Debattartikel som argumenterar för behovet att bevara den gamla Baptistkyrkan på Klostergatan 46 i Linköping, en byggnad med stort kulturhistoriskt värde.

Välkomna: kolleger, vänner, studenter och övriga åhörare!

För ett par veckor sedan var jag på ett seminarium i Stockholm som anordnades av Stads- och kommunhistoriska institutet. Seminariet skulle handla om lokalhistoria. Ni vet säkert alla att seminarier är viktiga sammanhang för oss forskare. Ibland kallas forskarseminariet för humanvetenskapernas laboratorium, och med det avses att det är på seminariet som tolkningar presenteras, prövas och förkastas, det är där kunskaper växer fram. Ofta ställer seminariedeltagarna centrala frågor, problem och begrepp i fokus, för någon kan till exempel komma på att ett visst begrepp är otydligt använt, eller i behov av precisering. Vid just det här seminariet var lokalhistoria ämnet för dagen, och samtalet bidrog till att problematisera hur vi ska förstå lokalhistoria och lokalhistoriker idag.

Ett av de intressantaste inspelen under seminariet kom från en duktig och hedervärd historiker som nämnde att han har forskat på lokalt historiskt material – men han förklarade samtidigt att ”jag är inte lokalhistoriker”.

Nu kan man uppfatta detta påpekande på olika sätt. Kanske menade historikern i fråga att han i första hand arbetar med annat än lokalt material, eller att de vetenskapliga frågor som han ville försöka besvara inte primärt har med lokalsamhället att göra. Det är fullt rimligt. Men oavsett vad skälet var så tycker jag det är intressant att en forskare på något sätt markerar avstånd till lokalhistoria. Det har nämligen framkommit tidigare att akademiska historiker är motvilliga att säga att de forskar om lokalhistoria och inte heller vill kalla sig själva för lokalhistoriker. Den norske historikern Ingar Kaldal (2007), som skrivit mycket om lokala förhållanden, har uttryckt sig på ungefär samma sätt, alltså förklarat att han inte kallar sig lokalhistoriker. Så något slags spänning föreligger kring lokalhistoria som fenomen och lokalhistoriker som begrepp.

Jag har ju nyligen blivit professor med inriktning mot lokalhistoria och tänkte därför i den här föreläsningen försöka reda ut 1) vad lokalhistoria är eller kan vara, 2) vad det är som gör lokalhistoria potentiellt laddat, åtminstone i Sverige, men också 3) vad som från mitt perspektiv gör lokalhistoria relevant, angeläget och meningsfullt.

Redaktörernas inledning till volym med konferensbidrag från De Svenska Historiedagarna som hölls i Lund den 6-8 oktober 2023.

The study explores the meaning-making of cultural heritage in school field trips to five sites in the region Östergötland in Sweden. It treats the materiality of the place and experiences of the guides and the pupils, obtained in school as well as in other contexts, as meaning-making resources during the site visits. It emphasises that sites should be seen as processes, open to interpretations and reinterpretations. The visitor is steered by expectations and common values as well as by the ways in which the heritage site is displayed and presented. In the present study, both adults (guides) and children (pupils) are defined as visitors. The authors draw on theories from history education research and from heritage studies when interpreting how pupils encounter heritage sites, they underline the centrality of 'the flesh and embodied agency' in the experience of sites.

Kapitlet behandlar en kurs som förbereder historielärarstudenter för att arbeta med källor i historieundervisning. Kursen är tänkt att hjälpa studenterna till ett reflekterat och medvetet förhållningssätt. Erfarenheter från fem års kursgivning tyder på att studenterna ser att källor kan användas både för dekonstruktion och rekonstruktion av det förflutna.

Texten diskuterar kursens design, studenternas respons och val av fördjupningar, diskuterar tre studentarbeten, samt redovisar några avslutande reflektioner.

Boken innehåller artiklar som motsvarar föredrag om historiska ämnen, vilka hölls vid De Svenska Historiedagarna i Lund den 6-8 oktober 2023. Texterna berör drottning Hedvig Eleonora, de danska judarnas flykt över Öresund, vilka som egentligen härskade i Uppåkra, ett osmanskt sändebuds besök i Sverige på 1730-talet, psykiatriska patienters livsberättelser, Skånes övergång från danskt till svenskt, samt judarnas historia i Sverige. Författarna är Carl Henrik Carlsson, Harald Gustafsson, Dick Harrison, David Ludvigsson, Cecilia Riving, Eva Helen Ulvros, Joakim Wendell, Ulf Zander och Joachim Östlund.

Kapitlet diskuterar en av de förmågor som historieämnet enligt Grundskolans kursplan (Lgr 22) ska utveckla hos eleverna: förmågan att reflektera över hur historia kan brukas i olika sammanhang och för olika syften.

Inledning till antologi som ger inramning samt kortfattat beskriver de följande bidragen.

Hösten 2022 hölls De Svenska Historiedagarna i Uppsala - universitetsstaden, ärkesätet, industristaden och mycket annat. Här publiceras sex föredrag från konferensen. Texterna berör vitt skilda ämnen som barnamord, verklighetens Ulla Winblad, det svenska ståndssamhället, tvåkammarriksdagen, giftermålets sociala gränser och den akademiska jurisdiktionen. Samtidigt belyser alla bidragen frågor om sociala hierarkier, inflytande, underordning och makt, vilket varit centrala perspektiv inom historisk forskning under senare år.

Texten diskuterar hur teoretiska begrepp kan användas i historiedidaktiska studier. Relationen mellan fråga och teori behandlas. Genus, historiskt tänkande, historiemedvetande och haptik tas upp som exempel på hur begrepp kan hjälpa till att formulera principiella perspektiv på empirin och härigenom göra resultaten mer meningsfulla.