The tension between openness and ambiguity in literature and readers’ expectation of coherence and consistency (i.e., their ‘desire for closure’) may present a pedagogical dilemma in literature classrooms. While prior research has identified an educational potential of using open works to de-automatize students’ thinking, encourage tolerance for ambiguity, and shape literary awareness, empirically-based knowledge of such classroom practice is scarce. The present study examined the interaction between structured openness of literary texts and readers’ ‘desire for closure’ in the context of literature discussions in lower secondary school. Drawing on videotaped whole-class discussions about narratively complex short stories in an ongoing intervention to support quality of literature discussions, we identified six different closing mechanisms used by either the teacher or the students: 1) Forcing a one-sided interpretation; 2) Inferring new context, not given by the text, to embed already preferred interpretations; 3) Magnifying peripheral details to support interpretations; 4) Staying on the surface – concentrating on the empirically verifiable and determinate; 5) Skipping between inquiries instead of developing lines of thought; and 6) Encouraging readers to connect fictive elements to their own lives. Based on the analysis, we discuss how interactional closure of literary openness in the classroom context relates to principal educational ideals of promoting clarity, comprehension, and coherence.

Genom receptionsstudier kan vi få fatt på enskilda informanters reaktion på texter av olika slag. Receptionsstudien är en form av litteraturvetenskaplig forskningsmetod som oftast använts för att undersöka läsares förhållningssätt till skönlitterära texter. I detta kapitel presenteras receptionsstudien som forskningsmetod utifrån elevers skriftliga kommentarer till berättande texter. Det ges också förslag på hur en receptionsstudie i mindre skala kan utformas och i vilket syfte receptionsstudien kan användas.

I det här kapitlet presenteras hur man kan genomföra ett examensarbete som förenar litterär analys med undervisningsorienterande frågeställningar frågeställningar. Ett syfte med undersökningar av det här slaget är att beskriva de litterära texternas möjligheter och begränsningar i litteraturundervisningen för olika elevgrupper. Som ett exempel på en analys av det här slaget tjänar en novell av Joyce Carol Oates. Analysen är dock överförbar till andra typer av litterära texter och genrer, vilket diskuteras oh exemplifieras.

Several Swedish reforms in the early 2000s had the goal of implementing a more solid research foundation for teacher education. In this study, we investigate how external mechanisms contribute to and counteract the establishment of new research areas related to the teacher profession, through the example of the L1 subject Swedish. The study explores how the materialistic and intellectual landscape of the academic field has evolved in terms of new academic positions with new content and merit assessment. Through the investigation of a corpus of job announcements, from 1990 to 2022, we have been able to follow the development of a new research area, regarding career paths. The development of a new research area can be described in terms of a fight between different opponents for what is considered a valuable cultural capital (Bourdieu, 2000). The analysis of how the research area is formed relates to Bernstein’s (2003) distinction between singularities and regions.

To lead discussions about complex literary texts in a classroom of teenagers is no doubt a challenging task for many teachers. It is therefore meaningful to explore how teachers’ management of literature discussions can be supported and improved. Prior research indicates a positive relationship between certain modes of discussion and increased literary awareness. Yet observational studies underscore that open-ended, probing discussions about literature are scarce in today’s classrooms.

This article elaborates the theoretical framing of an intervention designed to improve the quality of teacher-led discussions about complex literary texts. We argue that dialogic theory, appropriate for highlighting the processes of classroom interaction, needs to be supplemented by theory that offers an explanation for the role of the literary text and its impact on both readers and their interaction processes. For this purpose, we examine the conceptual matching between theory of dialogic teaching, drawing on Bakhtin’s idea of meaning making as inherently dialogic, and theories of literary reception, specifically Shklovsky’s concept defamiliarization and recent didactical analysis of Derrida’s concept undecidability. The intention of the paper is to suggest a theoretical framing of the intervention, one that allows for both analysis of the aesthetic processes of reading and talking about literature, and specific guidance of teachers’ management of those discussions.

This study explores literature reading and reception of narrative texts among Swedish middle school students. Through a written assignment and a think-aloud protocol, students’ comprehension and interpretation of narrative texts are investigated. The study shows that Swedish middle school students tend to focus mainly on the plot. The main comprehension hindrance is at the lexical level, but cultural aspects, such as general knowledge of the surrounding world, are also crucial. The students also tend to have difficulties interpreting the gaps in the text and making meaning from the implicit. However, the students are also capable of interpretations and conclusions that go beyond the text. The study suggests that literature teaching in middle school should strive to activate both syntagmatic and paradigmatic thinking [Bruner, J. (1986). Actual minds, possible words. Harvard University Press] to help students to a better comprehension of the literary text, but that the syntagmatic reading should be emphasised to encourage the joy of reading.

I den undersökning som presenteras i artikeln görs en tematisk analys (Robinson, 2021) av 28 elevtexter, så kallade läsarbiografier (Golland, 2019; Millard, 1997a; Mossberg Schüllerqvist & Olin-Scheller, 2011). Dessa är skrivna av elever som går på IB-programmets (International Baccalaureate Diploma Program) förberedande år på två skolor i Sverige. Analysen visar att elevernas läsning från barndomen fram till idag kan delas in i perioder som präglas av högläsning, bokslukande och avbrott. Samtliga elever i undersökningen har positiva minnen från de yngre årens högläsning. Efter denna period följer de fem olika spår, där perioder av avbrott kan varvas med bokslukarperioder. En del elever slutar läsa helt efter en period av bokslukande medan andra återkommer till läsningen efter ett avbrott. Fritidsläsningen konkurreras i många fall ut av såväl skolläsning som andra fritidsintressen, samtidigt som eleverna beskriver att de gärna vill identifiera sig som läsare. Skälen till att eleverna läser beskrivs som en vilja att fly verkligheten en stund, men de framhåller även bildningsskäl. Eleverna visar medvetenhet om vad som i den aktuella kontexten är ett värdefullt kulturellt kapital (Bourdieu, 1977). Studiens resultat kan ha betydelse för hur litteraturundervisningen läggs upp, då det starka bildningsidealet kan utnyttjas, samtidigt som man som lärare måste vara medveten om konkurrensen från såväl annat skolarbete som fritidsintressen.

I svenskämnet ingår att elever ska få stifta bekantskap med och få kunskap om skönlitteratur från olika tider. Eftersom äldre litterära texter är skrivna i och för en annan tid kan både deras innehåll och form uppfattas som främmande för dagens elever. Detta kan beskrivas som att den unga mottagarens förväntningshorisont kolliderar med den äldre kanoniserade texten. Kapitlets syfte är att visa och diskutera bildens didaktiska potential som kulturell och kunskapsmässig möjliggörare i svenskämnets litteraturundervisning, med särskild tonvikt på arbetet med äldre litterära texter. Kapitlet synliggör att lärarens val - och då inte enbart val av litterära texter utan också val av bilder och när dessa presenteras - påverkar hur elever kan ta till sig en äldre litterär text. I kapitlet ska vi titta närmare på hur det är möjligt att genom medvetna val och medveten planering designa för ett lärande som underlättar och möjliggör elevers möte med den äldre litterära texten. I kapitlet exemplifieras och diskuteras bildens potential utifrån en undersökning som genomfördes i en årskurs 9 i en mindre F-9-skola i början av höstterminen 2021. Eleverna fick i grupper ta del av ett textavsnitt ur Iliaden. Tre av fyra grupper fick en bildsatt version av texten och förväntades därmed skapa mening utifrån både text och bild. En grupp fick enbart den litterära texten. I kapitlet diskuteras elevernas möte med text och bild i olika kombinationer.

Genom en komparativ analys av två läroböcker i svenska för högskoleförberedande respektive yrkesförberedande program undersöks likheter och skillnader avseende litteratursyn och förväntningar på böckernas mottagare. I artikeln diskuteras på vilket sätt den litteratursyn som präglar respektive bok kan relateras till textval och uppgifter, på vilket sätt detta skiljer sig mellan de två böckerna och vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen. I analysen används begreppen modelläsare och litterär kompentens. Undersökningen visar att även om den grundläggande litteratursynen i de två böckerna delvis är densamma skiljer sig modelläsaren åt så till vida att i läroboken för högskoleförberedande program förväntas denna vara analytisk och strukturerad, medan modelläsaren i boken för yrkesförberedande program är kreativ och nyskapande. Det finns skilda förväntningar på vilken litterär kompetens modelläsaren besitter, men också på vilken kompetens som ska utvecklas, vilket riskerar att missgynna elever ur båda kategorier.

När de första åren i grundskolan är avklarade och nästa steg ska tas är det mycket som är nytt: ny lärare, nya klasskamrater och kanske en ny skola. Dessutom ökar svårighetsgraden i de olika ämnena. Lärarna vid Rimforsa skola i Östergötland har i ett skolutvecklingsprojekt inom ramen för den statliga satsningen på Utveckling, Lärande Forskning (ULF) arbetat med att försöka överbrygga glappet mellan årskurs 3 och 4 i ämnet engelska.