liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Dahl, Emmy
Publications (4 of 4) Show all publications
Dahl, E. (2014). Om miljöproblemen hänger på mig: Individer förhandlar sitt ansvar för miljön. (Doctoral dissertation). Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag
Open this publication in new window or tab >>Om miljöproblemen hänger på mig: Individer förhandlar sitt ansvar för miljön
2014 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[en]
lf handling environmental problems is up to me : lndividuals negotiate their environmental responsibility
Abstract [sv]

När den svenska klimatdebatten intensifierades under 2000-talets första decennium tilldelades allmänheten en särskild roll. I den mediala och politiska debatten verkade lösningen på miljöproblemen intimt förknippad med individers livsstilar. I den här avhandlingen betraktas det synsättet som del av en pågående individualisering av miljöansvar. Med en poststrukturalistisk feministisk utgångspunkt hanteras det individualiserade miljöansvaret som en specifik diskurs. Diskursen beskriver individer som de centrala aktörerna som ska motverka miljöproblemen. Hur individer förhåller sig till rimligheten i en sådan ansvarsfördelning eller förstår innebörden av ett sådant ansvar är emellertid oklart.

Syftet med avhandlingen är att utforska hur individer begripliggör och förhandlar diskursen om individuellt miljöansvar i gruppsamtal. För att förstå hur individer kan positionera sig i relation till diskursen analyseras tolv fokusgruppsamtal med personer som befinner sig i olika livssituationer och har olika erfarenheter av miljöfrågor och resande. Samtalsdeltagarnas förhandlingar av diskursens innebörd och relevans analyseras. Avhandlingen undersöker vilka andra diskurser som stödjer, konkurrerar med eller utgör motdiskurser till den individualiserade miljödiskursen. Därmed framgår hur individer kan införliva eller göra motstånd mot miljödiskursens verklighetsbeskrivning. I avhandlingen undersöks även vilka subjektspositioner som görs problematiska respektive oproblematiska i relation till ett individualiserat miljöansvar. Det bidrar med insikt om hur diskurser knutna till genus och klass kan positionera individer som i olika grad eller på olika sätt ansvariga för sin miljöpåverkan.

Analysen visar hur individuellt miljöansvar förknippas med resursstarka och oberoende individer, individer som kan tänka sig att agera utan stöd från vare sig omgivningen eller stödjande samhällsstrukturer. Samtalsdeltagare i studien beskriver det individualiserade miljöansvaret som alltifrån moraliskt viktigt och positivt till orimligt och orealistiskt. Konkurrens mellan individer följer i diskursens spår. Både personer som tar på sig stort ansvar och de som inte förmår eller vill leva upp till idealet om att förändra sin livsstil pekas ut som problematiska. Samtidigt hamnar andra potentiella ansvarstagare och politiska arenor ofta i skymundan. Därtill riktar vissa samtalsdeltagare misstro mot samhällets förmåga att överhuvudtaget hantera miljöproblem, vilket tolkas som en aspekt av det individualiserade miljöansvarets dominans.

Abstract [en]

Over the last decade, the behaviors and lifestyles of the Swedish public have been depicted as having important environmental effects by both politicians and the media in Sweden. In this thesis, this is regarded as part of an ongoing tendency to individualize environmental responsibilities. Using a feminist poststructuralist point of departure, this individualized environmental responsibility is understood as a particular discourse that frames individuals as essential actors in handling environmental problems. How individuals position themselves in relation to the reasonableness and meaning of these responsibilities, however, is still an open question.

The aim is to explore how individuals make scnse of and negotiate the discourse of individual environmental responsibility in group discussions. Twelve focus group conversations involving people in various life situations and with various expericnces of environmental issues and travelling are analyzed. The analysis investigates how the focus group participants position themselves in relation to the discoursc and, thus, negotiate its meaning and relevance. The analysis seeks to understand what other discourses support, compete with, or challenge the discourse of individual environmental responsibility in order to illuminate how individuals can incorporate or resist this particular discursive description of the world. The thesis also investigates what subject positions are made troubled or untroubled by the focus group participants, which reveals how gender and dass discourses position individuals as in various ways or to various degrees responsible for their individual impact on the environment.

The analysis suggests that the discourse of individual environmental responsibility privileges independent, self-governing individuals, that is, people who assume responsibility without demanding either societal or social support. Some focus group participants depict individual environmental responsibility as morally significant and beneficial, while others depict it as unrealistic and unacceptable. The discourse seems to engender competition between individuals. Both people acting as highly environmentally responsible and people acting as unable or unwilling to take environmental responsibility are framed as troubled individuals in the conversations. Concurrently, other potential environmentally responsible actors and political scenes are often neglected. The discourse of individual environmental responsibility dominates; for some focus group participants, this discourse leads toa lack of faith in societal ability to handle environmental problems.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg & Stockholm: Makadam Förlag, 2014. p. 368
Series
Linköping Studies in Arts and Sciences, ISSN 0282-9800 ; 615
Keywords
Individualized environmental responsibility, environmental discourse, environmental politics, feminist poststructuralism, focus groups, positioning, negotiating, gender, dass, gender discourse, subject position, troubled/untroubled subject positions, Individualiserat miljöansvar, miljödiskurs, miljöpolitik, feministisk poststrukturalism, fokusgrupper, positionering, förhandling, genus, klass, genusdiskurser, subjektspositioner, problematiska/ oproblematiska subjektspositioner
National Category
Environmental Sciences Social Sciences Interdisciplinary Gender Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-106941 (URN)10.3384/diss.diva-106941 (DOI)978-91-7061-145-2 (ISBN)
Public defence
2014-05-28, VAL, Vallfarten, Campus Valla, Linköpings universitet, Linköping, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Funder
Vinnova
Available from: 2014-05-28 Created: 2014-05-28 Last updated: 2019-11-18Bibliographically approved
Dahl, E., Henriksson, M. & Levin, L. (2012). Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik. Norma, 07(2), 160-181
Open this publication in new window or tab >>Konstruktioner av maskulinitet i samtal om kollektivtrafik
2012 (Swedish)In: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 07, no 2, p. 160-181Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article highlights how environmental issues influence transport planning, andhow they make transport planners rethink previous categorizations of user groups.The introduction of an environmental discourse leads to a questioning of men’stravel activities, i.e. car driving. However, the critique against men’s travelling doesnot address all men. Instead, two types of masculinities are constructed in the localplanning discourse: the first one is a ‘problematic’ obsolete old driver. The secondone is a young ‘quality conscious’ man who opts for new technological solutions.The relationship between these two constructions of masculinities is hierarchical.The transport planners interpret it as their responsibility to make sure that publictransport is regarded as attractive to younger men and their imagined ‘needs’. Theelderly men however, are made scapegoats and are blamed for their unsustainabletravelling. These rather stereotypical constructions of men also include a negativeperception of elderly men. The analysis is based on discussions in eight focusgroups, accomplished in 2009 with 36 transport planners and politicians (24 menand 12 women) working with the planning of the future public transport system in Malmö city in the south of Sweden.

Place, publisher, year, edition, pages
Universitetsforlaget, 2012
Keywords
Car driving, equality discourses, focus group study, masculinity, masculinity in crisis; technology, public transport, transport planning, sustainable environment
National Category
Other Humanities not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-91075 (URN)
Available from: 2013-04-15 Created: 2013-04-15 Last updated: 2017-12-06
Dahl, E. (2011). Män pratar miljö: Diskursiva maskuliniteter i mäns samtal om klimatförändringar och miljövänliga resor. Tidskrift för Genusvetenskap (4), 109-137
Open this publication in new window or tab >>Män pratar miljö: Diskursiva maskuliniteter i mäns samtal om klimatförändringar och miljövänliga resor
2011 (Swedish)In: Tidskrift för Genusvetenskap, ISSN 1654-5443, E-ISSN 2001-1377, no 4, p. 109-137Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The fact that actions such as driving, shopping and travellingcontribute to climate change is something that individuals mayregard in various ways. Research indicates that the concern andwillingness of individuals to change their everyday life in order toreduce their impact on the climate might be gendered. Men inSweden appear to be less worried and in addition travel in a lessenvironmentally-friendly way than women. This article investigateslinkages between masculinities, femininities and individuals’ viewson climate change by analyzing focus group conversations withmen. The ways that these men made use of, reproduced or challenged discoursesof masculinities, when positioning themselves in relation toclimate change and sustainable travel, were scrutinized. Threediverse discursive practices were found, each one enabling variousways of positioning regarding the individual’s responsibility fortravelling sustainably. A discourse about men’s affection for carswas used as well as challenged by the men talking about sustainabletravelling. Some men used the discourse in order to justifyunsustainable travelling. Other men used it to position themselvesas different kinds of men. Furthermore, ecofeminist discoursesabout women as having a “closer” relation to the environment ornature as feminine were not recreated during the conversations. Thearticle contributes to a deeper understanding of men’s reasoning onclimate change and sustainable travel. It thus challenges narrowassumptions of men as environmental rouges and masculinity asproblematic in relation to environmental issues.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Föreningen Kvinnovetenskaplig tidskrift, 2011
Keywords
maskuliniteter, feminiteter, miljöfrågor, klimat, resor, positionering, diskursiv praktik
National Category
Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-76310 (URN)
Available from: 2012-04-03 Created: 2012-04-03 Last updated: 2017-12-07
Henriksson, M. & Dahl, E. (2010). Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering: En forskningsöversikt. Linköping: VTI
Open this publication in new window or tab >>Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering: En forskningsöversikt
2010 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Syftet med denna forskningsöversikt är att genom en litteraturstudie av hur genusteori och genusperspektiv hanterats i forskning om kommunal planering dra lärdomar inför etableringen av ett nytt forskningsfält: genus och klimatanpassning.

Den forskning om genus och samhällsplanering som har bedrivits under närmare 40 år kan delas in i fyra olika teman: boende, medborgarinflytande, trygghet, planering och planerings-praktiker. Ett femte tema, kris- och riskhantering, introduceras på grund av dess relevans för forskningsfältet genus och klimatanpassning.

Forskningen om boendefrågor har berört olika sätt att organisera bostaden för att svara mot kvinnors behov, men också ifrågasatt kärnfamiljens isolering i samhället. Kvinnors erfarenheter har setts som centrala att utforska, medan mäns erfarenheter osynliggjorts.

Gällande medborgarinflytande så sysselsätter forskningen sig med frågan om ifall kvinnors medverkan i planeringsprocesser leder till en annorlunda eller ”bättre” planering. Genom kvinnors medverkan blir planeringen bredare vad gäller perspektiv. Typiska frågor som kvinnor är tänkta att bidra med är barns behov och vikten av att hushållsarbete är praktiskt och enkelt. Kvinnor framställs bitvis som en homogen grupp.

Trygghet är ett forskningsområde som har fått stor genomslagskraft i den praktiska sam­hällsplaneringen. Samtidigt lyfts kritik mot att när trygghet diskuteras så konstrueras kvinnor ofta som rädda. Hur kvinnors rädsla kan synliggöras men samtidigt inte leda till schablonbilder av kvinn­lighet är därför en fråga som har uppehållit forskarna inom detta forskningsområde. Ett intresse för hur män hanterar rädsla saknas dock.

Forskningen om planering och planeringspraktiker är omfattande. Resultaten pekar emellertid på en ambivalens kring hur mäns och kvinnors erfarenheter av livet i sam­hället ska betraktas. Finns det en grundläggande skillnad mellan könen eller beror skillnaderna på mäns och kvinnors olika erfarenheter? Tanken om två biologiskt olika kön har historiskt lett till att samhället blir ojämlikt eftersom könen tilldelas olika värden och rättigheter. Att negligera könets betydelse för hur fysiska rum upplevs kan dock innebära att planeringen blir könsblind. Forskningen i sig kan även reproducera bilden av män och kvinnor som olika vilket leder till att planeringen fortsätter att reproducera ojämlikhet.

I forskningen om krishantering, risk och kön har genus som social och kulturell konstruktion uppmärksammats. Genus ses som inflytelserikt över hur individer, praktiker och organisationer hanterar och påverkas av kriser och risker. Forskningen är dock inte särskilt omfattande. Mer kunskap om genusaspekter av hur män och kvinnor drabbas av kriser, hur organisationer med ansvar för krishantering präglas och hur risker definieras och värderas efterfrågas.

Forskningsöversikten ger överlag anledning att uppmuntra analyser som kan ge en bredare bild av både kvinnors och mäns liv och av olika familjeformer för att på så sätt bryta föreställningen om män respektive kvinnor som homogena grupper. Studier av hur genus skapas och återskapas som en social och kulturell konstruktion kan vidareut­veckla fältet. Ett intersektionellt perspektiv kan dessutom synliggöra hur normer för genus, etnicitet, familj, sexualitet, ålder och klass samverkar och bidrar till olika former av exkluderingar och kategoriseringar i samhällsplaneringen.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: VTI, 2010. p. 29
Series
VTI rapport, ISSN 0347-6030 ; 667
Keywords
kommunal planering, genusforkning, krishantering, risk, genus
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-65888 (URN)
Available from: 2011-02-24 Created: 2011-02-24 Last updated: 2011-03-01
Organisations

Search in DiVA

Show all publications