liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Ödalen, Jörgen, DocentORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5693-940x
Alternative names
Publications (10 of 16) Show all publications
Brommesson, D., Nordmark, S. & Ödalen, J. (2024). Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning. Stockholm: SNS förlag
Open this publication in new window or tab >>Massuniversitetets utmaningar för kvaliteten på högre utbildning
2024 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 1990-talets mitt har antalet studenter i högre utbildning i Sverige ökat kraftigt. Svenska lärosäten har gått från »elituniversitet« för få, till »massuniversitet« som tillgängliggör högre utbildning för fler. Effekterna av denna utveckling är inte entydiga. Å ena sidan innebär ökad rekrytering av studenter ökad press på lärarnas arbete och deras förutsättningar att upprätthålla kvalitet i utbildningen. Å andra sidan har lärosätenas totala basanslag, kostnad per student och antal undervisande lärare ökat med studentantalet. Vi menar att dessa till synes svårförenliga bilder av massuniversitetets effekter går att förstå utifrån skillnader mellan lärosätena vad gäller finansiering och andra förutsättningar. Lärosäten har vissa möjligheter att skräddarsy lärares villkor i form av lön, pedagogiska karriärvägar, andel forskning i tjänsten och omfattningen av undervisningsplikten. I föreliggande rapport kartläggs skillnader mellan olika lärosätens studentunderlag som en indikator på de pedagogiska utmaningar som tillkommit som en följd av det ökade studentantalet. Vi studerar fördelningen av de pedagogiska utmaningarna över ett urval av utbildningar och lärosäten genom att jämföra antagningspoäng, studievana, behov av särskilda anpassningar samt förekomst av ärenden där studenter varnas eller stängs av från studier. I rapporten använder vi en indelning i två typer av lärosäten: de äldre etablerade och de yngre regionala.

Resultaten visar skillnader i studentgruppens förutsättningar för högre studier och en tydlig distinktion mellan äldre och yngre lärosäten. För vissa utbildningar är det mycket tydligt att studenterna vid de äldre lärosätena har klart högre meritpoäng än de studenter som genomgår samma utbildning vid yngre lärosäten. Yngre lärosäten har också en högre förekomst av fuskärenden. Om vi vidare antar att gymnasiebetyg korrelerar med studenternas studieprestationer i högre utbildning, är en rimlig slutsats att lärare vid yngre lärosäten möter större pedagogiska utmaningar eftersom de undervisar studenter med något sämre förutsättningar för högre studier.

Vi kartlägger också vilka förutsättningar lärosäten erbjuder lärare för att hantera de pedagogiska utmaningarna. En teoretisk utgångspunkt är att lärosäten har visst utrymme att forma lärarnas villkor och konkurrera med varandra genom att erbjuda olika »institutionella paket« av lön, undervisningsmängd, forskningsmedel och möjligheter till kom- petensutveckling och befordran. En central fråga är om lärosätena har format strategier för att möta de pedagogiska utmaningarna. En rimlig strategi kunde vara att erbjuda lärarna goda förutsättningar i form av ett konkurrenskraftigt institutionellt paket med gott om tid att förbereda, genomföra och följa upp sin undervisning, att stödja studenterna och hantera krävande studentärenden. Vi har därför studerat ett urval av institutionella förutsättningar för lärare genom att mäta de timmar som lärosäten kräver att lärare undervisar för att fylla sitt årliga undervisningsbeting. Det är svårt att få en entydig bild då olika lärosäten ersätter samma undervisningsinsats, till exempel en föreläsning eller en laboration, med olika antal timmar. Det krävs olika arbetsinsats på olika lärosäten för att fylla ett givet undervisningsbeting. För att kunna genomföra jämförelser har vi skapat en standardiserad »bukett« av undervisningsuppdrag, och begärt ut uppgifter om hur många timmar en universitetslektor tilldelas för att utföra denna bukett. Vi har samlat uppgifter om andel undervisning och ersättning för undervisning från samtliga generella lärosäten i Sverige med sjuksköterske- och socionomutbildning, samt från ämnesstudier i statsvetenskap, sociologi och matematik.

Utifrån analysen av undervisningsbetingen i de valda utbildningarna drar vi två slutsatser. För det första finns en betydande variation mellan lärosäten rörande såväl storleken på den undervisningsinsats en lektor måste genomföra per år, som hur mycket tid i tjänsten en lektor kan ägna åt forskning och därmed hur forskningsanknuten undervisning lärosätena har möjlighet att erbjuda. För det andra går det inte att se ett tydligt mönster i vilken typ av lärosäten som erbjuder bättre eller sämre förutsättningar för undervisning; det finns såväl äldre som yngre lärosäten i både toppen och botten av listan. Resultatet indikerar att lärosätena nyttjar möjligheten att påverka lärarnas förutsättningar att fördjupa sig genom forskning, och att vissa yngre lärosäten nyttjar denna möjlighet väl. Vid de yngre lärosäten som ligger i botten av listan har lärarna störst utmaningar vad gäller studenternas förkunskaper, studievana och behov, samtidigt som de erbjuds sämre förutsättningar att bedriva utbildning av hög kvalitet.

Vidare har vi undersökt massuniversitetets effekter och strategier för att hantera dessa. Vi har intervjuat studierektorer eller motsvarande – samtliga med insyn i undervisningens utveckling och kvalitet samt lärarnas arbetsvillkor. De effekter som framkommer är ett reviderat utbildningsinnehåll, ändrade former för undervisning och examina- tion – till former som kräver mindre resurser – samt att lärare upplever sig otillräckliga då de vet vad som krävs för att erbjuda utbildning av god kvalitet men upplever sig sakna möjligheter att leverera detta. Det finns även skillnader mellan äldre och yngre lärosäten vad gäller stu- dentgruppens förutsättningar; äldre universitet har generellt en hög andel studenter med höga meritpoäng från studievana hem. De strategier som intervjupersonerna identifierar för att hantera ett ökat antal studenter är ofta individuella. Lärarna reviderar undervisningstimmar, innehåll och form och/eller arbetar på sin fritid eller forskningstid för att bibehålla utbildningens kvalitet. Gemensamma strategier på institutionsnivå förekommer i lägre utsträckning och då i form av ru- tiner och kollegiala diskussioner om prioriteringar och lösningar för att möta förändrade krav och minskade resurser. Högskolepedagogis- ka kurser och pedagogisk meritering används oftare som strategi vid yngre lärosäten än vid äldre universitet.

Vi har också studerat arbetsmiljö och personalnöjdhet (i medarbe- tarundersökningar genomförda vid universitet och högskolor under 2006–2022) och visar att lärare generellt sett är stolta och nöjda med sitt arbete, men inte med arbetets förutsättningar. Arbetet innebär hög arbetsbelastning, övertidsarbete och stress över att inte hinna genom- föra arbetsuppgifterna.

Med rapporten hoppas vi bidra till en debatt om högskole- och universitetslärares förutsättningar. Svenska lärosäten bidrar med kom- petensförsörjning, rustar studenter för en komplex arbetsmarknad och bidrar med kunskapsunderlag för att möta samhällsutmaningar. Därför är det viktigt att lärarna har goda förutsättningar för att erbjuda högre utbildning av hög kvalitet. Mycket talar för att så inte är fallet.

Särskilt allvarlig är situationen vid lärosäten där lärarna möter svåra pedagogiska utmaningar och samtidigt har sämre förutsättningar att hantera dessa jämfört med lärare vid andra lärosäten. En ytterligare risk med kvalitetsbrister i högre utbildning är att kvaliteten på framti- da universitets- och högskolelärares kunskaper sjunker om de läst en grundutbildning av lägre kvalitet. Forskning om universitetslärares möjligheter att bedriva undervisning av god kvalitet är därför relevant för högskolan och samhället i stort.

I debatten ges inte sällan förslag på att rikta forskningsresurser mot »excellenta« miljöer och begränsa resurser till övriga lärosäten. Ett an- nat förslag är att alla lärare inte behöver forska och att forskning därför kan koncentreras till äldre lärosäten. I den här rapporten argumenterar vi för en annan riktning. För att undervisning ska vara aktuell och forsk- ningsanknuten behöver lärare kompetens inom sitt ämnesområde och om hur forskning bedrivs. Våra resultat visar att sådana möjligheter är starkt begränsade i lärartjänsternas konstruktion och att vissa lärosäten med en hög andel studenter med begränsad studievana också har minst forskningsresurser. Med andra ord, studenter från studieovana hem får sin utbildning i de minst forskningsintensiva undervisningsmiljöerna, samtidigt som studenter från akademiskt vana hem får sin utbildning i forskningsintensiva miljöer. Vi ser således en form av Matteuseffekt där de redan gynnade gynnas än mer.

För lärare vid lärosäten med begränsade möjligheter att forska innebär begränsade forskningsresurser och ett mer krävande undervisningsuppdrag en dubbelt negativ effekt. Våra resultat visar att de utmaningar som lärarna möter får konsekvenser för deras arbetssituation. En tydlig policyimplikation är därför att jämförelsen av lärosäten i betydligt större utsträckning bör beakta lärosätenas skilda förutsättningar. I dag konkurrerar lärosäten och anställda enbart utifrån slutresultat som mått på produktion och kvalitet – utan hänsyn till de olika förutsättningarna. Resultaten visar tydliga skillnader mellan äldre och yngre lärosäten vad gäller forskningsresurser, men det finns trots detta exempel på yngre lärosäten där lärare har resurser i nivå med lärare verksamma vid äldre lärosäten, vilket visar att det på lärosätesnivå finns ett handlingsutrymme.

Ytterligare en policyimplikation är att det finns behov av att stärka möjligheten att kombinera forskning och undervisning för samtliga disputerade universitetslärare. Inte minst bör kompetensen stärkas hos lärare som möter de mest studieovana studenterna genom att ge dem mer tid för egen forskning. Sverige har ett system för forsk- ningsfinansiering som i hög grad bygger på en kostsam fördelning via forskningsråd. I skandinaviska grannländer finns modeller där en större andel av resurserna fördelas direkt till lärosätena. Sådana modeller utesluter inte strategiska satsningar på starka forskningsmiljöer, men stärker forskningsanknuten undervisning för samtliga lärare – även de som undervisar studenter från en studieovan bakgrund. Vi tar inte ställning till balansen mellan fördelning av forskningsmedel, i vilken utsträckning den sker direkt till lärosätena eller via forskningsråd, men resultaten indikerar att en större tilldelning till lärosätena inte bara innebär att massuniversitetet erbjuder utbildning åt fler, utan också erbjuder fler en högre utbildning av hög kvalitet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: SNS förlag, 2024. p. 100
Keywords
högre utbildning kvalitet
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-200883 (URN)9789189754409 (ISBN)
Projects
SNS Högre utbildning och forskning
Available from: 2024-02-14 Created: 2024-02-14 Last updated: 2024-02-27Bibliographically approved
Ödalen, J., Bromesson, D., Erlingsson, G. Ó., Karlsson Schaffer, J. & Fogelgren, M. (2019). Teaching university teachers to become better teachers: the effects of pedagogical training courses at six Swedish universities. Higher Education Research and Development, 38(2), 339-353
Open this publication in new window or tab >>Teaching university teachers to become better teachers: the effects of pedagogical training courses at six Swedish universities
Show others...
2019 (English)In: Higher Education Research and Development, ISSN 0729-4360, E-ISSN 1469-8366, Vol. 38, no 2, p. 339-353Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Do pedagogical training courses for university teachers have desirable effects on the participants? We set out to answer this question by following a panel of 183 university teachers from Sweden’s six largest universities, who participated in pedagogical training courses. Our study reveals that the participants’ self-reported confidence in their role as teachers increased slightly, and their self-assessed pedagogical skills increased notably after they had finished their courses. Even though the courses were rather short, we could also observe some changes in fundamental approaches to teaching in some of the subgroups of respondents, both toward more student-centeredness and, perplexingly, toward more teacher-centeredness. Additionally, most respondents (7 out of 10) found the courses useful or very useful. Course satisfaction was most notable among participants with less than three years of teaching experience. Considering the fact that we find the positive effects of pedagogical training courses to be present mainly in the group of participants with less than three years of teaching experience, we discuss whether a policy of making these courses mandatory for all university teachers implies an overestimation of their impact.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2019
Keywords
Approaches to teaching, mandatory pedagogical training, higher education, pedagogical training courses, university teachers
National Category
Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-152739 (URN)10.1080/07294360.2018.1512955 (DOI)000457428100010 ()2-s2.0-85053229426 (Scopus ID)
Projects
Att möta den högre utbildningens utmaningar
Note

Funding agencies: Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy [177/2013]

Available from: 2018-11-19 Created: 2018-11-19 Last updated: 2021-12-28Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó. & Ödalen, J. (2017). A Normative Theory of Local Government: Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy. Lex Localis, 15(2), 329-342
Open this publication in new window or tab >>A Normative Theory of Local Government: Connecting Individual Autonomy and Local Self-Determination with Democracy
2017 (English)In: Lex Localis, ISSN 1581-5374, E-ISSN 1855-363X, Vol. 15, no 2, p. 329-342Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

The issue of local government reform is high on the agenda in many developed democracies. The discussion is often framed in narrow terms, focusing on functional efficiency. In this article, we construct a normative argument for local government that values local government because it fulfills morally desirable purposes in itself, regardless of its functional efficiency. The argument is that the same foundational value – individual autonomy – constitutes the normative underpinning of both democracy and the right to local self-government. The implication is that if we value democracy, we must defend a strong and constitutionally protected local government.

Place, publisher, year, edition, pages
Institut za Lokalno Samoupravo in Javna Narocila Maribor, 2017
Keywords
local self-government, local autonomy, democratic theory, constitutional theory
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-136781 (URN)10.4335/15.2.329-342 (DOI)000400882000009 ()
Available from: 2017-04-25 Created: 2017-04-25 Last updated: 2021-12-28Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó. & Ödalen, J. (2017). Den kommunala självstyrelsen. In: Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg (Ed.), Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling (pp. 65-76). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Den kommunala självstyrelsen
2017 (Swedish)In: Att äga framtiden: perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Josefina Syssner, Sören Häggroth, Ulf Ramberg, Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017, p. 65-76Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I regeringsformens portalparagraf kan vi läsa att den svenska demokratin förverkligas bland annat genom den kommunala självstyrelsen. Forskare som fördjupat sig i frågan menar dock att den kommunala självstyrelsen i praktiken saknar starkt grundlagsskydd (Petersson 2005: 170; jfr Nergelius 2006: 89f ). Regeringsformen anger nämligen att självstyrelsens utformning ska fastställas av riksdagen genom vanlig lag. Därför får självstyrelsen karaktären av en ”gummibandsprincip” (Petersson 2005); regelverket ger riksdagsmajoriteterna makt att utvidga eller inskränka kommunernas befogenhetssfär efter rådande behov (t.ex. Nergelius 2006; Petersson 2001/2002). Dahlkvist & Strandberg (1999: 290) går härvid så långt som att säga att de svenska kommunerna nog aldrig varit mycket mer än ”lokala verkställare av statlig reformpolitik” (jfr. Nergelius 2006: 288), det som Montin (2004: 36) gett etiketten ”välfärdsstatens förlängda arm”.

Med facit i hand hävdar många att denna ordning historiskt sett tjänat Sverige väl. Men från ett principiellt perspektiv kan man fråga sig om detta sätt att reglera den kommunala självstyrelsen är det mest önskvärda. Det är i sammanhanget värt att påminna om att relationen mellan stat och kommun tidvis varit tämligen infekterad. Missnöjet med statens starka grepp över kommunsektorn fick på 1990-talet sitt uttryck genom kommunernas kritik mot förslaget om skattestopp, den mellankommunala skatteutjämningen, att staten inte följde finansieringsprincipen, samt att för mycket detaljreglering förekom. Dessutom visade en studie från 2003 att ledande kommunpolitiker upplevde att det över tid skett en förskjutning av makt från lokal till statlig nivå (Karlsson 2004: 13). Mot denna bakgrund vill vi problematisera den rådande ordningen, samt lyfta fram vad som i sentida debatt beskrivits som hot mot idén om självstyrande kommuner.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151584 (URN)9789176854204 (ISBN)
Available from: 2018-09-25 Created: 2018-09-25 Last updated: 2022-04-29Bibliographically approved
Brommesson, D., Erlingsson, G. Ó., Karlsson Schaffer, J. & Ödalen, J. (2017). Högskolepedagogiska meriter: en valuta med svag kurs?. In: Marcus Agnafors (Ed.), Universitet AB: om kommodifiering, marknad och akademi (pp. 137-176). Göteborg: Daidalos
Open this publication in new window or tab >>Högskolepedagogiska meriter: en valuta med svag kurs?
2017 (Swedish)In: Universitet AB: om kommodifiering, marknad och akademi / [ed] Marcus Agnafors, Göteborg: Daidalos, 2017, p. 137-176Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

I det här kapitlet analyserar vi de spänningar som finns inom det pedagogiska uppdraget sett ur universitetslärarens perspektiv: å ena sidan kräver högskolans huvudmän, intresseorganisationer och förståsigpåare att kraven på pedagogisk meritering måste höjas och skärpas, å andra sidan, trots att högskolepedagogiska kurser i allt högre grad gjorts till obligatorier, nödvändiga för anställning och befordran som universitetslärare, så har den pedagogiska fortbildningens värde ändå urholkats. Å ena sidan är det forskningsmeriter som är hårdvaluta i konkurrensen om tjänster, å andra sidan förväntas en svensk universitetslärare lägga 70-100 procent av sin arbetstid på undervisning. Å ena sidan kräver lärosätena att sökande till lektorat på ett alltmer omfattande sätt dokumenterar sina pedagogiska meriter, å andra sidan tillmäts pedagogiska kvalifikationer inte någon avgörande betydelse när sakkunniga värderar sökandes meriter i tillsättningsprocessen.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Daidalos, 2017
National Category
Pedagogy Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151583 (URN)9789171735232 (ISBN)
Available from: 2018-09-25 Created: 2018-09-25 Last updated: 2022-04-29Bibliographically approved
Heyward, C. & Ödalen, J. (2016). A free movement passport for the territorially dispossessed. In: Clare Heyward, Dominic Roser (Ed.), Climate justice in a non-ideal world: (pp. 208-226). Oxford: Oxford University Press
Open this publication in new window or tab >>A free movement passport for the territorially dispossessed
2016 (English)In: Climate justice in a non-ideal world / [ed] Clare Heyward, Dominic Roser, Oxford: Oxford University Press, 2016, p. 208-226Chapter in book (Refereed)
Abstract [en]

Clare Heyward and Jörgen Ödalen focus on the need for institutional reform to address climate-related injustice for a particular group of victims. They are concerned with the potential lacuna in international law concerning those citizens of states whose entire territories could be submerged by rising sea levels. Heyward and Ödalen refer to these as the the ‘territorially dispossessed’ and argue that they should be provided with a ‘Passport for the Territorially Dispossessed’ which gives its holder a right to choose their new nationality. They compare their proposal with competing ‘quota’ schemes and argue that the PTD is less unjust because its principle of free choice allows the territorially dispossessed to retain a larger measure of control over their destiny.

Place, publisher, year, edition, pages
Oxford: Oxford University Press, 2016
Keywords
climate migration, climate change, Small Island States, statelessness
National Category
Law and Society
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-129069 (URN)9780198744047 (ISBN)
Funder
Swedish Research Council, 2009-1748
Available from: 2016-06-10 Created: 2016-06-10 Last updated: 2018-09-26Bibliographically approved
Brommesson, D., Erlingsson, G., Karlsson Schaffer, J., Ödalen, J. & Fogelgren, M. (2016). Att möta den högre utbildningens utmaningar. Stockholm: IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Open this publication in new window or tab >>Att möta den högre utbildningens utmaningar
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2016. p. 88
Series
IFAU-rapport, ISSN 1651-1158 ; 2016:4
Keywords
högre utbildning, högskolepedagogik, pedagogiska meriter, universitetslärare
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126354 (URN)
Projects
Är högskolepedagogiska kurser ett bra verktyg för att göra universitetslärare till bättre pedagoger?
Funder
Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU), 177/2013
Available from: 2016-03-22 Created: 2016-03-22 Last updated: 2022-06-07Bibliographically approved
Ödalen, J. (2016). Förord till den svenska utgåvan (2ed.). In: Peri Roberts & Peter Sutch (Ed.), Politiskt tänkande - En introduktion: (pp. 7-8). Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Förord till den svenska utgåvan
2016 (Swedish)In: Politiskt tänkande - En introduktion / [ed] Peri Roberts & Peter Sutch, Lund: Studentlitteratur AB, 2016, 2, p. 7-8Chapter in book (Other (popular science, discussion, etc.))
Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2016 Edition: 2
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies) Philosophy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-130518 (URN)978-91-44-11439-2 (ISBN)
Available from: 2016-08-11 Created: 2016-08-11 Last updated: 2018-09-26
Ödalen, J. (2015). Kan en stat gå under, men ändå finnas kvar?: Stigande havsnivåer och avterritorialiserade östater. Tidskrift för politisk filosofi (2), 26-43
Open this publication in new window or tab >>Kan en stat gå under, men ändå finnas kvar?: Stigande havsnivåer och avterritorialiserade östater
2015 (Swedish)In: Tidskrift för politisk filosofi, ISSN 1402-2710, E-ISSN 2002-3383, no 2, p. 26-43Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Det finns en risk att klimatförändringar i framtiden leder till att hela stater går under. Det är framförallt små östater som är utsatta för detta hot eftersom de är känsliga för höjningar av havsvattennivån. Att befolkningarna på dessa östater kan bli tvungna att i framtiden helt överge sina territorier väcker frågor om vad som händer med dessa staters suveränitet och politiska självbestämmande.

Vi tänker oss vanligen att det krävs ett territorium för att ett folk ska kunna vara politiskt självbestämmande. Men är detta verkligen nödvändigt? Vissa folkrättsjurister har hävdad att det är möjligt för ett folk att fortsätta utöva självbestämmande även efter att de tvingats överge sitt territorium. De har dessutom föreslagit att detta att tillåta existensen av avterritorialiserade stater kan vara en lösning på problemet att klimatförändringar i framtiden kan komma att undergräva självbestämmandet för vissa östater.

I denna artikel granskas detta förslag kritiskt. Skulle ett sådant förslag verkligen bevara självbestämmande i någon meningsfull betydelse? Är förslaget moraliskt acceptabelt i betydelsen att det fullgör några av de skyldigheter som det

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Thales, 2015
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121083 (URN)
Available from: 2015-09-06 Created: 2015-09-06 Last updated: 2022-05-10Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó., Syssner, J. & Ödalen, J. (2015). Strategier för att möta småkommunernas utmaningar. Stockholm: SNS förlag
Open this publication in new window or tab >>Strategier för att möta småkommunernas utmaningar
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Idag har en av fyra kommuner färre än 10 000 invånare. Fallande befolkningstal i många av Sveriges småkommuner gör det svårare att uppfylla välfärdsåtaganden. I denna skrift ges en historisk bakgrund till dagens situation. Därefter inventeras och värderas de vanligaste förslagen på hur dessa utmaningar ska mötas: 1) sammanslagning av kommuner, 2) införande av asymmetriskt styrelseskick samt 3) satsningar på utökad mellankommunal samverkan. Författarna presenterar även en fjärde möjlig strategi: att uppmuntra små och krympande kommuner att aktivt formulera en medveten anpassningspolitik.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: SNS förlag, 2015. p. 17
Series
SNS Analys, ISSN 2001-9742 ; 2015:26
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-117695 (URN)
Available from: 2015-05-07 Created: 2015-05-07 Last updated: 2022-06-07Bibliographically approved
Projects
After the Flood: Climate Migration and Obligations of the Developed World [2009-01748_VR]; Uppsala University
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-5693-940x

Search in DiVA

Show all publications