liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 24) Show all publications
Persson, B. & Hermelin, B. (2018). Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme. Journal of Vocational Education and Training, 1-21
Open this publication in new window or tab >>Mobilising for change in vocational education and training in Sweden: a case study of the ‘Technical College’ scheme
2018 (English)In: Journal of Vocational Education and Training, ISSN 1363-6820, E-ISSN 1747-5090, p. 1-21Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

In this article, we analyse a recent industry-driven initiative in Sweden for the organisation and operation of Vocational Education and Training. In the context of a statist and school-based system for VET, this is an initiative which seems to be an example of an anomaly in the present system. The initiative is called the Technical College scheme and is a certification scheme for upper secondary school education in technology. The aim of this article is to describe and explain the establishment of the Technical College scheme in Sweden from a historical institutionalist approach. Based on this approach, the case is analysed as a process of incremental institutional change, with a focus on initiatives and strategies by different stakeholders driving the invention and implementation of the scheme, the importance of the power balances between central interests, and how the process has been shaped by institutional conditions. Our study shows how previously marginalised actors in a VET system can mobilise for change without radically changing the rules of the game. The process that we characterise can be explained by changes in the power balances between key actors, but also by changed institutional conditions that have provided windows of opportunity for new initiatives.

Place, publisher, year, edition, pages
Routledge, 2018
Keywords
Comparative VET, vocational education & training, VET and the labour market, management of VET, policy analysis
National Category
Political Science
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-145672 (URN)10.1080/13636820.2018.1443971 (DOI)2-s2.0-85043472576 (Scopus ID)
Available from: 2018-03-14 Created: 2018-03-14 Last updated: 2018-03-21Bibliographically approved
Hermelin, B. (2018). Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Norrköpings arbetsmarknad i förändring: Strukturomvandling och lokal sysselsättning
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den här rapporten handlar om sysselsättningen och arbetsmarknaden i Norrköpings kommun från ett strukturomvandlingsperspektiv. Denna omvandling diskuteras utifrån den historiska industribakgrunden för Norrköping som har inneburit en stark exponering för den ökande globala konkurrensen samt för effektivisering och automatisering. Detta har påverkat utvecklingen med en krympande arbetsmarknad samt strukturellt ihållande arbetslöshet som följd.

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur arbetsmarknaden i Norrköping är strukturerad och hur den förändras. Speciellt fokus riktas mot frågor som berör kommunens ansvarsområden med avseende på näringslivsfrågor och tillväxt samt kompetensförsörjning och utbildning.

I rapporten ges en beskrivning av arbetsmarknadens utveckling i Norrköping utifrån olika typer av empiriskt material. Detta omfattar statistiska data, dokument, företagsdatabas, media och personliga intervjuer. Med fokus på perioden 2008 till 2016 beskrivs att den relativa tillväxten av sysselsatta i Norrköping motsvarar medelvärdet för andra kommuner i Sverige med ungefär lika befolkningsstorlek. Däremot avviker Norrköping från andra jämnstora kommuner vad gäller en genomsnittligt lägre utbildningsnivå och genomsnittligt lägre inkomster från förvärvsarbete. En stor avvikelse för arbetsmarknadens struktur i Norrköping är en jämförelsevis liten andel sysselsatta inom landstinget som i sin tur innebär en liten andel sysselsatta inom hälso- och sjukvård. Rapporten ger även mer kvalitativ beskrivning av företagssektorn och dess arbetsmarknad i Norrköping. Denna ger en bild att verksamheter med anknytning till hantverksyrken och byggsektorn är en tydligt framträdande profil för Norrköping.

Rapporten avslutas med några lärdomar från studiens resultat. Dessa lärdomar har generats utifrån studiens utgångspunkt att insatser som stödjer den lokala arbetsmarknadens utveckling berör olika policyfält omfattande såväl kommunens välfärdsuppdrag (inklusive utbildning och arbetsmarknadsfrågor) som insatser för näringslivsfrågor och tillväxtarbete, samt inte minst hur dessa samordnas. Detta får betydelse för organiseringen av kommunstrategiska insatser för en förstärk arbetsmarknad.

  • Den första lärdomen lyfter fram kommunens roll med avseende på hur det påverkar det lokala klimatet för arbetsliv och näringsliv. Det lokala klimatet kan påverkas genom hur kommunen bjuder in till samverkan och kommunikation och i detta ingår även frågan om hur Norrköpings kommun väljer att utforma sitt informationsmaterial. En konkret aspekt för detta är den starka manliga dominansen i bilden av arbetsliv och näringsliv i Norrköping. Med det som bakgrund är det motiverat att reflektera över möjligheter att integrera och synliggöra kvinnor och på så sätt förstärka integrationen och nyttiggörandet av erfarenheter och kunskapsområden, till gagn för lokal utveckling.
  • Den andra lärdomen handlar om hur strategier för kompetensförsörjning med avseende på utbildningsnivåer behöver hålla flera ”bollar i luften” samtidigt. Detta syftar på de olika nivåerna i utbildningssystemet. För Norrköpings arbetsmarknad är utbildningsbakgrund från gymnasieskolan centralt. Gymnasieskolans yrkesutbildningar omfattar etablerade samverkanstrukturer mellan näringsliv och gymnasieskola som kan vara en kritisk resurs att nyttiggöra för förstärkt arbetsmarknadsintegration.
  • Den tredje lärdomen handlar om att den lokala arbetsmarknaden för personer med eftergymnasial utbildning inte växer automatiskt och att man inte kan anta att denna tillväxt entydigt följer näringsgrensindelning. En utmaning i detta sammanhang är att attrahera sådan arbetskraft. Här sker olika insatser från kommunens sida i relation till studenterna på universitetet. Det är en extra stor utmaning att påverka efterfrågan på högutbildad arbetskraft när den genomsnittliga utbildningsnivån i det lokala arbetslivet inte är så hög. En strategisk fråga blir därmed möjligheter att stärka beställningskapaciteten hos de lokala arbetsgivarna vad gäller efterfrågan på akademiskt utbildade personers kompetens.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. p. 70
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2018:3
Keywords
Arbetsmarknad, Norrköping
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-147830 (URN)9789176852835 (ISBN)
Available from: 2018-05-15 Created: 2018-05-15 Last updated: 2018-09-17Bibliographically approved
Hermelin, B. & Wänström, J. (2017). Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Att organisera för regional utveckling: erfarenheter från regionbildning i Östergötland
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den 1 januari 2015 bytte Landstinget i Östergötlands län namn till Region Östergötland. Detta var emellertid mer än ett namnbyte och innebar också att organisatoriska ramar och ansvarsområden förändrades. Jämfört med vad Landstinget i Östergötland hade för arbetsområden har Region Östergötland ett utökat ansvar omfattande regionala utvecklingsfrågor och tillväxtfrågor. Den här rapporten diskuterar de nya organisatoriska ramarna för regionalt utvecklingsarbete som uppstod i samband med bildandet av Region Östergötland. Det övergripande syftet som leder diskussionen i rapporten är att fördjupa förståelsen för hur arbetsformer för regional utveckling utvecklas och organiseras, med fokus på relationerna mellan regionkommuner och primärkommuner.

För att ge en bild av det övergripande sammanhanget för regionbildningen i Östergötland beskrivs de strukturella villkoren för regionalt utvecklingsarbete där ”regionaliseringsvågen” driven av EU är ett centralt element. Regionalt utvecklingsarbete formas genom EUs och nationella riktlinjer samt genom samordning i det politiska flernivåsystemet såväl som över samhällssektorerna. Enligt Region Östergötland omfattar de regionala utvecklingsfrågorna näringsliv, kompetensförsörjning, samhällsplanering, kultur och natur, internationell samverkan och olika typer av stöd och finansiering.

Rapporten redogör för empiriska studier av processen genom vilken Region Östergötland bildades och hur regionen samverkar. Ett sammanhållande tema vad gäller de empiriska studierna är relationen mellan regionkommunen (dvs. Region Östergötland) och primärkommunerna (dvs. 13 kommuner i Östergötland). Huvudsakliga källor för dessa studier är intervjuer med politiker och tjänstemän med olika positioner och roller, främst inom regionala och kommunala sammanhang. Genom dessa intervjuer med sammantaget drygt 50 respondenter har vi kunnat fråga om förväntningar och föreställningar såväl som händelseförlopp och praktiker. Studien är genomförd enligt en interaktiv arbetsmodell genom vilka forskarna har diskuterat forskningsdesign och preliminära resultat med uppdragsgivarna och andra avnämare. Det ska samtidigt betonas att denna rapport presenterar forskarnas resultat och att författarna är ansvariga för innehållet.

Den samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland som vi studerat genom de empiriska studierna har många gemensamma element med vad som i forskningslitteraturen har benämnts ”samverkande governance”. Detta begrepp sammanfogar aspekter på styrning (governance) och samarbete och visar dess komplexa innehåll. Om vi tänker att samverkan mellan regioner och kommuner för regionalt utvecklingsarbete är ett exempel på ”samverkande governance” kan vi förstå att denna samverkan ställer avancerade krav på att många olika element och förhållanden ska samspela på ett gynnsamt sätt. I analysen fokuseras ett urval av alla de förhållanden som berörs i modellen. Detta urval omfattar förhållandena; ömsesidigt beroende, ömsesidig förståelse, motivation och engagemang samt att ”få de rätta personerna till bordet”.

Ur denna diskussion om olika förhållanden och förutsättningar för ändamålsenlig organisering för samverkan mellan regionkommuner och primärkommuner lyfter den sammanfattande analysen fram tre komponenter; tydlighet, ömsesidig förståelse och tålamod. Den tredje komponenten om tålamod handlar om tid. Region Östergötland är en ung organisation. En vaksamhet riktad mot att förutsättningarna för framtida insatser grundas i gjorda erfarenheter ger en förståelse för att avgörande kvaliteter för ”samverkande governance” utvecklas i ett stigberoende. Det betyder att effekter av enskilda samverkansinitiativ inte är begränsade till dess specificerade syften och projektperioder utan att de också formar förutsättningar att mobiliseras och koordinera samverkan inför framtida initiativ och framtida organisering för regional samordning. På så sätt är goda exempel av samverkan en resurs för att ytterligare förstärka ändamålsenligheten i framtida samverkan.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. p. 69
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2017:7
Keywords
Regional planering, Sverige, Östergötland, Region Östergötland
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144401 (URN)9789176853757 (ISBN)
Available from: 2018-01-18 Created: 2018-01-18 Last updated: 2018-02-23Bibliographically approved
Hermelin, B. (2017). Lokal utveckling efter de-industrialiseringen. In: Joserfina Syssner, Sören Häggroth och Ulf Ramberg (Ed.), Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling (pp. 185-194). Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Lokal utveckling efter de-industrialiseringen
2017 (Swedish)In: Att äga framtiden: Perspektiv på kommunal utveckling / [ed] Joserfina Syssner, Sören Häggroth och Ulf Ramberg, Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet , 2017, p. 185-194Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Näringslivet och arbetsmarknaden är under ständig förändring. Ett dominerande inslag i strukturomvandlingen under det senaste halvseklet har varit de-industrialisering, det vill säga en minskning av tillverkningsindustrin. Denna minskning är en generell trend för länder i västvärlden. I Sverige år 2016 var 12 procent av arbetskraften sysselsatt inom tillverkningsindustrin. Globalisering, ökad automatisering, produktivitet och specialisering (med växande företagsamhet inom industrinära tjänster) omfattar de viktigaste orsakerna. Det här avsnittet ger emellertid inte utrymme till att vidare fördjupa frågan om orsaker till varför industrisysselsättningen minskar i Sverige. Här är i stället fokus riktat mot de-industrialiseringens geografiskt ojämna effekter och hur dess effekter skiljer sig åt mellan kommunerna i Sverige.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet, 2017
Keywords
Lokal utveckling, de-industrialisering, sysselsättning, ojämn regional utveckling
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144480 (URN)9789176854204 (ISBN)
Available from: 2018-01-23 Created: 2018-01-23 Last updated: 2018-02-27Bibliographically approved
Hermelin, B., Hinchcliffe, G. & Stenbacka, S. (2017). The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance. Norma, 12(1), 48-64
Open this publication in new window or tab >>The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance
2017 (English)In: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 12, no 1, p. 48-64Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In recent decades, there has been growing interest in renowned gourmet restaurants, and increased awareness about how food is prepared, presented and served. A small and select group of chefs have thereby gained prestigious positions and high-profile images as restaurateurs. Most of these restaurateurs are men. The research question this article sets out to study is: How is the identity and ideology of masculinity imbued into the subjectivity and representations of gourmet restaurateurs? The selection of data sources means that our geographical focus is on Stockholm, Sweden’s main urban region. The methodological approach of this article to employ empirical material from interviews and media articles reveals how this masculine discourse is attained through a particular interplay of subjects (the chefs and entrepreneurs) and representations (the media). The focus of this article has included a quite exclusive category of a few restaurants and restaurateurs, which may have implications on the findings pointing to a homogenous profile of the ideals of the gourmet chefs. The results point out that the micro-spaces of gourmet restaurants’ kitchens and dining rooms can be understood as nurseries for ‘nostalgic and conservative masculinities’.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2017
Keywords
Gourmet restaurateurs, masculinity, cooking, entrepreneurship
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-141880 (URN)10.1080/18902138.2017.1284421 (DOI)2-s2.0-85014803650 (Scopus ID)
Available from: 2017-10-11 Created: 2017-10-11 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved
Syssner, J., Johansson, K., Erlingsson, G., Hermelin, B., Jonsson, R., Thelander, S. & Wänström, J. (2016). Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 26
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:1
Keywords
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125906 (URN)9789176858233 (ISBN)
Available from: 2016-03-08 Created: 2016-03-08 Last updated: 2017-11-06Bibliographically approved
Hermelin, B. & Rusten, G. (2016). Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport handlar om regional utveckling och regional utvecklingspolitik med fokus på den lokala nivån, kommunernas roll och betydelsen av samverkan mellan kommunen och de lokala företagen. De empiriska studierna som presenteras handlar om lokala strategier och insatser med syfte att utveckla orter och lokala miljöer till att bli mer dynamiska, attraktiva och robusta avseende näringslivsutveckling, arbetsliv och välfärd. De geografiska sammanhangen för studierna är industriregioner utanför de dominerande storstadsregionerna i Sverige och Norge, som är lokaliseringar för stora industriföretag. Upprinnelsen till denna rapport är ett forskningsprojekt med titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”, med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet. Genom detta projekt har ett antal empiriska fallstudier genomförts med syfte att beskriva och förstå e›ekterna av olika initiativ som sker lokalt. Studierna diskuterar kommunernas och näringslivets roller, engagemang och insatser för näringslivsutveckling och arbetslivsutveckling; var för sig och också avseende olika samverkanskonstellationer och sektorsamverkan mellan o›entlig och privat sektor. Dessa studier är genomförda i Sverige, Norge och i England och några är publicerade i tidigare CKS-rapporter och genom konferenser (Hermelin och Edwardsson 2014; Hermelin och Westermark 2015; Hermelin och Rusten 2015; Rusten och Hermelin 2014). Dessa är fallstudier från Finspång och Mjölby kommuner och jämförande studier mellan Norge och Sverige. Denna rapport består av fyra kapitel. Kapitel 1 diskuterar forskningsbakgrund och övergripande slutsatser från genomförda empiriska studier inom projektet. Kapitel två, tre och fyra presenterar empiriska studier från Sverige och Norge.

Kapitel ett introducerar rapportens övergripande tema och som är regional utveckling och regional utvecklingspolitik med perspektiv från kommuner och industriorter utanför storstadsregionerna. Här diskuteras hur begreppet ”regional resiliens” kan vara en modell för att förstå hur regional utveckling sker i ett stigberoende som formas av de lokala specifika strukturella förhållandena. Regional resiliens riktar uppmärksamheten mot regionala e›ekter av förändrade villkor för näringsverksamhet och arbetsmarknad och hur detta kan bemötas genom olika anpassnings- och omställningsstrategier och processer. I kapitel ett diskuteras på vilket sätt kommunerna är aktörer i den regionala utvecklingspolitiken och hur detta sker i samverkan med de lokala företagen. I mer konkreta ordalag diskuterar detta kapital också hur de genomförda empiriska studierna i Norge och Sverige fördjupar kunskapen om kommunernas inflytande på olika faktorer med betydelse för regional utveckling. Dessa faktorer är (1) det sociala kapitalet; (2) infrastruktur och annan fysisk struktur; (3) kompetens och kunskap samt forskning och utveckling; samt (4) diversifierat näringsliv och arbetsmarknad.

Kapitel två är en studie från Sverige om lokal tillväxtpolitik och lokal utveckling i Östhammars kommun. Östhammar tillhör Upplands län. Fokus i detta kapitel är samverkan mellan kommunen och de stora företagen som är lokaliserade här och vilka nätverk och samarbeten som har etablerats mellan dessa parter. Kapitlet diskuterar vilka sakområden som samverkan mellan kommun och företag berör och där markplanering, infrastruktur och utbildning framstår som mest angelägna. Samverkan mellan kommunen och de stora företagen för utbildning fokuserar teknikinriktade utbildningar på gymnasienivå och hur dessa sker inom organisationsformen Teknikcollege. Detta är ett nationellt program för samverkan mellan industri, kommuner och utbildningsanordnare för gymnasieskolan, inom teknikutbildningar och för eftergymnasial utbildning.

Kapitel tre är en studie från Norge och mer specifikt från Nordhordland vid Bergen. Detta är en industriregion som omfattar åtta kommuner och drygt 30 000 invånare. I detta kapitel diskuteras hur samverkan mellan kommuner och företag har bidragit till utvecklingen av en fyraårig utbildning på gymnasienivå, med benämningen ”tekniske fag og allmennfag” (TAF). Denna utbildning motsvarar vad man inom EU benämner dual modell, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkesutbildning på företag inom ett program (VET). Knarvik gymnasieskola som ligger i Nordhordland var en pionjärskola som startade TAF redan 1992. Efter detta har TAF etablerats på 18 olika gymnasieskolor som alla finns på några av industriorterna i Norge. Kapitel tre följer hur utvecklingen, organiseringen och praktiken sker inom denna utbildning där skola och näringsliv samarbetar. Dessutom har man analyserat karriärvägar för de som varit TAF elever vid Knarvik vgs. skola. Detta visar hur utbildningen har bidragit till anställningsbarhet och till individers karriär. I kapitlet diskuteras hur utbildningen på detta sätt har betydelse för kompetensförsörjning till industrin i Nordhordland och i andra delar av landet.

Kapitel fyra är en studie av ett statligt program för innovationsaktiviteter i Norge (SkatteFUNN) som syftar till att stödja företag att initiera och öka sina insatser för forskning och utveckling (FoU). Detta program riktar sig huvudsakligen till små- och mellanstora företag. Programmet erbjuder skattereduktioner om man genomför forsknings- och utvecklingsinsatser i egen regi eller i samverkan med definierade forskningsinstitutioner. Studien visar hur detta generella program för hela landet har varierande betydelser för företag i olika kategorier och för företag i olika regioner i Norge. Den regionala variationen följer inte på ett systematiskt sätt företagsstruktur eller närvaro av forskningsinstitutioner. Förklaringen till denna ojämna fördelning är relaterat till kontextuella förhållanden som exempelvis industrins aktivitetsnivå och därigenom regionens möjligheter och behov för innovationer. Hög aktivitetsgrad minskar utrymmet att driva innovationsprojekt. Några av regionerna med mindre SkatteFUNNs-aktiviteter som Nordhordland är också regioner med färre entreprenörskapsinitiativ.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. p. 118
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:4
Keywords
Kommunalförvaltning, Regional förvaltning, Sverige, Norge
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-127514 (URN)9789176857847 (ISBN)
Available from: 2016-04-29 Created: 2016-04-29 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Hermelin, B. (2015). Book Review: Asian Inward and Outward FDI. New Challenges ind the Global Economy. [Review]. Journal of Economic Geography
Open this publication in new window or tab >>Book Review: Asian Inward and Outward FDI. New Challenges ind the Global Economy.
2015 (English)In: Journal of Economic Geography, ISSN 1468-2702, E-ISSN 1468-2710Article, book review (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Oxford University Press, 2015
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122564 (URN)10.1093/jeg/lbv036 (DOI)000374190300010 ()
Available from: 2015-11-09 Created: 2015-11-09 Last updated: 2017-12-01
Fenton, P. D. & Hermelin, B. (2015). Den attraktiva regionen: kommunens roll i nationella infrastruktur satsningar. In: : . Paper presented at 4:e Nationell konferens i transportforskning, Karlstad, 21-22 oktober 2015.
Open this publication in new window or tab >>Den attraktiva regionen: kommunens roll i nationella infrastruktur satsningar
2015 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

Genom fallstudien av BanaVäg Motala-Mjölby undersöker detta paper hur kommunerna och lokala verksamheter genom planeringsinsatser, initiativ och samarbeten stärker effekterna och nyttan av tillgång till förstärkt fysisk infrastruktur för persontransporter. Studien avgränsas geografiskt till Motala och Mjölby centralorter, till Skänninge tätort, och till att belysa de lokalsamhälleliga effekterna. 

Keywords
Municipalities; Infrastructure; Transport; Regions
National Category
Work Sciences Paper, Pulp and Fiber Technology Computer Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122511 (URN)
Conference
4:e Nationell konferens i transportforskning, Karlstad, 21-22 oktober 2015
Projects
Den attraktiva regionen
Funder
Swedish Transport Administration
Available from: 2015-11-06 Created: 2015-11-06 Last updated: 2018-01-10
Hermelin, B. & Magnusson, D. (2015). Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd. Linköping: Linköpings Kommun
Open this publication in new window or tab >>Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersök­ningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.

Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslut­ningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernä­tet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.

Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.

Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.

Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företa­gen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.

Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.

Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.

Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopp­lade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings Kommun, 2015. p. 34
Keywords
Bredband, användare, internetvanor, kommuner, landsbygd
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126590 (URN)
Available from: 2016-03-30 Created: 2016-03-30 Last updated: 2016-03-31Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2404-0624

Search in DiVA

Show all publications