liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (10 of 20) Show all publications
Hermelin, B., Hinchcliffe, G. & Stenbacka, S. (2017). The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance. Norma, 12(1), 48-64.
Open this publication in new window or tab >>The making of the gourmet restaurateur-masculine ideology, identity and performance
2017 (English)In: Norma, ISSN 1890-2138, E-ISSN 1890-2146, Vol. 12, no 1, 48-64 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In recent decades, there has been growing interest in renowned gourmet restaurants, and increased awareness about how food is prepared, presented and served. A small and select group of chefs have thereby gained prestigious positions and high-profile images as restaurateurs. Most of these restaurateurs are men. The research question this article sets out to study is: How is the identity and ideology of masculinity imbued into the subjectivity and representations of gourmet restaurateurs? The selection of data sources means that our geographical focus is on Stockholm, Sweden’s main urban region. The methodological approach of this article to employ empirical material from interviews and media articles reveals how this masculine discourse is attained through a particular interplay of subjects (the chefs and entrepreneurs) and representations (the media). The focus of this article has included a quite exclusive category of a few restaurants and restaurateurs, which may have implications on the findings pointing to a homogenous profile of the ideals of the gourmet chefs. The results point out that the micro-spaces of gourmet restaurants’ kitchens and dining rooms can be understood as nurseries for ‘nostalgic and conservative masculinities’.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2017
Keyword
Gourmet restaurateurs, masculinity, cooking, entrepreneurship
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-141880 (URN)10.1080/18902138.2017.1284421 (DOI)2-s2.0-85014803650 (Scopus ID)
Available from: 2017-10-11 Created: 2017-10-11 Last updated: 2017-10-17Bibliographically approved
Syssner, J., Johansson, K., Erlingsson, G., Hermelin, B., Jonsson, R., Thelander, S. & Wänström, J. (2016). Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Open this publication in new window or tab >>Den nyttiga kritiken: om interaktiv metod inom svensk kommunforskning
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Sedan 1997 är det lagstadgat i Högskolelagen att det ingår i universitetens och högskolornas uppgifter att samverka med det omgivande samhället och att verka för att forskningsresultaten kommer till nytta. Detta är en viktig bakgrund till denna rapport genom vilken forskarna vid CKS diskuterar förhållningssätt till de krav som ställs på forskningen idag. Vi menar att den forskning som växer fram ur samtidens krav på samhällsrelevans och nytta är värdefull på flera sätt. Samtidigt får dessa krav konsekvenser för hur forskningen planeras, genomförs och rapporteras. Vår avsikt är att beskriva hur forskning kan genomföras på ett sådant sätt att kraven på samhällsrelevans och nytta tillgodoses, samtidigt som man värnar forskarens strävan att vara teoretiskt förankrad, kritisk och oberoende. Vi beskriver detta i termer av interaktiv och kritisk forskning. Två par av nyckelord är i centrum för diskussionen om den forskningsansats som beskrivs i rapporten; samhällsrelevans och nytta; interaktivitet och kritisk analys.

Den interaktiva karaktären av forskningsansatsen betyder att forskarna har återkommande kontakter med företrädare för fältet under hela forskningsprocessen – från planeringsstadiet till dess att forskningen avslutats. Den kritiska analysen sker utifrån ett reflexivt förhållningssätt och vetenskaplig grund. För kritiskt förhållningssätt är vetenskaplig analys det huvudsakliga ”verktyget”. Utan teorier är det omöjligt att genomföra forskning av hög kvalitet. Vetenskaplig analys sker utifrån olika forskningstraditioner och forskningsperspektiv, exempelvis det pragmatiska, konstruktivistiska eller det politiskt-normativa.

I diskussionen lyfter vi även fram vikten av att beakta etiska frågor. I interaktiv forskning som utvecklas genom långvarig samverkan utvecklas relationer till företrädarna för praktiken. Det är viktigt att reflektera över hur tillitsfulla relationer kan bibehållas, samtidigt som vi bedriver forskning och presenterar resultat som understundom kan uppfattas som känsliga och oönskade.

Det är också viktigt att betona vikten av att publicera resultat från interaktiv, kritisk forskning i internationella vetenskapliga tidskrifter. På så sätt blir forskningen granskad och kvalitetssäkrad och ett bidrag till det akademiska fältet lämnas. Forskarnas kompetens skärps. På detta sätt sker det ett ömsesidigt utbyte mellan det som kan beskrivas som teoretisk forskning och samhällsrelevant forskning.

I rapporten argumenterar vi för att interaktiv och kritisk forskning bidrar till att fördjupa samhällsrelevansen i ett forskningsprojekt, utan att den vetenskapliga kvaliteten eller forskarens frihet hotas. Samhällsrelevans diskuteras utifrån hur en forskningsfråga har relevans för en specifik aktör eller organisation, exempelvis en kommun, så väl som för ett vidare sammanhang, exempelvis för andra kommuner mer generellt. I interaktionen mellan kommun och forskare, sker en ”översättning” mellan kommunens problem och en formulerad forskningsfråga. Interaktiviteten med ”fältet” får konsekvenser för vilken empirisk data forskarna får tillgång till och kvaliteten av denna. Interaktiveten ger goda förutsättningar för att stärka validiteten och reliabilitet av data samt analysen av data och på så sätt uppnå initierade forskningsresultat och slutsatser.

Vad gäller nytta är det ett svårfångat begrepp. Nytta kan uppstå på kort eller lång sikt. Om det är till nytta för en aktör eller organisation är det inte säkert att det är till nytta för andra. Resultaten från interaktiv och kritisk forskning syftar både till att bidra till samverkanspartens utvecklingsarbete och till den allmänna samhällsdebatten och kunskapsutvecklingen. Forskningskommunikationen bör bidra till en fortsatt öppen konstruktiv debatt snarare än utgöra ett försök till att styra diskussionerna mot ett förbestämt mål.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. 26 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:1
Keyword
Kommunalförvaltning, Forskning, Sverige
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125906 (URN)9789176858233 (ISBN)
Available from: 2016-03-08 Created: 2016-03-08 Last updated: 2017-11-06Bibliographically approved
Hermelin, B. & Rusten, G. (2016). Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Open this publication in new window or tab >>Lokal samverkan, tillväxt och omställning: Studier från industriregioner i Sverige och Norge
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport handlar om regional utveckling och regional utvecklingspolitik med fokus på den lokala nivån, kommunernas roll och betydelsen av samverkan mellan kommunen och de lokala företagen. De empiriska studierna som presenteras handlar om lokala strategier och insatser med syfte att utveckla orter och lokala miljöer till att bli mer dynamiska, attraktiva och robusta avseende näringslivsutveckling, arbetsliv och välfärd. De geografiska sammanhangen för studierna är industriregioner utanför de dominerande storstadsregionerna i Sverige och Norge, som är lokaliseringar för stora industriföretag. Upprinnelsen till denna rapport är ett forskningsprojekt med titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”, med finansiellt stöd från Vetenskapsrådet. Genom detta projekt har ett antal empiriska fallstudier genomförts med syfte att beskriva och förstå e›ekterna av olika initiativ som sker lokalt. Studierna diskuterar kommunernas och näringslivets roller, engagemang och insatser för näringslivsutveckling och arbetslivsutveckling; var för sig och också avseende olika samverkanskonstellationer och sektorsamverkan mellan o›entlig och privat sektor. Dessa studier är genomförda i Sverige, Norge och i England och några är publicerade i tidigare CKS-rapporter och genom konferenser (Hermelin och Edwardsson 2014; Hermelin och Westermark 2015; Hermelin och Rusten 2015; Rusten och Hermelin 2014). Dessa är fallstudier från Finspång och Mjölby kommuner och jämförande studier mellan Norge och Sverige. Denna rapport består av fyra kapitel. Kapitel 1 diskuterar forskningsbakgrund och övergripande slutsatser från genomförda empiriska studier inom projektet. Kapitel två, tre och fyra presenterar empiriska studier från Sverige och Norge.

Kapitel ett introducerar rapportens övergripande tema och som är regional utveckling och regional utvecklingspolitik med perspektiv från kommuner och industriorter utanför storstadsregionerna. Här diskuteras hur begreppet ”regional resiliens” kan vara en modell för att förstå hur regional utveckling sker i ett stigberoende som formas av de lokala specifika strukturella förhållandena. Regional resiliens riktar uppmärksamheten mot regionala e›ekter av förändrade villkor för näringsverksamhet och arbetsmarknad och hur detta kan bemötas genom olika anpassnings- och omställningsstrategier och processer. I kapitel ett diskuteras på vilket sätt kommunerna är aktörer i den regionala utvecklingspolitiken och hur detta sker i samverkan med de lokala företagen. I mer konkreta ordalag diskuterar detta kapital också hur de genomförda empiriska studierna i Norge och Sverige fördjupar kunskapen om kommunernas inflytande på olika faktorer med betydelse för regional utveckling. Dessa faktorer är (1) det sociala kapitalet; (2) infrastruktur och annan fysisk struktur; (3) kompetens och kunskap samt forskning och utveckling; samt (4) diversifierat näringsliv och arbetsmarknad.

Kapitel två är en studie från Sverige om lokal tillväxtpolitik och lokal utveckling i Östhammars kommun. Östhammar tillhör Upplands län. Fokus i detta kapitel är samverkan mellan kommunen och de stora företagen som är lokaliserade här och vilka nätverk och samarbeten som har etablerats mellan dessa parter. Kapitlet diskuterar vilka sakområden som samverkan mellan kommun och företag berör och där markplanering, infrastruktur och utbildning framstår som mest angelägna. Samverkan mellan kommunen och de stora företagen för utbildning fokuserar teknikinriktade utbildningar på gymnasienivå och hur dessa sker inom organisationsformen Teknikcollege. Detta är ett nationellt program för samverkan mellan industri, kommuner och utbildningsanordnare för gymnasieskolan, inom teknikutbildningar och för eftergymnasial utbildning.

Kapitel tre är en studie från Norge och mer specifikt från Nordhordland vid Bergen. Detta är en industriregion som omfattar åtta kommuner och drygt 30 000 invånare. I detta kapitel diskuteras hur samverkan mellan kommuner och företag har bidragit till utvecklingen av en fyraårig utbildning på gymnasienivå, med benämningen ”tekniske fag og allmennfag” (TAF). Denna utbildning motsvarar vad man inom EU benämner dual modell, som kombinerar teoretisk utbildning med praktisk yrkesutbildning på företag inom ett program (VET). Knarvik gymnasieskola som ligger i Nordhordland var en pionjärskola som startade TAF redan 1992. Efter detta har TAF etablerats på 18 olika gymnasieskolor som alla finns på några av industriorterna i Norge. Kapitel tre följer hur utvecklingen, organiseringen och praktiken sker inom denna utbildning där skola och näringsliv samarbetar. Dessutom har man analyserat karriärvägar för de som varit TAF elever vid Knarvik vgs. skola. Detta visar hur utbildningen har bidragit till anställningsbarhet och till individers karriär. I kapitlet diskuteras hur utbildningen på detta sätt har betydelse för kompetensförsörjning till industrin i Nordhordland och i andra delar av landet.

Kapitel fyra är en studie av ett statligt program för innovationsaktiviteter i Norge (SkatteFUNN) som syftar till att stödja företag att initiera och öka sina insatser för forskning och utveckling (FoU). Detta program riktar sig huvudsakligen till små- och mellanstora företag. Programmet erbjuder skattereduktioner om man genomför forsknings- och utvecklingsinsatser i egen regi eller i samverkan med definierade forskningsinstitutioner. Studien visar hur detta generella program för hela landet har varierande betydelser för företag i olika kategorier och för företag i olika regioner i Norge. Den regionala variationen följer inte på ett systematiskt sätt företagsstruktur eller närvaro av forskningsinstitutioner. Förklaringen till denna ojämna fördelning är relaterat till kontextuella förhållanden som exempelvis industrins aktivitetsnivå och därigenom regionens möjligheter och behov för innovationer. Hög aktivitetsgrad minskar utrymmet att driva innovationsprojekt. Några av regionerna med mindre SkatteFUNNs-aktiviteter som Nordhordland är också regioner med färre entreprenörskapsinitiativ.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2016. 118 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2016:4
Keyword
Kommunalförvaltning, Regional förvaltning, Sverige, Norge
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-127514 (URN)9789176857847 (ISBN)
Available from: 2016-04-29 Created: 2016-04-29 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Hermelin, B. (2015). Book Review: Asian Inward and Outward FDI. New Challenges ind the Global Economy. [Review]. Journal of Economic Geography.
Open this publication in new window or tab >>Book Review: Asian Inward and Outward FDI. New Challenges ind the Global Economy.
2015 (English)In: Journal of Economic Geography, ISSN 1468-2702, E-ISSN 1468-2710Article, book review (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Oxford University Press, 2015
National Category
Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122564 (URN)10.1093/jeg/lbv036 (DOI)000374190300010 ()
Available from: 2015-11-09 Created: 2015-11-09 Last updated: 2017-12-01
Fenton, P. D. & Hermelin, B. (2015). Den attraktiva regionen: kommunens roll i nationella infrastruktur satsningar. In: : . Paper presented at 4:e Nationell konferens i transportforskning, Karlstad, 21-22 oktober 2015. .
Open this publication in new window or tab >>Den attraktiva regionen: kommunens roll i nationella infrastruktur satsningar
2015 (Swedish)Conference paper, Oral presentation only (Refereed)
Abstract [sv]

Genom fallstudien av BanaVäg Motala-Mjölby undersöker detta paper hur kommunerna och lokala verksamheter genom planeringsinsatser, initiativ och samarbeten stärker effekterna och nyttan av tillgång till förstärkt fysisk infrastruktur för persontransporter. Studien avgränsas geografiskt till Motala och Mjölby centralorter, till Skänninge tätort, och till att belysa de lokalsamhälleliga effekterna. 

Keyword
Municipalities; Infrastructure; Transport; Regions
National Category
Work Sciences Paper, Pulp and Fiber Technology Computer Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122511 (URN)
Conference
4:e Nationell konferens i transportforskning, Karlstad, 21-22 oktober 2015
Projects
Den attraktiva regionen
Funder
Swedish Transport Administration
Available from: 2015-11-06 Created: 2015-11-06 Last updated: 2018-01-10
Hermelin, B. & Magnusson, D. (2015). Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd. Linköping: Linköpings Kommun.
Open this publication in new window or tab >>Effektstudie fibernät: Utbyggnad av fibernät på Linköpings landsbygd
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Utbyggnaden av fibernät för bredband på landsbygden i Linköpings kommun har pågått sedan 2010. Hushållen och företagen på landsbygden har anslutit sig till de stamlinjer som kommunen byggt genom lokala samarbeten som har organiserats i byalag. I denna rapport presenteras resultatet från en effektstudie som syftat till att få bättre kunskap om vilka möjligheter hushåll och företag i berörda områden upplever att uppkopplingen till fiberbaserat bredband inneburit för vardagslivet och för företagande. Undersök­ningen har utformats som en webbenkät till anslutna fastigheter, dessa utgörs av hushåll och/eller företag. Totalt skickades enkäten till 936 respondenter varav 396 svarade. Detta motsvarar en svarsfrekvens på 42 procent. Inom studien har även fokusgruppsintervjuer med representanter för byalagen genomförts.

Trots att hushållen och företagen i undersökningen varit anslutna en kortare tid, mellan sex månader och tre år, visar enkätsvaren att användning av digitala tjänster via internet har ökat. Vissa nya användningsområden har tillkommit eller ökat kraftigt, såsom streamingtjänster och IP-telefoni. Detta ska även ses i ljuset av att Telia aviserat avveckling av kopparnätet för fast telefoni, vilket var ett av skälen till kommunens satsning på fiberbaserade stamnätet då det ger möjlighet till just IP-telefoni, och detta bedöms ha påskyndat en övergång till IP-telefoni bland användarna. Om man ska sammanfatta den genomförda studien och med fokus på identifierade direkta effekter av fiberanslut­ningen är detta tydligast avseende ökad användning av internet för media och underhållning. I det sammanhanget är det intressant att notera att hushållen ofta är utrustade med ett stort antal enheter som är uppkopplade till fibernä­tet. Betydligt fler än hälften hade fem enheter eller fler. Sammantaget tyder enkätsvaren på att kvaliteten på vardagslivet förbättrats.

Om man ser till resultat från studien och som handlar om arbetsliv så indikerar dessa att förvärvsarbete hemifrån i viss mån ökat i samband med fiberuppkopplingen. Sådana trender kan spegla olika fenomen. Det kan handla om att arbetstiden förlängs genom att man håller sig underrättad och kommunicerar via internet efter ordinarie arbetstid. Det kan också vara så att man förlägger delar av sin ordinarie arbetstid hemma. Det är möjligt att utbyggnaden av fibernätet har haft viss påverkan på miljön då det finns en del som menar att resor med bil faktiskt minskat tack vare uppkopplingen.

Enkätsvaren från företagen (67 svarande) visar inte samma tydliga förändringar som en följd av fiberuppkopplingen som hushållen, men vissa effekter går att se. Främst har framtidstron förbättrats och man uttrycker att arbetet har förenklats tack vare uppkopplingen. Direkta effekter på företagandet, i form av exempelvis ökad omsättning eller ökat antal anställda, uppskattas av de svarande vara mer modesta.

Sammantaget går det att konstatera att de svarande hushållen i vår enkät använder internet och digitala tjänster i liknande utsträckning som riket i övrigt (Findahl, 2014; SCB, 2014a). Detta tyder på att fibernätet påverkat att hushållen på landsbygden kan få samma vardag, sett till digitala tjänster, som de i städerna och tätorterna. Företa­gen ger liknande svar som tidigare studier, gällande att ju mindre företag desto mindre användning av it (SCB, 2014b). Företagen som besvarade enkäten är små.

Resultaten av studien visar att fiberutbyggnaden i stor utsträckning ses som något positivt. I det sammanhanget är det viktigt att notera att de som svarat är de som valt att ansluta sig till fibernätet och som är något som krävt en finansiell investering och att engagera sig i genomförandet.

Det betyder att enkätstudiens respondenter sannolikt representerar en grupp som har tilltro till it och vad den kan bidra till. Flera av de frågor som ställdes handlade om uppfattningar kring utbyggnaden, exempelvis kring attraktivitet och framtidstro.

Det ska även betonas att denna studie genomförts en kort tid efter att fastigheterna i undersökningen blivit uppkopp­lade, vilket gör att effekter kan vara svåra att bedöma. Det är sannolikt att tidsfaktorn har en betydelse för hur mycket användningen förändras. Samtidigt kan tidpunkten för studien öka möjligheten att de svarande minns hur de använde digitala tjänster före uppkopplingen och att de kan göra en jämförelse mellan före och efter anslutningen. Detta stärker tillförlitligheten i enkätsvaren.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköpings Kommun, 2015. 34 p.
Keyword
Bredband, användare, internetvanor, kommuner, landsbygd
National Category
Human Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126590 (URN)
Available from: 2016-03-30 Created: 2016-03-30 Last updated: 2016-03-31Bibliographically approved
Hermelin, B., Wallin, F. & Gustafsson, S. (2015). Förväntningar på megaprojekt: Kommunala strategier i Norrköping för Ostlänken. Plan, 69(5), 24-27.
Open this publication in new window or tab >>Förväntningar på megaprojekt: Kommunala strategier i Norrköping för Ostlänken
2015 (Swedish)In: Plan, ISSN 0032-0560, Vol. 69, no 5, 24-27 p.Article in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

När staten rullar ut sin matta av infrastruktursatsningar ställer det höga krav på de angörande kommunerna. Men det skapar också förväntningar som utgör en helt ny och omfattande grund för planering. I Norrköping förbereds nu för Ostlänken vilket innebär djupgående effekter på såväl organisation som processer, även om många ideal för samtidens stadsutveckling känns igen. Brita Hermelin, Fredrik Wallin och Sara Gustafsson beskriver projektet och de lokala planeringsförberedelserna.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Föreningen för Samhällsplanering, 2015
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122565 (URN)
Available from: 2015-11-09 Created: 2015-11-09 Last updated: 2016-12-09Bibliographically approved
Hermelin, B., Fenton, P. & Ragnarsson, T. (2015). Infrastrukturinvesteringar, kommunal planering och hållbar samhällsutveckling – erfarenheter från BanaVäg Motala-Mjölby. Borlänge.
Open this publication in new window or tab >>Infrastrukturinvesteringar, kommunal planering och hållbar samhällsutveckling – erfarenheter från BanaVäg Motala-Mjölby
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Studien ”Infrastrukturinvesteringar, kommunal planering och hållbar samhällsutveckling” som presenteras i denna rapport riktar intresset mot mindre kommuners och orters förutsättningar att ta del av stora infrastrukturprojekt. 

Studien har undersökt hur kommunerna Motala och Mjölby genom planeringsinsatser, initiativ och samarbeten har verkat för att stärka nyttan och effekterna av tillgängligheten till ny- och ombyggd fysisk infrastruktur i samband med genomförandet av BanaVäg Motala-Mjölby. Det empiriska underlaget utgörs av kommunala planeringsdokument och intervjuer med representanter för kommunerna och andra lokala organisationer.

BanaVäg Motala-Mjölby genomfördes 2008-2013 och innebar ny sträckning av Riksväg 50 mellan Motala och Mjölby, ny genomfart i Motala med ny bro över Motalaviken samt utbyggnad av järnvägen till dubbelspår mellan Motala och Mjölby. Motala och Mjölby kommuner tillhör Östergötlands län och ligger i omlandet för Linköping som utgör ett viktigt centrum för den regionala arbetsmarknadsregionen. Mjölby har en befolkning på knappt 30 000 invånare, medan Motalas befolkning uppgår till knappt 43 000 invånare. Studien har geografisk fokus till Motala och Mjölby centralorter och till Skänninge tätort.

Kommunernas planering för att stärka nyttan av  infrastruktursatsningen sker integrerat med olika planeringsområden och avgränsningen av vilka planeringsinsatser som berörts i studien har diskuteras med kommunerna. Studien visar att planerna för tätorterna Motala, Mjölby och Skänninge delar en rad utvecklingsmål som exempelvis förtätning och funktionsintegrering i stadskärnan, att bygga bostäder i stationsnära områden, att förlägga störande verksamheter i nära anslutning till riksvägar och motorväg och att värna centrumlokaliserad detaljhandel genom att vara restriktiv till sådan lokalisering i externa lägen. Båda kommunernas planering präglas av ambitionen att förstärka respektive kommuns centralort. Svårförenade intressen och utmaningar diskuteras i planeringsdokumenten; exempelvis avvägningen mellan strandskydd och exploatering, samt bullernivåer i infrastrukturnära områden. Båda Motala och Mjölby kommuner framhåller betydelsen av visionsarbete och att utveckla sina platsvarumärken. Det har samband med att lokal utveckling sker genom att olika aktörer samarbetar och visioner kan vara ett stöd till att utveckla gemensamma mål och samverkansinsatser. Samverkan med byggbolag, företag, detaljhandel, organisationer och lokalbefolkningen är en förutsättning för att planeringsmålen ska kunna omsättas i praktiken.

Många av de som intervjuades för studien instämmer med den breda uppfattningen att infrastruktur har djupgående effekter för lokal utveckling. Flera av respondenterna uttrycker dessutom förvåning över att effekterna av BanaVäg Motala-Mjölby har uppstått väldigt snabbt och till och med innan den nya infrastrukturen var byggd. Effekterna av infrastruktursatsningen blir olika för de tätorter som står i fokus för studien. Mjölby tätort arbetar i hög grad med att fortsätta att utnyttja en god infrastruktur man haft tillgång till sedan en tid tillbaka. Motala och Skänninge, däremot, har hamnat i radikalt förbättrade infrastrukturlägen via BanaVäg-projektet. Alla studerade orter rapporterar stark efterfrågan på pendeltåget.

Mer generella slutsatser av studien formuleras som tre lärdomar och råd. För det första är det en stor fördel att inleda planeringsinsatser för fysisk och för strategisk planering tidigt, även om inte förutsättningarna för kommande infrastrukturutbyggnad är kända i detalj. Med utgångspunkt i att fysisk planering är nödvändigt men inte tillräckligt för att stödja lokal utveckling betonar lärdom nummer två betydelsen av strategisk planering och samverkan över samhällssektorer. Lärdom nummer tre handlar om behovet av att förstärka insatser för hållbara transporter. Generellt sett är detta inte så tydligt utvecklat samtidigt som det är viktigt att notera att det är en närvarande fråga i kommunernas planeringsdokument och respondenternas reflektioner.

Place, publisher, year, edition, pages
Borlänge: , 2015. 55 p.
Series
Trafikverket, 2015:156
Keyword
Kommuner; Transporter; Infrastruktur; Regional utveckling; Samhällsekonomi; Samhällsbyggnad
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified Infrastructure Engineering
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122738 (URN)978-91-7467-819-2 (ISBN)
Projects
Den attraktiva regionen
Funder
Swedish Transport Administration
Available from: 2015-11-19 Created: 2015-11-19 Last updated: 2016-05-04Bibliographically approved
Hermelin, B. & Westermark, K. (2015). Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Mjölby. Linköping: Linköping University Electronic Press.
Open this publication in new window or tab >>Kommun och företag i samarbete för lokal utveckling: exemplet Mjölby
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna skrift är en delrapport inom ett forskningsprojekt som har titeln ”Små kommuner och stora företag – betydelsen av kommunala strategier för regional ekonomisk hållbarhet”. Inom projektet genomförs fallstudier i Sverige, Norge och England. Här presenteras ett av dessa fall, nämligen Mjölby kommun i Östergötlands län. Det empiriska underlaget för rapporten består av olika dokument framställda genom kommunen, artiklar från media, statistiska källor samt 18 intervjuer med politiker, tjänstemän och representanter för företagen i Mjölby. Följande forskningsfråga har formulerats: Hur sker interaktion och samarbeten mellan kommunen och företag för resursutveckling som bidrar till lokal ekonomisk hållbarhet?

Mjölby kommun tillhör Östergötlands län och har knappt 26 500 invånare år 2014. Sett till den storleksmässiga positionen bland alla Sveriges 290 kommuner är Mjölby nummer 94 med ett befolkningsantal under medel (som är drygt 33 000 år 2013) och över medianen (som är drygt 15 000 år 2013). Från 1970 till 2014 har befolkningen i Mjölby ökat med 1 855 personer. Befolkningsutvecklingen har varit ojämn över perioden och framförallt 1990-talets senare hälft innebar påtaglig befolkningsminskning. De negativa befolkningstalen innebar en period med sämre framtidstro. Sedan 2006 har tillväxten varit sammanhängande och stabil och det är något som bidragit till stärkt självbild.

Antalet sysselsatta i Mjölby (förvärvsarbetande dagbefolkning) var år 2013 knappt 12 000 personer. Nettoförändringen under mätperioden 1990 till 2013 vad gäller förvärvsarbetande dagbefolkning i kommunen motsvarar en ökning med 271 sysselsatta (2 procent). I Mjölby finns det tre stora privata arbetsgivare och samtliga dessa är familjeägda företag. Toyota är den största med omkring 1 850 anställda. Här sker produktion av lagertruckar. Väderstad-Verken är Mjölbys andra största privata arbetsgivare med säte i Väderstad. Här sker tillverkning av jordbruksmaskiner. Den tredje största privata arbetsgivaren i Mjölby efter Toyota och Väderstad-Verken är Runsvengruppen. Familjeföretaget Runsvengruppen har idag omkring 1 800 anställda. De som är anställda i bolagets detaljhandelsverksamhet – Runsvengruppen Aktiebolag – finns vid varuhusen ÖoB och är därmed utspridda över hela landet. Partihandelsverksamheten inom koncernen har ökat till 230 sysselsatta år 2013 och enligt de uppgifter vi har haft tillgång till, är denna sysselsättning koncentrerad till kontoret i Skänninge som är en tätort i Mjölby kommun.

Diskussionen i denna rapport om samverkan och interaktion mellan kommun och stora företag är strukturerad efter tre teman; nätverk, ortsutveckling och utbildning. Med nätverk åsyftas kontakter och relationer som formellt eller informellt hanterar samarbeten mellan kommun och företag. Vårt andra tema; ortsutveckling innefattar mobilisering av resurser för fysisk infrastruktur, transport och kommunikation, bostäder, mark och lokaler, samt för utveckling av  anläggningar och service för fritid och nöjen. Hit hör även mer mjuka frågor om attraktivitet. Slutligen har vi valt att fokusera på utbildning. Inom utbildningstemat ingår kompetensutveckling som är en nyckelfaktor för utvecklingsmöjligheter; detta gäller både för företag och för individer.

I rapportens slutsatser lyfter vi fram följande fyra faktorer som vi bedömer har stor inverkan på hur samverkan mellan företag och kommun sker i Mjölby kommun.

  1. Storföretagen i Mjölby har inte funnits här så länge och de är lokaliserade på olika orter.
  2. Näringslivet i Mjölby har en stor mångfald.
  3. Mjölby kommun ”går bra” med befolkningstillväxt och sysselsättningstillväxt.
  4. Mjölby är tätt integrerat med det växande Linköping.

Mjölby kommun och de stora företagen har olika kontakter och som har inverkan på lokal utveckling. Samverkan sker dels för långsiktiga processer och inom utbildning och dels för tidsspecifika projekt som kan beröra lokala anläggningar och infrastruktur. Företagen stödjer den lokala tillgången till service och fritidsaktiviteter för sina anställda genom sponsoraktiviteter.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. 41 p.
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2015:3
Keyword
Kommunalförvaltning, Kommunal verksamhet, Företag, Sverige, Östergötland, Mjölby
National Category
Political Science Work Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121779 (URN)9789176859407 (ISBN)
Available from: 2015-10-05 Created: 2015-10-05 Last updated: 2016-09-22Bibliographically approved
Hermelin, B. & Rusten, G. (2015). Service Economy, Geography of (2ed.). In: James D. Wright (Ed.), International encyclopedia of the social & behavioral sciences: (pp. 648-653). Oxford: Elsevier.
Open this publication in new window or tab >>Service Economy, Geography of
2015 (English)In: International encyclopedia of the social & behavioral sciences / [ed] James D. Wright, Oxford: Elsevier, 2015, 2, 648-653 p.Chapter in book (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Oxford: Elsevier, 2015 Edition: 2
Keyword
Services, Economic Geography
National Category
Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-119311 (URN)0-08-09-7087-7 (ISBN)978-00-809-7087-5 (ISBN)
Available from: 2015-06-12 Created: 2015-06-12 Last updated: 2015-07-01
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2404-0624

Search in DiVA

Show all publications