liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Nordangård, Jacob
Publications (5 of 5) Show all publications
Nordangård, J. (2019). Rockefeller: en klimatsmart historia (1ed.). Norrköping: Stiftelsen Pharos
Open this publication in new window or tab >>Rockefeller: en klimatsmart historia
2019 (Swedish)Book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Detta är en rafflande och paradoxal historia om hur en av världens mäktigaste finans- och oljefamiljer finansierat miljö- och klimatforskning sedan 1950-talet och medverkat till att utforma klimatpolitiska åtgärder sedan 1980-talet. Rockefellerfamiljens långvariga kamp mot klimathotet innehåller inslag av sofistikerade propagandatekniker, futuristiska framtidsvisioner, nyandlig filosofi samt en dröm om en perfekt utopisk värld där evolutionen står under människans kontroll (Människa 2.0). Denna dröm och lösning kan dock få svåra konsekvenser för mänsklighetens överlevnad som släkte. Rockefeller Foundations uttalade mission att "främja mänsklighetens välbefinnande över hela världen" har en mörk baksida.

Place, publisher, year, edition, pages
Norrköping: Stiftelsen Pharos, 2019. p. 386 Edition: 1
Keywords
Rockefeller, släkt, Internationellt samarbete, Miljöpolitik-- historia
National Category
Environmental Management
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-156707 (URN)9789151907499 (ISBN)
Note

Medarbetare

Inger Nordangård (red.) och Staffan Wennberg (foto)

Available from: 2019-05-10 Created: 2019-05-10 Last updated: 2019-05-13Bibliographically approved
Nordangård, J. (2013). Hur klimatfrågan växte fram: Nätverken, agendorna och pengarna. In: Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård, Marian Radetzki (Ed.), Domedagsklockan: och myten om jordens ständiga undergång (pp. 115-187). Stockholm: Ekerlids förlag
Open this publication in new window or tab >>Hur klimatfrågan växte fram: Nätverken, agendorna och pengarna
2013 (Swedish)In: Domedagsklockan: och myten om jordens ständiga undergång / [ed] Svenolof Karlsson, Jacob Nordangård, Marian Radetzki, Stockholm: Ekerlids förlag, 2013, p. 115-187Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Abstract [sv]

Föreställningen om domedagen som ett straff för våra synder har varit stark genom historien. Olika grupper har insett kraften i detta. Med hot om domedagen kan man frälsa människor, göra affärer och utöva makt.

Denna bok tar profetiorna om resursuttömning, den globala miljöns kollaps och förestående klimatkatastrof till kritisk granskning.

Den utforskar domedagsprofeternas nätverk och frågar varifrån de får sina pengar.Boken ger också exempel på hur grupper vill begränsa debatten.

DN:s tidigare chefredaktör Hans Bergström uppmanar i ett kraftfullt inlägg svenska medier att värna det öppna samhället.Bokens budskap är djupt positivt. Jorden blir en allt bättre plats att leva på, och de allra flesta hot som målas upp saknar täckning i verkligheten.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Ekerlids förlag, 2013
Keywords
Climatic changes, Klimatförändringar
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-102291 (URN)978-91-87391-22-4 (ISBN)
Available from: 2013-12-04 Created: 2013-12-04 Last updated: 2014-11-07Bibliographically approved
Nordangård, J. (2012). ORDO AB CHAO: Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen – Aktörer, nätverk och strategier. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>ORDO AB CHAO: Den politiska historien om biodrivmedel i den Europeiska Unionen – Aktörer, nätverk och strategier
2012 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[en]
ORDO AB CHAO : The political history of biofuels in the European Union – Actors, networks and strategies
Abstract [sv]

Biodrivmedel blev efter millennieskiftet en alltmer prioriterad energikälla för EU och ansågs kunna stävja både klimathot och energissäkerhetsproblem samtidigt som drivmedelsproduktionen skulle gynna sysselsättningen i jordbruket. EUkommissionen formulerade 2007 ett mål om att ersätta 10 % av transportenergin till biodrivmedel. Snabbt uppkom dock en strid mellan en grupp av aktörer (miljörörelse och livsmedelsindustri) som såg biodrivmedelssatsningen som ett hot mot både miljön och livsmedelssäkerheten medan en annan grupp bestående av företrädesvis biodrivmedelsintressenter såg det som viktigt att behålla och utveckla EU:s mål för att rädda både klimat och miljö. Motsättningarna som uppkommit väcker frågor kring vilka logiker som legat bakom detta.

Avhandlingens syfte är att analysera EU:s biodrivmedelspolicy, vilka aktörer och nätverk som har format denna process, vilka problem och lösningar som dessa aktörer och nätverk argumenterat för i processen, samt hur de har agerat för att mobilisera stöd för sina ståndpunkter. Detta har kopplats till teorier om nätverksstyrning, förekomsten av utlösande händelser i policyprocessen, resursberoende i nätverksmodellen samt på vilket sätt managementteori utövat inflytande. Metoden har varit att utifrån dokumentstudier rekonstruera det historiska förloppet och de aktörer som medverkat i processen.

Avhandlingens visar att en förhållandevis liten grupp aktörer har haft ett stort inflytande över policyprocessen från det att problemen som biodrivmedel var satta att lösa definierades i slutet av 80-talet till det att hållbarhetsstandarder utvecklades och implementerades. Dessa aktörer har funnits i policynätverkens kärna och har som ett av sina centrala mål velat utarbeta globala regelverk för råvaruhandeln. De miljöorganisationer som medverkat i processen har genom resursberoenden till stor del varit underordnade denna grupp. Processerna har innehållit ett stort inslag av strategisk planläggning men även utlösande händelser som klimat- och livsmedelskriser har varit viktiga för att motivera politiska beslut.

Abstract [en]

Biofuels became a prioritized energy source for the EU in the new millennium. It was believed that biofuels would suppress both climate change and problems with energy security, and would simultaneously benefit agricultural employment. The EU Commission decided in 2007 that 10 % of the energy used in transportation would be replaced by biofuels. This was, however, soon criticized by a group of actors (environmental associations and the food industry) that saw the biofuels initiative as a threat to both the environment and food security. The biofuels proponents, on the other hand, argued that it was important to maintain and develop the EU’s biofuels objectives to save both the climate and the environment. These contradictions raised my interest to understand and analyze the logics that lie behind these different perspectives on the same issue.

The aim of this thesis is to analyze the EU's biofuels policy, which actors and networks shaped this process, which problems and solutions these actors and networks put forward in the process, and how they have acted to mobilize support for their positions. Theoretically, I have applied theories on policy networks, the occurrence of triggering events in the policy process, resource dependence between actors and networks, and how management theory can be used to understand how policy develops.

The main results are that a relatively small group of actors has had a strong influence on the policy process. These actors have been at the core of the policy community. The environmental organizations involved in the process have been subordinate to this policy community through resource dependencies. One actor network was formed that wanted to increase the amount of biofuels, while another was formed to protect the forest and soil from heavy exploitation. It took over 20 years before these contradicting efforts collided. This thesis concludes that the process contained large elements of strategic planning and that triggering events such as climate and food crises have been important to justify political decisions.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2012. p. 300
Series
Linköping Studies in Arts and Science, ISSN 0282-9800 ; 566
Keywords
Biofuels, EU, policy, network, trigger event, natural resources, Biodrivmedel, EU, policy, nätverk, utlösande händelser, naturresurser
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-85821 (URN)978-91-7519-744-9 (ISBN)
Public defence
2012-12-14, TemCas, Tema huset, Campus Valla, Linköpings universitet, Linköping, 13:15 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2012-11-29 Created: 2012-11-29 Last updated: 2018-01-12Bibliographically approved
Nordangård, J. (2012). The role of transnational corporations in the formation of a European Biofuel Policy: The Case of Unilever. In: : . Paper presented at AAG Annual Meeting 2012, American Association of Geographers, February 24-28, 2012, New York, USA.
Open this publication in new window or tab >>The role of transnational corporations in the formation of a European Biofuel Policy: The Case of Unilever
2012 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

This paper deals with the role that the big transnational company Unilever had in the formation of the European Union biofuels policy. This takes in consideration the cooperation that this actor had with philanthropic foundations (like the European Climate Foundation), parliamentarians (the GLOBE EU network) and some of the most influential Environmental-NGO: s working at the European level (Greenpeace and Friends of the Earth Europe). The paper aims to show how the transnational player has acted to advance a legislation (the definition of “Sustainable Biofuels”) that has been profoundly beneficiary for them in the end. By the ability to influence important key actors the transnational company has gained the success over the outcome. Unilever is for example one of the biggest importers of Palm Oil in the world and the legislation deeply affects them. This also follows the pattern from the Policy Life Cycle (PLC) model for environmental issues that was developed by Pieter Winsemius (also an adviser to Unilever) from the influential consultancy firm McKinsey and Company in the late 80’s and used by some of the key players involved. The paper has its main focus on the period from 2006 to 2010, which is when the Renewable Energy Directive (RED) was prepared, enacted and implemented. The research has been conducted through document analysis.

Keywords
Biofuels, Palm Oil, NGO, European Union, Network, Unilever
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-101331 (URN)
Conference
AAG Annual Meeting 2012, American Association of Geographers, February 24-28, 2012, New York, USA
Available from: 2013-11-20 Created: 2013-11-20 Last updated: 2013-12-03
Nordangård, J. (2009). Thoughts leading to action. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Thoughts leading to action
2009 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna studie behandlar vilka ledande aktörer som varit inblandade i att forma den nuvarande klimatdiskursen, vilka målsättningar dessa haft och hur frågan kom att tas upp och integreras inom det europeiska samarbetet. Att studiet av människans påverkan på klimatet utvecklades som ett framträdande forskningsområde kan till stor krediteras de anslag som kom från amerikanska militära forskningsfinansiärer som Office for Naval Research samt den forskning om kärnvapensprängningar som den amerikanska militären och Atomic Energy Commission utförde under 1950-talet. Den stora grunden till klimatfrågans politisering lades sedan under 1970-talets första hälft av amerikanska Aspen Institute for Humanistic Studies och den nära länkade Romklubben (The Club of Rome). Dessa aktörer med där till kopplade underorganisationer (som International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) och International Institute for Environment and Development (IIED) spelade tongivande roller under Stockholmskonferensen 1972, händelserna kring och efter den första oljekrisen 1973 samt i den framväxande klimat- miljöpolitiken därefter. Finansieringen till organisationerna kom till stor del från filantropiska stiftelser som Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Rockefeller Brothers Fund och Giovanni Agnelli Foundation.

Ett gemensamt mål för de ledande aktörerna (såväl organisationer, finansiärer och enskilda) var att de föreskrev en internationalisering och ett fördjupat överstatligt samarbete som en lösning på globala miljöproblem av detta slag. Detta kan enligt min tolkning ses som en bidragande orsak till att den Europeiska Gemenskapen tidigt, genom den brittiske diplomaten Crispin Tickells försorg, förde upp klimatfrågan på agendan och integrerade den i det politiska arbetet under 1980-talet. EU som är byggt på en idé om transnationellt samarbete utgjorde en gynnsam grogrund. Flera av EU-kommissionens presidenter som Jacques Delors och Kevin Leydon var sedan själva medlemmar av Club of Rome, Aspen Institute och globaliseringsfrämjande nätverket Trilaterala Kommissionen. Slutsatsen är att EU och flera av de andra aktörerna i första hand inte agerat på grund av en genuin miljöoro utan att klimat- och miljöområdet varit ett av flera områden som har kunnat exploateras för att uppnå strävanden om ett utökat transnationellt samarbete och globala styrelseformer.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2009. p. 48
Series
Tema-T arbetsnotat, ISSN 1101-1289 ; 336
Keywords
Klimat, miljöhistoria, EU
National Category
History
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-102319 (URN)LiU-TEMA-T-WP-336-SE (ISRN)
Available from: 2013-12-05 Created: 2013-12-05 Last updated: 2016-04-19Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications