The pursuit of growth is a key endeavor of all types of firms, but it is particularly important for SMEs. From a managerial perspective, growing SMEs face a wide range of challenges; this study proposes a broad framework that emphasizes not only the various types of managerial challenges, but also the importance of taking a balanced, broad approach to facing them. In a qualitative study of 44 Swedish SMEs, the researchers identify, map, and aggregate distinct challenges to SME growth, proposing three overarching themes - business model, leadership, and people. Multiple lower-level categories and individual challenges make up each of these themes suggesting that firms that seek to excel in growth should be aware of and manage all three themes in a balanced manner. This research provides insights into each theme and potential consequences for SMEs; it also offers an overarching, integrative perspective on SME growth challenges opening future research avenues.

Building construction has significant negative impacts on the environment. However, various measures can mitigate these impacts, including using wood as a building material and improving the building and construction process. The need to renovate and extend existing buildings increases with urbanization and a growing population. Wood is an attractive option for adding new floors to existing structures because of its superior strength-to-weight ratio, allowing for the potential to "build on top" of existing buildings. In order to achieve higher levels of sustainability in wood extension building projects, this study aimed to highlight the benefits of adopting a project-based business model approach by studying the technical, economic, social, and environmental attributes associated with timber building extension projects. Unlike the common firm-level business model approach, a project-based business model allows for a comprehensive view of the value creation, delivery, proposition, and capture of all the key actors involved in a construction project. The study results emphasize the success factors of an extension building project and conclude with critical factors related to the business model's resources, activities, and actors, which would enhance the outcomes of a wood extension project. Such factors relate to knowledge and experience derived from wood construction, and to a holistic perspective on planning, and involvement of all relevant actors from the design phase to project completion.

This study investigated peoples requirements for multi-story housing attributes and preferences for apartments in wooden-structure versus steel/concrete-structure multi-story buildings. Data came from an online survey conducted in Finland and Sweden that screened for respondents who expressed a preference for living in an apartment, as compared with a low-rise dwelling. Responses were analyzed using exploratory factor and regression analyses. Swedish respondents assigned significantly higher requirements to factors related to environmental and social sustainability performance than Finnish respondents. Requirements in both countries were described across three factors: environmental and social sustainability, quality, and design. Factor scores differed between socioeconomic sub-groups, particularly regarding quality, between urban and non-urban respondents. Preferences to live in an apartment in a wooden building were positively associated with respondents requirements for environmental and social sustainability, and negatively with requirements for quality-related attributes. Opposite relationships were found in the Swedish sample for apartments in non-wooden structure houses. Design requirements had no significant association with preferences for a specific material in load-bearing structures for multi-story buildings, in either country. The findings can contribute toward enhanced marketing efforts and customized value propositions to increase the social acceptability of multi-story wooden buildings and advance climate-related goals within the housing sector.

The scope of this article is a longitudinal strategic group study with a special focus on the strategic group-performance relationship. The empirical context is the Swedish Furniture Industry, a very heterogeneous industry well suited for this type of "middle-ground study" between industry and firm levels. The research questions are finding suitable strategic dimensions to use when in a next step splitting up into different strategic groups followed by an analysis of the strategic group-performance relationship. Finally, an explanatory approach is taken with the purpose of increasing our understanding of performance differences between strategic groups. The empirical investigation is a total population study of 143 companies (micro companies excluded) and the period of analysis is 2004 up to 2017. Empirical data consist of yearly income statements, public statistics, results from two questionnaires and multiple (firm) case descriptions. The explanatory part is of a qualitative nature and points out the major differences between the strategic groups regarding environmental forces and competitive advantage. Nine strategic groups are identified and stable performance differences between groups are noted which are mainly related to different demand conditions between three customer sectors - household, institutional and B2B - but also to the mix of micro product/customer segments within these sectors.

The scope of this article is an inter-industry study of the Swedish Wood Manufacturing Sector (WMS), examined from the perspective of the Structure-Conduct-Performance (SCP) paradigm in the theoretical field of Industrial Organization. The four research questions are: (1) identify the industries within the sector, (2) construct a contextually adapted SCP model and form the basis for hypotheses of relationships between the different variables in the model, (3) establish quantitative correlations between the variables, and finally (4) present a basically qualitative, explanatory interpretive analysis. The empirical investigation is a total population study of 311 firms. Nine industries are identified, and an SCP model is presented including four explanatory variables - exposure to international competition, value-added scope, domestic demand growth potential and (domestic industry) seller concentration - and two performance variables - industry profitability (ROA) and industry growth. The combined qualitative and quantitative explanatory analysis identifies some important relationships in the SCP model. The most prominent findings are the strong negative relationships between exposure to international competition and industry profitability and industry growth. Another finding is that strong positive relationships are found between the degree of value-added scope and industry profitability and industry growth.

Projektet ”Beslutsstöd för upphandling av gröna byggprojekt” ingår som ett delprojekt i det strategiska forskningsprogrammet Bioinnovations ”Framtidens biobaserade byggande och boende (FBBB). Delprojektet tar sin utgångspunkt i de marknadsmässiga svårigheter som trä i byggande haft i att uppfattas som ett likvärdigt alternativ till övriga stommaterial. Ett antal kommuner i landet har därför utarbetat  träbyggnadsstrategier för att synliggöra trä som lämpligt stommaterial och ett material som har höga miljömässiga prestanda.

Syftet med projektet har varit att belysa hur kommunala strategiska handlingsmönster kan påverka utvecklingen till att trä i byggande kommer in som ett likvärdigt byggnadsmaterial. Målet med denna rapport är att utifrån av ett antal strategier, och byggprojekt visa hur framtida upphandlingar kan se ut.

Tio stycken träbyggnadsprojekt i tre kommuner med träbyggnadsstrategi har valts ut och beskrivits, via insamlad sekundärdata och intervjuer med berörda personer. Urvalet av byggprojekt grundades på att få en bredd av byggnadstyper och upphandlingsformer snarare än skillnader i kommuners handlingar och överväganden i de enskilda projekten.

Sammanställningen av de tio byggprojektens genomförande visar att förekomsten av kommunala träbyggnadsstrategier har haft en positiv påverkan på introduktion och utveckling av träbyggandet. Detta tillsammans med dynamiken i den regionala/ lokala byggmarknaden. Genom att det finns en målsatt strategi skapar det en tydlighet från kommunalt håll om kommunens ambition och vilja att bygga med trä, vilket är en viktig grund för förändringen som visar sig i sammanställningen. Entreprenörerna har därmed fått incitament att lära sig träbyggande eftersom det skapar en konkurrensfördel. Den kommunala beställaren har en viktig roll i att tolka och förmedla den av politiker antagna träbyggnadsstrategin och skapa en intern förståelse och kompetens om träbyggande. Slutligen visar de  enskilda projektprocesserna på vikten av ett systematiskt lärande och intern spridning av kunskap för lyckade resultat.

Slutsats: Kommunerna bör beskriv och definiera långsiktiga mål med byggandet i kommunen där trä ska ingå som ett konkurrenskraftigt alternativ i beskrivningen av möjliga lösningar. 

Det samlade värdet av sågverks-, trämanufaktur- och möbelindustrin – trävärdekedjan – uppgick år 2017 till drygt 100 Mdr SEK för företag med fler än 9 anställda. En kraftig tillväxt följde innan omvärldsfaktorer som finanskris, minskat bostadsbyggande, valutaoro och så vidare bromsade in utvecklingen. Under de efterföljande åren har värdekedjan återhämtat sig delvis tack vare en ökad klimat- och miljödebatt som gynnat ett förnybart material. År 2017 omsatte värdekedjan knappa 90 Mdr SEK.

I projektet ”E-handelns påverkan på snickeriindustrin” har ingått att beskriva ett antal delbranscher inom trävärdekedjan och analysera vilka hot och möjligheter som dessa branscher har stått inför. Ingående delbranscher är dörrar, fönster, trappor, men ytterligare närliggande delbranscher har valts att redovisa i denna rapport. Beskrivningen bygger på ekonomiska data insamlade via företagens årsredovisningar för perioden 2008 till 2017, på branschstudier som visar respektive bransch samt generella konjunkturella studier för den svenska marknaden.

Bilden som framträder är branscher som mår förhållandevis bra. Omsättningsökning, måttligt god lönsamhet och tillväxt. Det finns dock orosmoln som tornar upp sig, där mindre företag uppvisar en sämre lönsamhet, konkurrensen från utlandet och mer standardiserade produkter kommer in, samt att mellanleden har en fortsatt stark roll i värdekedjan.

Framtidsutsikterna ser generellt positiva ut, och analysen kan delvis påvisa vikten av fortsatt nära relation med slutkunder, vikten av att hitta unika produkter som kan modulariseras och snabbt utvecklas vidare, och att noggrant följa hur näthandeln utvecklar sig.

Mot bakgrund av samhälleliga utmaningar kopplade till demografi, klimat, sysselsättning och krav på resurseffektivitet kan industriellt träbyggande bidra med följande i ett tidsperspektiv fram till 2025:

• Bygga upp en kapacitet för industriell träbyggande som kan leverera 50 % av flerbostadshusen som byggs på den svenska marknaden (17 500 lägenheter varav 15 000 producerade inom landet) och samtidigt nå en 30-35%-ig materialandel inom segmentet lokaler.

• Därigenom skapa 8 000 nya jobb inom prefabricering i fabriksmiljö och bidra till att flytta 6 000 jobb från storstad till landsbygd. Detta kan vara en dellösning på bristen på inhemsk byggarbetskraft – att flytta ut jobben på landet och att ”göra om” snickare till maskinoperatörer. Detta kan även vara en möjlighet för integrering av nyanländ arbetskraft.

• Utnyttja träets potential för minskad klimatbelastning jämfört med andra byggmaterial. Ett industriellt flerbostadshus har 40 % lägre CO2 utsläpp än ett jämförbart betonghus. Motsvarande siffra för lokaler är minus 35-40% (baserat på sammanfattande och nya analyser av Tyréns).

• Minska klimatbelastningen med 0,7-0,8 miljoner ton CO2 ekvivalenter genom att substituera från betong till trä – en besparing som utgör knappt 3 % av den totala mängd utsläpp som Sveriges handlande och icke handlande sektorer ska anpassa sig till för år 2030. Om träets kollagring adderas till substitutionseffekten så blir den kalkylmässiga besparingen 2-4 miljoner ton CO2 ekvivalenter.

• Bygga resurseffektivare med industriellt byggande och framförallt utnyttja den potential till fortsatta effektivitetsförbättringar som ligger i att öka volymerna. Detta sker genom högre nivåer på byggproduktionen i kombination med kraftigt ökade marknadsandelar. Industriellt byggande har bättre kontroll över processer som även inkluderar underentreprenörer och konsulter och kan genom bättre integration och partnerskap verka dämpande på en marknad som kännetecknas av stora svängningar i lägen präglade av överhettning respektive nedgång och stiltje.

En avslutande kommentar gäller behovet av kapacitet på den svenska marknaden för bostadsbyggande. Svensk skogs- och träindustri verkar i dagsläget stiga in med stora kapacitetsutbyggnader i ett läge där det inte är särskilt troligt att svensk betongindustri fortsätter att expandera. Vi bedömer att osäkerheten vad gäller klimatfrågan är för stor för att man från betongsidan ska ge sig in på stora investeringar i nuläget. De stora byggbolagen verkar ägarmässigt frikoppla sig från betongbranschen och är därmed ännu mera obundna att gå över till en trästrategi när incitamenten blir tillräckligt stora och tydliga. Detta är en stor möjlighet för industriell träbyggande.

Given that we are spending more times indoors, there is a need for re-formulation of business model in the wood-product industry. A business model transformation (BMT) towards an outward-looking business model with the user’s well-being in loci is surfacing. This study develops a framework for how a business model can be configured based on well-being and value in context.

Preliminary result indicates a business model transformation; from emphasizing products to emphasizing well-being and the experiences of the customer (e.g., how the end-user perceive in-door wooden material). Interestingly, the business model expand the market view from a

narrow focus on e.g., market shares and total revenues, to include the whole ecosystem and hence including environmental considerations as well as human well-being.

Given that markets are shaped by the actors engaging in market activities, this research emphasize key factors in business model transformation by companies aiming to form sustainable business models where the well-being of humans are emphasized and where environmental effects are taken into considerations. We believe the Nordic countries with their expanding wood-industry can serve as a raw-model for developing sustainable business models that can meet future requirements of sustainable markets.