liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Söderberg, Christina
Publications (3 of 3) Show all publications
Söderberg, C., Johansson, K. & Dahlstedt, M. (2018). Brottsförebyggandesamverkan, skydd och kontroll (1ed.). In: Magnus Dahlstedt (Ed.), Gränsöverskridande socialt arbete: teorier, tillämpningar, tolkningar (pp. 129-149). Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Brottsförebyggandesamverkan, skydd och kontroll
2018 (Swedish)In: Gränsöverskridande socialt arbete: teorier, tillämpningar, tolkningar / [ed] Magnus Dahlstedt, Gleerups Utbildning AB, 2018, 1, p. 129-149Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Gleerups Utbildning AB, 2018 Edition: 1
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-152729 (URN)9789151100586 (ISBN)
Available from: 2018-11-18 Created: 2018-11-18 Last updated: 2018-11-22Bibliographically approved
Söderberg, C. (2016). Individriktad brottsprevention: om SSPF och viljan att samverka. (Licentiate dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Individriktad brottsprevention: om SSPF och viljan att samverka
2016 (Swedish)Licentiate thesis, monograph (Other academic)
Abstract [sv]

Denna licentiatuppsats behandlar brottspreventiv samverkan på individnivå, vilket är ett relativt nytt fenomen i Sverige och Skandinavien. Ett specifikt arbetssätt, samverkan mellan skola, socialtjänst, polis och fritidssektor – SSPF – undersöks i studien och övergripande studeras hur idén om brottspreventiv samverkan i form av SSPF konstrueras och motiveras, hur den tolkas och omtolkas av samverkansparterna samt hur den omsätts i praktik.

Det mer specifika syftet med studien är att undersöka brottspreventiv samverkan på individnivå som idé och praktik. Tre olika fokus eller aspekter på detta belyses: policy/struktur; organisation/profession och praktik/familj.

De frågeställningar som besvaras i studien och som är kopplade till ovanstående fokusområden är följande: Hur har denna form av samverkan runt unga växt fram och hur motiveras den? Hur ser de organisatoriska förutsättningarna ut och hur upplevs SSPF av samverkansparterna? Slutligen hur interagerar företrädare för samhällets institutioner/ de professionella med familjen?

Tre kommuner ingår i undersökningen. Empiriskt material har samlats in  genom dokumentstudie, intervjuer i grupp och enskilt med samverkansparterna i de tre kommunerna, genom observationer vid SSPF-möten samt genom en enkät som gick ut till 30 kommuner och stadsdelar i Sverige.

Resultaten visar att en koppling finns mellan den allmänna samhällsutvecklingen i stort och brottspreventionens utveckling. Allmänt kan sägas att talet om brottsprevention idag handlar allt mindre om strukturella förklaringar och åtgärder. I stället talas alltmer om kontroll och effektivitet, vilket bland annat innebär tidiga upptäckter och snabba insatser. För att lyckas med detta behöver samverkan komma till stånd. Resultaten visar också att polisens roll i individriktad prevention har blivit viktigare och framträder som den tydligaste aktören i SSPFsamverkan.

Gällande förutsättningarna för SSPF-arbetet visar studien att såväl organisatoriska förutsättningar som exempelvis stabilitet i organisationer och implementeringsmöjligheter, som möjligheter till informationsutbyte på individnivå mellan parterna spelar stor roll för arbetet. De professionella bildar allians där den gemensamma bilden av den unge skapar mening. En spänning mellan stöd och kontroll blir synlig i  SSPF-arbetet, likväl som en sorts likriktning, där poliser agerar  socialarbetare och socialtjänsten talar om mer kontroll. Allians bildas  också mellan professionella och föräldrar, vilket främst syftar till ökad  kontroll runt den unge, men också till att stärka stödet till den unges  föräldrar. De professionellas strävan efter ett nytt sätt att arbeta för att  göra det bättre för målgruppen blir trots allt tydligt i studien.

Abstract [en]

This dissertation deals with crime prevention co-operation targeted at the  individual level, a relatively new phenomenon in present Sweden and Scandinavia. A certain work model – SSPF, collaboration between school, social services, the police and the leisure sector – is chosen for the study.

The study's purpose is to investigate crime prevention co-operation on individual level as idea and practice. To this end, different focuses are used: policy/structure; organization/profession and practice/family.

The questions the study answers attached to the focus areas above are the following: How has this form of interaction around the young  emerged and how is it justified? What are the organizational conditions and how is SSPF experienced by collaborative partners? What does the interaction look like between those representing society´s institutions as well as between the professionals and the families?

Three municipalities are examined in the study. The empirical material was collected through studies of documents; interviews, in groups and individually, with collaborative partners in the three municipalities; observations at SSPF-meetings and a survey that were sent to a number of municipalities and districts in Sweden.

On an overall level, the results show that a clear link exists between the  general development of society at large and the development of crime prevention work. Generally it can be said that talk of crime prevention today is less focused on structural explanations and action, but rather increasingly concerns control and efficiency, including early discoveries and rapid reaction, which should be strengthened through collaboration at work. The role of the police in individually targeted prevention has become more important and they can be seen clearly as the most dominant party in the SSPF-interaction.

Regarding the current conditions for SSPF-work, the study shows that both the organizational prerequisites (such as stability in organizations), and implementation (such as opportunities for exchange of information at the individual level between the parties) play a major role. The professionals form an alliance in which the common image of the young creates meaning. A tension between support and control becomes visible in the work, as well as a kind of uniformity – iso-morphism- whereby the police acting social workers and the social service talk about more control. An alliance is also formed between professionals and parents, aiming mainly at gaining increased control concerning the young person, but also at strengthening support to the parents. The professional´s quest for a new way of working to make it better for the target group becomes clear in the study.

In conclusion: this kind of collaborative work within the area of crime prevention is complex, and this study is a contribution to a better understanding of the subject.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 141
Series
Faculty of Arts and Sciences thesis, ISSN 1401-4637 ; 116Linköping Studies in Social Work and Welfare ; 2
National Category
Social Work Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125927 (URN)10.3384/diss.diva-125927 (DOI)978-91-7685-798-4 (ISBN)
Presentation
2015-10-23, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2016-03-09 Created: 2016-03-09 Last updated: 2019-10-12Bibliographically approved
Johansson, K. & Söderberg, C. (2010). Brottsprevention och samhällsarbete: samverkan genom uppdragsutbildning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Brottsprevention och samhällsarbete: samverkan genom uppdragsutbildning
2010 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Hösten 2008 och våren 2009 gav ISV4 vid Linköpings universitet en uppdragsutbildning som omfattade 7.5 högskolepoäng. Kursen hette Brottsprevention och samhällsarbete. Kursen vände sig till personer som arbetar brottspreventivt hos polisen, åklagarmyndigheten, kommunen, kriminalvården, skattemyndigheten, fastighetsbolagen och frivillig-organisationerna mfl. I Kursen deltog 18 personer och kursansvariga var fil.dr. Kerstin Johansson, lektor vid ISV tillsammans med Christina Söderberg adjunkt vid ISV och drogsamordnare i Norrköpings kommun. Antologin presenterar kursens innehåll och idé. Vidare presenteras kursens hörnstenar vilka var samhällsarbete, prevention och samverkan. I första hand har vi dock samlat kursdeltagarnas slutexaminationer. Det främsta syftet med antologin är att visa ett, som vi tycker och kursvärderingarna visade, gott exempel på det goda mötet mellan yrkesverksamma och s.k. vetenskaplig kunskap och hur vi tillsammans tog några steg mot ett ”bättre preventivt arbete”.

I kapitel 1 beskrivs antologin. I kapitel 2, som bygger på en av kursens föreläsningar, gör Kerstin Johansson en översiktlig beskrivning och problematisering av socialt samhällsarbete i Sverige. I kapitel 3 beskriver Christina Söderberg begreppen prevention och samverkan samt något av den aktuella forskningen kring dessa fält. Under kursen hölls flera föreläsningar på dessa teman och de löpte som en röd tråd under kursens gång. Första examensarbetet presenteras i kapitel 4. Denna grupp valde att kartlägga och analysera det brottsförebyggande arbetet i Linköpings kommun utifrån struktur och mandat samt möjliga förbättringsområden. I kapitel 5 presenteras det brottpreventiva arbetet i Ystad och Staffanstorp utifrån ett samverkansperspektiv. Gruppen har också haft fokus på resurser i arbetet och eventuella effekter. En grupp valde att utifrån framgångsfaktorer som BRÅ tagit fram undersöka Norrköpings brottsförebyggande råd. Gruppen ville se om aktuell forskning och kunskap påverkat rådets arbete och även föreslå förbättringsområden. I kapitel 6 presenteras resultatet. Kapitel 7 utgör ett examensarbete där gruppen valde att granska de överenskommelser om samverkan som ingåtts mellan polismyndigheten i Östergötland och några av Östergötlands kommuner. Överenskommelserna syftar till att minska ungdomskriminaliteten i kommunerna och utgår från de riktlinjer som Rikspolisstyrelsen utfärdade 2007. I kapitel 8 presenteras det sista examensarbetet, där en grupp utifrån aktuell forskning arbetade fram ett förslag till utformning av föräldramöten och då utifrån samverkan mellan skola och andra samhällsaktörer som grundtanke.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2010. p. 83
Series
Rapport från Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, ISSN 1654-0999 ; 2010:4
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-60293 (URN)
Note
Övriga medverkande författare till de olika kapitlen är Steffan Kapellner, Peter Tirheden, Marie Ackegård, Per Rondahl, Mathias Nilsson, Emili Bertosa, Sandra Bjermqvist, Lotta Hjelm, Helena Håkansson, Richard Tjernström, Magnus Hallros, Bo Hellman, Åke Landberg, Björn Schubertsson, Henrik Karlsson, Karolin Skanetofth, Isabelle Vikström och Jonas Wickberg.Available from: 2010-10-11 Created: 2010-10-11 Last updated: 2012-05-24Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications