeln utvecklar sig.

Mot bakgrund av samhälleliga utmaningar kopplade till demografi, klimat, sysselsättning och krav på resurseffektivitet kan industriellt träbyggande bidra med följande i ett tidsperspektiv fram till 2025:

• Bygga upp en kapacitet för industriell träbyggande som kan leverera 50 % av flerbostadshusen som byggs på den svenska marknaden (17 500 lägenheter varav 15 000 producerade inom landet) och samtidigt nå en 30-35%-ig materialandel inom segmentet lokaler.

• Därigenom skapa 8 000 nya jobb inom prefabricering i fabriksmiljö och bidra till att flytta 6 000 jobb från storstad till landsbygd. Detta kan vara en dellösning på bristen på inhemsk byggarbetskraft – att flytta ut jobben på landet och att ”göra om” snickare till maskinoperatörer. Detta kan även vara en möjlighet för integrering av nyanländ arbetskraft.

• Utnyttja träets potential för minskad klimatbelastning jämfört med andra byggmaterial. Ett industriellt flerbostadshus har 40 % lägre CO2 utsläpp än ett jämförbart betonghus. Motsvarande siffra för lokaler är minus 35-40% (baserat på sammanfattande och nya analyser av Tyréns).

• Minska klimatbelastningen med 0,7-0,8 miljoner ton CO2 ekvivalenter genom att substituera från betong till trä – en besparing som utgör knappt 3 % av den totala mängd utsläpp som Sveriges handlande och icke handlande sektorer ska anpassa sig till för år 2030. Om träets kollagring adderas till substitutionseffekten så blir den kalkylmässiga besparingen 2-4 miljoner ton CO2 ekvivalenter.

• Bygga resurseffektivare med industriellt byggande och framförallt utnyttja den potential till fortsatta effektivitetsförbättringar som ligger i att öka volymerna. Detta sker genom högre nivåer på byggproduktionen i kombination med kraftigt ökade marknadsandelar. Industriellt byggande har bättre kontroll över processer som även inkluderar underentreprenörer och konsulter och kan genom bättre integration och partnerskap verka dämpande på en marknad som kännetecknas av stora svängningar i lägen präglade av överhettning respektive nedgång och stiltje.

En avslutande kommentar gäller behovet av kapacitet på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Svensk skogs- och träindustri verkar i dagsläget stiga in med stora kapacitetsutbyggnader i ett läge där det inte är särskilt troligt att svensk betongindustri fortsätter att expandera. Vi bedömer att osäkerheten vad gäller klimatfrågan är för stor för att man från betongsidan ska ge sig in på stora investeringar i nuläget. De stora byggbolagen verkar ägarmässigt frikoppla sig från betongbranschen och är därmed ännu mera obundna att gå över till en trästrategi när incitamenten blir tillräckligt stora och tydliga. Detta är en stor möjlighet för industriell träbyggande.

Given that we are spending more times indoors, there is a need for re-formulation of business model in the wood-product industry. A business model transformation (BMT) towards an outward-looking business model with the user’s well-being in loci is surfacing. This study develops a framework for how a business model can be configured based on well-being and value in context.

Preliminary result indicates a business model transformation; from emphasizing products to emphasizing well-being and the experiences of the customer (e.g., how the end-user perceive in-door wooden material). Interestingly, the business model expand the market view from a

narrow focus on e.g., market shares and total revenues, to include the whole ecosystem and hence including environmental considerations as well as human well-being.

Given that markets are shaped by the actors engaging in market activities, this research emphasize key factors in business model transformation by companies aiming to form sustainable business models where the well-being of humans are emphasized and where environmental effects are taken into considerations. We believe the Nordic countries with their expanding wood-industry can serve as a raw-model for developing sustainable business models that can meet future requirements of sustainable markets.

Analysen i detta projekt visar att moderna flervånings träbyggnader för bostäder uppvisar en lägre frekvens av brandincidenter som lett till insatser från räddningstjänsten vid en jämförelse med hela det övriga bostadsbeståndet av flerbostadshus. Detta är rimligt, bland annat med hänsyn till att det aktuella beståndet av flervånings träbyggnader består av relativt nyproducerade byggnader. Endast en av incidenterna i de totalt drygt 10000 bostäderna har någon koppling till stommaterialet.

Under senare år har frågan om moderna trähuskonstruktioners brandsäkerhet aktualiserats från nya perspektiv. Tillämpad teknik sedan 20 år baseras på brandkrav i nationella regelverk enligt EUs Byggproduktdirektiv som till stor del verifierats genom laboratorietester. När byggtekniken nu är vedertagen och förväntas öka betydligt kommer kravet på en utvärdering av dess funktion i verkligheten från flera aktörer.

Det moderna träbyggandet definieras i detta projekt som flerbostadshus högre än två våningar, där bärande stommen är av trä och där uppförandet skett efter Boverkets uppdaterade byggregler 1994 eller senare versioner av byggreglerna. Till begreppet flerbostadshus räknas här även studentboende/elevhem samt vårdboende. Projektet har genomfört och analyserat en totalinventering av dessa bostäder.

Datainsamlingen har hämtats direkt från komponentföretag, byggherrar och entreprenörer som tillverkat respektive uppfört flerbostadshus med mer än två våningar från 1994 och framåt. Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap (MSB) har sedan levererat utdrag ur sin incidentdatabas för brandincidenter med insatser från räddningstjänsten för samtliga dessa byggnader.

Data finns om drygt 10000 lägenheter från 188 byggnadsprojekt, vilket bedöms utgöra mer än 95 % av genomförda projekt. Uppgiftslämnarna i branschen redovisar totalt 3 fall av brandincidenter för åren 1998–2014 och MSB:s uppgifter utökar antalet med mindre incidenter till totalt 22 fall, varav 3 i fristående soprum.

The analysis in this project shows that modern multi-story wooden buildings for housing exhibit a lower fire incident rate than the rest of the multi-family housing stock. This is not surprising since the studied buildings are relatively new. Only one of the incidents in the total of more than 10,000 homes have any connection to the structural material.

In recent years, the question of fire safety of modern wood construction has been raised from new perspectives. The applied technology for 20 years has been based on the fire safety requirements in the national building code (based on EU:s Construction Products Directive), largely validated through laboratory tests. When the construction technology is now recognized and is expected to increase significantly, the requirement for an evaluation of its function in the real world comes from many actors. This report presents the experiences from built projects in use.

Modern wood construction is defined in this project as apartment buildings higher than two storeys, where the load-bearing structural material is wood, according to the revised Swedish building regulations in 1994 or later versions. All apartment buildings, including student housing and assisted living, have been included. The project has completed and analysed a total inventory of these homes.

Data has been collected directly from the component manufacturing companies, developers and contractors who manufactured and erected apartment buildings with more than two stories since 1994. The Swedish Civil Contingencies Agency (MSB) has delivered extracts from its incident database of fire incidents for all of these buildings.

Data is thus available on more than 10,000 apartments from 188 construction project, which is estimated to represent more than 95 % of completed projects. Respondents in the industry is reporting a total of 3 cases of fire incidents for the years from 1998 to 2014 and the MSB data expands the number with minor incidents to a total of 22 cases for these years, three of which were in separate garbage buildings.

Compared to many manufacturing industries, there have been few major improvements over the past few decades in the productivity, profitability, or the environmental impact of construction. However, driven by institutional changes, promotion campaigns, and technological development in the 1990s, novel industrial wood-frame multi-story construction (WMC) practices have been emerging in some European countries. The aim of the study is to explore the WMC market potential in Europe by combining two complementary approaches: Top-down scenario analysis and bottom-up innovation diffusion analysis. The results show that the WMC diffusion is heavily dependent on the regulatory framework and the structure of the construction industry. The risk-averse nature of the construction value chain resisting the uptake of new practices appears to be a more significant hindrance for the future market potential of WMC, compared to the possible competition from alternative construction practices. It would require both increasing competition within the WMC sector and increasing co-operation between wood product suppliers and the construction sector to attract investments, to reduce costs, and to make the WMC practices more credible throughout the construction value chain.

The business model construct has been widely used during the last decade, partly because of its potential to provide a holistic view of how companies do business. A test of how prefabrication could form the basis of a construction firm’s business model can lead to an understanding of the potential for the competitiveness and profitability of industrialized building. The aim is to adapt a general business model construct and use it to empirically identify the most frequently used and the most viable business model. The theoretical perspective is employed to examine how a company does business and which activities and resources are mobilized through the distinction between strategic and operational effectiveness. The multiple case studies include five major Swedish companies that produce prefabricated timber building systems and the analysis is grounded in pattern-finding. The business model construct includes: market position, offering, and operational platform. The result indicates five business model elements: prefabrication mode, role in the building process, end-user segments, system augmentation and complementary resources. Applying this construct to the five case companies revealed that one out of seven models was found to be viable in terms of both ‘market share’ and decision-makers’ opinions. One important conclusion is to take the prefabrication mode as the starting point for business model design and then adapt the other elements to a good fit.

Purpose – To understand the potential for various types of retailers, it is essential to appreciate retailer' positioning in the marketplace. Positioning has a critical effect on retailers' competitiveness and performance. Despite the significance and popularity of retail positioning, a few gaps remain that prompt the need for this research. First, little has been written about positioning in the building materials distribution industry, as compared with other retail sectors. Second, the retail classification literature has rarely included positioning as a dimension of retailer characteristics, although, in essence, they are both ways to understand retailer strategy and behaviour. To fill these research gaps, the objective of this research is to contribute to retail positioning research, using the Swedish building material distribution industry as a study setting. Specifically, it has two key goals: to develop a classification framework focusing on the Swedish building material distribution market; and to analyse those distributors by strategic groups and identify their common business priorities.

Design/methodology/approach – This research looked at a majority of building material distributors in the Swedish market. A total of 23 interviews were conducted with managing directors or similar from case companies. Interviews ranged from 40 to 90 minutes in duration. This research adapted materials developed for other purposes in order to enhance and strengthen primary data.

Findings – This study develops a classification framework of building material distributors and provides an overview of distributors operating in the Swedish markets. Drawing on theory from retail positioning and classification, the research result suggests that the studied distributors can be classified into three strategic groups: DIY-service focused; DIY-cost focused; and builders' merchant (BM)-service focused. Research also showed that distinguishing building material distributor by customer type is not as effective as it once was; there is a trend of internationalisation in the Swedish building material distribution industry; and distributors exert growing central control over certain areas, such as purchasing and marketing.

Originality/value – The building material distribution industry attracts little research attention when compared to other sectors, for instance food and grocery retailing. Given this, the value of this article lies in identifying the leading companies in Sweden and offering strategic analysis of their business developments and focus. Insights into building material distributors' supply requirements are provided.

Relations in the construction industry are traditionally of arms-length, and client value is realized by contractual arrangements. Partnering, as a concept of strategic and project alliances, has been suggested to change the adversarial behaviour by moving towards a more cooperative climate. In the consumer market there are recent examples of changes from firm-centric view of value creation to a co-creation view, with intimate interaction between consumer communities and producers to jointly define and deliver value. The case study has an explorative purpose of describing a cooperative contracting engagement of a local Swedish contractor, when engaging in a recent project. The result shows the opportunities of applying the building blocks of improved interactions to reach co-creation of value: dialogue, access, risk-benefit and transparency. The early and interactive involvement of the contractor with the developer and end-user established project objectives valued and favoured by all parties before the procurement. Important capabilities of the contractor included project management, cooperative behaviour and design and calculation, and a strive to have a pleasant and friendly realisation of the project.