liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Gustavsson, Erik
Publications (10 of 10) Show all publications
Gustavsson, E. & Juth, N. (2019). Principles of Need and the Aggregation Thesis. Health Care Analysis, 27(2), 77-92
Open this publication in new window or tab >>Principles of Need and the Aggregation Thesis
2019 (English)In: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 27, no 2, p. 77-92Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Principles of need are constantly referred to in health care priority setting. The common denominator for any principle of need is that it will ascribe some kind of special normative weight to people being worse off. However, this common ground does not answer the question how a plausible principle of need should relate to the aggregation of benefits across individuals. Principles of need are sometimes stated as being incompatible with aggregation and sometimes characterized as accepting aggregation in much the same way as utilitarians do. In this paper we argue that if one wants to take principles of need seriously both of these positions have unreasonable implications. We then characterize and defend a principle of need consisting of sufficientarian elements as well as prioritarian which avoids these unreasonable implications.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2019
Keywords
Aggregation, Needs, Principles of need, Prioritarianism, Priority setting, Sufficiency
National Category
Ethics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144208 (URN)10.1007/s10728-017-0346-6 (DOI)000466950700002 ()28866792 (PubMedID)2-s2.0-85028766963 (Scopus ID)
Available from: 2018-01-10 Created: 2018-01-10 Last updated: 2019-06-23Bibliographically approved
Gustavsson, E. & Sandman, L. (2018). Etisk analys av pre-expositionsprofylax (PrEP) för hiv. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Etisk analys av pre-expositionsprofylax (PrEP) för hiv
2018 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande etiska analys rör pre- expositionsprofylax (PrEP) mot hiv som en hivnegativ person kan ta för att minska risken för att drabbas av en hivinfektion. Om PrEP tas som ordinerat ger det en ungefärlig skyddsgrad mot hiv på 85 % jämfört med en kontrollgrupp. Eftersom PrEP inte ger 100 % skydd och inte heller skyddar mot andra sexuellt överförbara sjukdomar så är rekommendationen att det tas i kombination med praktiserandet av säkert sex.

Den här etiska analysen har gjorts på uppdrag av NT-rådet och behandlar följande två frågeställningar: 1) finns det etiska skäl som talar emot förskrivning av PrEP; (2) hur bör PrEP prioriteras i relation till den etiska plattformen med ett särskilt fokus på huruvida PrEP bör egenfinanseras. Det finns starka skäl att minska smittspridningen av hiv utifrån såväl ett individ- som ett samhällsperspektiv vilket talar för förskrivning av PrEP. I diskussionen kring PrEP har det dock framförts att PrEP skiljer sig från annan preventiv behandling för att minska smittspridning på ett sätt som talar emot att PrEP förskrivs. Den etiska analysen diskuterar ett antal sådana argument: att friska personer utan medicinskt behov behandlas, att det handlar om ett socialt riskbeteende, att individer själva bör ta ansvar för smittspridning genom att ändra sitt beteende, samt risken för resistensproblematik. Slutsatsen är att inte något av dessa motargument är tillräckligt starkt för att tala emot förskrivningen av PrEP.

När det gäller prioritering av PrEP i relation till den etiska plattformen dras slutsatsen att PrEP hamnar i den lägre delen av prioriteringsskalan baserat på svårighetsgraden hos tillståndet som PrEP riktar sig emot. Det innebär att PrEP skulle kunna vara en kandidat för egenfinansiering.

Eftersom den etiska plattformen säger mycket lite om vilka åtgärder som bör egenfinaiseras så har analysen utgått från två ramverk presenterade i den internationella literaturen. Trots att flera aspekter av dessa ramverk talar för att PrEP skulle vara passande för egenfinansiering så väger aspekten av minskad smittspridning tungt. Dessa positiva externa effekter tillsammans med svårigheten att bedöma huruvida patientpopulationen skulle kunna egenfinansiera PrEP bidrar till bedömningen att PrEP bör finansieras inom ramen för det offentliga åtagandet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. p. 16
Series
PrioC Access ; 2018:1
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153865 (URN)
Available from: 2019-01-15 Created: 2019-01-15 Last updated: 2019-06-27Bibliographically approved
Gustavsson, E. (2017). Characterising Needs in Health Care Priority Setting. (Doctoral dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Characterising Needs in Health Care Priority Setting
2017 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Alternative title[sv]
En karakterisering av behov i hälso- och sjukvårdsprioriteringar
Abstract [en]

The focus of this thesis is needs in the context of health care priority setting. The notion of needs has a strong standing in health care policy; however, how the idea should be understood more specifically and how it should guide decisions about priority setting remain contentious issues. The aim of this thesis is to explore how needs should be characterised in health care priority setting. This matter is approached by, first, exploring and developing the conceptual structure of health care needs, and second, discussing and suggesting solutions to normative questions that arise when needs are characterised as a distributive principle.

In the first article, the conceptual structure of needs in general and health care needs in particular is explored, and it is argued that a specific characterisation of health care needs is required.

In the second article, the notion of health care needs is explored in relation to preferences for health care within the context of shared decision-making. The paper further discusses a number of queries that arise in the intersection between what the patient needs and what the patient wants.

The third article discusses how a principle of need should handle questions about interpersonal aggregation. The paper characterises a principle of need which strikes a reasonable balance between giving priority to the worst off and the distribution of benefits with regard to interpersonal aggregation.

The fourth article discusses how a principle of need should account for the fact that patients often are badly off due to several conditions rather than one single condition. It is argued that how badly off patients are should be understood as a function of how badly off these patients are when all of their conditions (for which they need health care) are considered.

The frame story provides the terminological, theoretical, contextual, and methodological background for the discussion undertaken in this thesis. The conclusions of the articles are brought together and the discussion extended in the concluding discussion by sketching a number of conditions of adequacy for the concept and principle of need relevant for health care priority setting.  

Abstract [sv]

Den här avhandlingen fokuserar på behov och behovsprinciper inom hälso- och sjukvården. Behov har länge haft en stark ställning inom hälso- och sjukvården men det är omdiskuterat hur begreppet ska förstås mer specifikt och framförallt hur det ska vara vägledande för prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Syftet med den här avhandlingen är att karakterisera behov för sådana prioriteringar. Avhandlingen tar sig an detta syfte utifrån två ansatser. För det första, genom att undersöka och utveckla den begreppsliga strukturen hos vårdbehov och, för det andra, genom att diskutera samt ge förslag på lösningar på ett antal normativa frågor som uppstår när vårdbehov skall karakteriseras som en fördelningsprincip.

I den första artikeln undersöks begreppen behov och vårdbehov utifrån den allmänfilosofiska diskussionen om behov. I artikeln karakteriseras begreppet vårdbehov på ett sätt som gör det lämpligt för prioriteringar inom hälsooch sjukvården.

I den andra artikeln utforskas begreppet vårdbehov i relation till önskemål om vård inom ramen för delat beslutsfattande. I artikeln diskuteras också ett antal frågeställningar som aktualiseras i relation till den spänning som kan uppstå mellan patientens behov å ena sidan och patientens önskemål å andra sidan.

I den tredje artikeln behandlas frågan om hur en behovsprincip bör hantera frågor som rör sammanvägning av olika personers behov. I artikeln karakteriseras och försvaras en behovsprincip som balanserar prioritet till de sämst ställda och hur hälsovinster bör fördelas.

I den fjärde artikeln förs en diskussion om hur en behovsprincip bör göra reda för det faktum att patienter ofta lider av samsjuklighet snarare än av ett enskilt tillstånd. I artikeln drivs tesen att hur dåligt ställt en patient har det bör förstås som en funktion av hur dåligt ställt patienten har det när alla patientens tillstånd (för vilka patienten behöver vård) har tagits i beaktande, snarare än hur dåligt ställt patienten har det med avseende på det specifika tillstånd för vilket patienten skall behandlas.

I kappan ges den terminologiska, kontextuella, teoretiska och metodologiska bakgrunden för diskussionen i avhandlingen. I en avslutande diskussion förs slutsatserna från artiklarna samman och diskussionen utvidgas genom att skissera ett antal adekvansvillkor för begreppet vårdbehov och behovsprinciper i vården.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2017. p. 85
Series
Linköping Studies in Arts and Science, ISSN 0282-9800 ; 733Linköping Dissertations on Health and Society, ISSN 1651-1646 ; 26
Keywords
Comorbidity, conceptual analysis, health care, health care needs, interpersonal aggregation, intrapersonal aggregation, multimorbidity, needs, prioritarianism, priority setting, priority to the worse off, rationing, reflective equilibrium, severity, shared decision-making, sufficiency principles, the principle of need, Aggregering, begreppsanalys, behov, behovsprincipen, delat beslutsfattande, hälso- och sjukvård, prioritanism, prioriteringar, reflektivt ekvilibrium, resursfördelning, samsjuklighet, sufficientism, svårighetsgrad, vårdbehov
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-144207 (URN)10.3384/diss.diva-144207 (DOI)9789176853863 (ISBN)
Public defence
2018-01-26, KEY1, Hus KEY, Campus Valla, Linköping, 10:15 (English)
Opponent
Supervisors
Note

I den tryckta versionen är det ena serienamnet felaktigt. I den elektroniska versionen är detta ändrat till korrekt "Linköping Dissertations on Health and Society"

Available from: 2018-01-10 Created: 2018-01-10 Last updated: 2019-06-27Bibliographically approved
Sandman, L. & Gustavsson, E. (2016). Beyond the Black Box Approach to Ethics! Comment on "Expanded HTA: Enhancing Fairness and Legitimacy".. International Journal of Health Policy and Management, 5(6), 393-394
Open this publication in new window or tab >>Beyond the Black Box Approach to Ethics! Comment on "Expanded HTA: Enhancing Fairness and Legitimacy".
2016 (English)In: International Journal of Health Policy and Management, ISSN 2322-5939, E-ISSN 2322-5939, Vol. 5, no 6, p. 393-394Article in journal, Editorial material (Refereed) Published
Abstract [en]

In the editorial published in this journal, Daniels and colleagues argue that his and Sabin's accountability for reasonableness (A4R) framework should be used to handle ethical issues in the health technology assessment (HTA)-process, especially concerning fairness. In contrast to this suggestion, it is argued that such an approach risks suffering from the irrrelevance or insufficiency they warn against. This is for a number of reasons: lack of comprehensiveness, lack of guidance for how to assess ethical issues within the "black box" of A4R as to issues covered, competence and legitimate arguments and finally seemingly accepting consensus as the final verdict on ethical issues. We argue that the HTA community is already in a position to move beyond this black box approach.

Keywords
Accountability for Reasonableness (A4R); Ethical Analysis; Ethical Competence; Ethics; Health Technology Assessment (HTA)
National Category
Medical Ethics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-130499 (URN)10.15171/ijhpm.2016.43 (DOI)27285520 (PubMedID)
Available from: 2016-08-11 Created: 2016-08-11 Last updated: 2019-06-27
Gustavsson, E., Juth, N., Munthe, C. & Sandman, L. (2015). Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande. Läkartidningen, 112, Article ID DD3X.
Open this publication in new window or tab >>Etiska och praktiska utmaningar med ökat patientinflytande
2015 (Swedish)In: Läkartidningen, ISSN 0023-7205, E-ISSN 1652-7518, Vol. 112, article id DD3XArticle in journal (Other academic) Published
Abstract [sv]

Det finns ett ökat intresse för patientinflytande i vården. Ett sådant fokus kan dock komma i konflikt med ett antal värden/praktiker inom vården. I denna artikel identifierar vi att följande värden/praktiker kan påverkas: 

Idén om patientens vårdbehov förefaller tappa sin moraliska och politiska ställning. 

Prioriteringar på gruppnivå kan bli svårare att tillämpa på individnivå. 

Det kan bli svårare att bedöma nyttan med behandlingar. 

Det kan bli svårare att få fram evidens för behandlingar. 

Det tycks komplicera idén om den följsamme patienten. 

Det kan innebära vissa implikationer för resursanvändning. 

Det kan ge ett nytt perspektiv på idén om att prioritera efter en ansvarsprincip.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: , 2015
National Category
Medical Ethics
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-130504 (URN)
Available from: 2016-08-11 Created: 2016-08-11 Last updated: 2019-06-27
Gustavsson, E. & Sandman, L. (2015). Health-care needs and shared decision-making in priority-setting. Medicine, Health care and Philosophy, 18(1), 13-22
Open this publication in new window or tab >>Health-care needs and shared decision-making in priority-setting
2015 (English)In: Medicine, Health care and Philosophy, ISSN 1386-7423, E-ISSN 1572-8633, Vol. 18, no 1, p. 13-22Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In this paper we explore the relation between health-care needs and patients desires within shared decision-making (SDM) in a context of priority setting in health care. We begin by outlining some general characteristics of the concept of health-care need as well as the notions of SDM and desire. Secondly we will discuss how to distinguish between needs and desires for health care. Thirdly we present three cases which all aim to bring out and discuss a number of queries which seem to arise due to the double focus on a patients need and what that patient desires. These queries regard the following themes: the objectivity and moral force of needs, the prediction about what kind of patients which will appear on a micro level, implications for ranking in priority setting, difficulties regarding assessing and comparing benefits, and implications for evidence-based medicine.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer Verlag (Germany), 2015
Keywords
Needs; Health-care needs; Shared decision-making; Desires; Priority setting; Rationing
National Category
Clinical Medicine
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-114234 (URN)10.1007/s11019-014-9568-7 (DOI)000347699000003 ()24807745 (PubMedID)
Available from: 2015-02-16 Created: 2015-02-16 Last updated: 2019-06-27Bibliographically approved
Gustavsson, E. (2014). From Needs to Health Care Needs. Health Care Analysis, 22(1), 22-35
Open this publication in new window or tab >>From Needs to Health Care Needs
2014 (English)In: Health Care Analysis, ISSN 1065-3058, E-ISSN 1573-3394, Vol. 22, no 1, p. 22-35Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

One generally considered plausible way to allocate resources in health care is according to people’s needs. In this paper I focus on a somewhat overlooked issue, that is the conceptual structure of health care needs. It is argued that what conceptual understanding of needs one has is decisive in the assessment of what qualifies as a health care need and what does not. The aim for this paper is a clarification of the concept of health care need with a starting point in the general philosophical discussion about needs. I outline three approaches to the concept of need and argue that they all share the same conceptual underpinnings. The concept of need is then analyzed in terms of a subject x needing some object y in order to achieve some goal z. I then discuss the relevant features of the object y and the goal z which make a given need qualify as a health care need and not just a need for anything.

Place, publisher, year, edition, pages
Springer, 2014
Keywords
Harm; Health; Health care; Health care need; Need; Priority-setting; Rationing; Well-being
National Category
Philosophy, Ethics and Religion Other Medical Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-106476 (URN)10.1007/s10728-013-0241-8 (DOI)000331640900003 ()
Available from: 2014-05-08 Created: 2014-05-08 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Sandman, L., Broqvist, M., Gustavsson, E., Arvidsson, E., Ekerstad, N. & Carlsson, P. (2014). Vård som inte kan anstå: Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Vård som inte kan anstå: Tolkning i relation till den etiska plattformen och nationella modellen för öppna prioriteringar
Show others...
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Metod

Uppdraget från Socialstyrelsen består av tre sammanhängande delar. I den första delen presenteras olika tolkningar av begreppet vård som inte kan anstå utifrån en analys av hur begreppet används i den aktuella propositionen och lagtexten. Dessa tolkningar specificeras i ett antal kriterier. I den andra delen analyseras dessa tolkningar utifrån den etiska plattformen. Den tredje delen syftar till att analysera hur begreppet vård som inte kan anstå förhåller sig till den nationella modellen för öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård och diskutera om denna kan användas för att ge stöd vid prioritering och ransonering. Den teoretiska analysen kompletteras med några exempel på praktiskabeslutssituationer avseende vård av papperslösa hämtade från kliniskt verksamma personer.

Analys

I rapporten har vi formulerat ett antal kriterier som tillämpningen av  begreppet vård som inte kan anstå behöver uppfylla i enlighet med lag 2012/13:407. Dessa kriterier är:

Vårdbehovskriteriet: Personen har ett vårdbehov – d.v.s. det finns en diskrepans mellan önskvärt och aktuellt tillstånd som kan påverkas med en vårdåtgärd.

Begränsningskriteriet: Vårdgivaren får begränsa vården till vård som inte kan anstå för personer som inte är folkbokförda i Sverige och är fyllda 18 år. En sådan begränsning bör baseras på överväganden kring:

  • Svårighetsgraden hos tillståndet (aktuell ohälsa, risk för framtida ohälsa eller särskilda behov utifrån tidigare övergrepp och trauma).
  • Effekten av åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.
  • Kostnadseffektiviteten hos åtgärden om den ges i nuläget jämfört med om den fördröjs.

Begränsade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men behöver inte väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

Alternativt:

Utökade ansvarskriteriet: När begreppet vård som inte kan anstå tillämpas bör vårdgivaren utgå från att personen förväntas vara en begränsad tid i Sverige men bör samtidigt väga in vad som kommer att hända med personens möjlighet att få vård efter att hen inte längre befinner sig i Sverige.

Slutsatser

Utifrån vårdbehovskriteriet drar vi slutsatsen att papperslösa personer som söker vård bör bedömas på ett adekvat sätt vid varje sådant tillfälle för att vårdgivaren ska kunna ta ställning till om det föreligger ett vårdbehov.

Vi drar slutsatsen att begränsningskriteriet strider mot människovärdesprincipen när det gäller begränsning av vård utifrån kronologisk ålder och folkbokföring. Vi drar även slutsatsen att den ransonering av vård som impliceras av begränsningskriteriet inte förefaller baseras på en resursbegränsning, utan på att papperslösa inte har samma rätt till hälso- och sjukvård som den folkbokförda befolkningen.

Vi drar slutsatsen att i valet mellan det begränsade och utökade ansvarskriteriet så är det utökade ansvarskriteriet att föredra. Detta utifrån hänsyn till den etiska plattformen eftersom detta utökade kriterium i större utsträckning tillåter hänsyn till relevanta aspekter som svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet på ett sätt som är i linje med hur den folkbokförda befolkningen behandlas. Samtidigt drar vi slutsatsen att ansvarskriteriets tidsbegränsning är svår att förhålla sig till eftersom det i många fall är ytterst osäkert hur länge en person kan befinna sig i Sverige utan nödvändiga tillstånd.

Vi drar slutsatsen att de faktorer som lyfts fram för att avgöra hur vård som inte kan anstå ska avgränsas är i sak desamma som förekommer i den nationella modellen för öppna prioriteringar – d.v.s. svårighetsgraden hos tillståndet (aktuellt och potentiellt), effekten av åtgärden (och hur den utvecklas över tid) samt kostnadseffektivitet. Samtidigt pekar vi på att det finns ett antal motsägelser i avgränsningen av begreppet och i lagen som helhet som strider mot den etiska plattformen och den nationella modellen. Detta rör även de fall när specifika diagnos- eller åtgärdsområden lyfts fram explicit oberoende av hänvisningar till svårighetsgrad, effekt av åtgärd eller kostnadseffektivitet.

Vi drar slutsatsen att även om det är möjligt att peka på några generella kombinationer av svårighetsgrad, effekt av åtgärd och kostnadseffektivitet som kan avgränsa vård som inte kan anstå – så är dessa kombinationer mycket svåra att tillämpa på individnivå. Detta eftersom det är svårt att göra individuella risk och effektbedömningar. När det gäller den folkbokförda befolkningen så är ett normalt förfarande vid bedömning av risk eller effekt att man antingen sätter in behandling för säkerhets skull, eller avvaktar och då har möjlighet som patient att återkomma om tillståndet förvärras eller kan bli föremål för återbesök på vårdgivaren initiativ. Om vårdgivaren bedömer att vården i det fallet kan anstå så finns alltså oftast möjlighet till ny bedömning på patientens eller vårdgivarens initiativ. Eftersom det i fallet med papperslösa personer är mer osäkert om han eller hon kan återkomma för en ny bedömning så kan det förefalla rimligt att oftare sätta in behandling för säkerhets skull i det fallet. Samtidigt måste detta balanseras mot de risker behandlingen kan vara förknippad med och möjligheten att följa upp dessa risker där personen kommer att befinna sig.

Abstract [en]

Method

The assignment from the National Board of Health and Welfare consists of three related parts. Part one presents different interpretations of the concept “care that cannot be deferred” based on an analysis of how the concept is used in the government bill and the wording of the Act. Several criteria are used to specify these interpretations. Part two analyses the interpretations of the concept “care that cannot be deferred” discussed in part one. The analysis is based on the ethics platform for priority setting. Part three aims to analyse how the concept “care that cannot be deferred” relates to the National Model for Transparent Prioritisation in Swedish Health Care and discuss whether it can be used to support prioritisation and rationing. The theoretical analysis is complemented by several examples of practical decision-making situations, as described by clinicians, that involve the care of non-registered individuals.

Analysis

In this report we have formulated several criteria that the concept “care that cannot be deferred” must fulfil according to the law (2012/13:407).

These criteria address: Care need: The individual has a care need – i.e. a discrepancy exists between the desired and actual condition, which can be influenced by a care intervention.

Limitations: The provider may place limitations on “care that cannot be deferred” delivered to non-registered individuals in Sweden and who are 18 years of age or older. Such limitations should be based on considerations involving:

  • Severity of the condition (current ill health, risk for future ill health, or special needs arising from previous assault and trauma).
  • Effect of the intervention if it is provided now compared to deferred intervention.
  • Cost-effectiveness of the intervention if it is provided now compared to deferred intervention.

Limited responsibility: When applying the concept “care that cannot be deferred” the provider should assume that the individual is expected to be in Sweden for a limited time, but it is not necessary to consider the person’s opportunities to receive care once he/she is no longer in Sweden.

Expanded responsibility: When applying the concept “care that cannot be deferred” the provider should assume that the individual is expected to be in Sweden a limited time, but should also consider the person’s opportunities to receive care once he/she is no longer in Sweden.

Conclusions

Based on the care need criterion, we conclude that non-registered individuals who seek care should be adequately evaluated in each case so the provider can determine whether a care need exists.

We conclude that the limited responsibility criterion conflicts with the human dignity principle when it comes to limiting care based on chronological age and national registration. Further we conclude that the rationing of care implied by the limited responsibility criterion does not appear to be based on limited resources, but that the non-registered individual does not have the same right to health services as the nationally registered population does.

We conclude that in choosing between the limited and the expanded responsibility criteria, the latter is preferable in light of the ethical platform since, to a greater extent, the expanded responsibility criterion allows consideration of relevant aspects (e.g. severity level, effect of intervention, and cost effectiveness) similar to the way the registered population is treated. Further, we conclude that the time limitation of the responsibility criteria is difficult to address since in many cases it is highly uncertain how long a person can remain in Sweden without necessary authorisation.

We conclude that the factors presented for determining how to define “care that cannot be deferred” are basically the same as those in the national model for priority setting – i.e. severity of the condition (current and potential), effect of the intervention (and how it changes over time), and cost effectiveness. Concurrently we point to several contradictions in defining the definition, and in the law generally, that conflict with the ethical platform and the national model for priority setting. This includes the cases where specific diagnostic or treatment areas are explicitly noted, regardless of severity level, effect of intervention, or cost effectiveness.

Further, we conclude that it is possible to point to several general combinations of severity level, effect of intervention, and cost effectiveness that can define “care that cannot be deferred” – so these combinations are very difficult to apply at the individual level. The reason is that it is difficult to determine individual risks and effects. As regards the registered population, a normal way to determine risks or effects would be either to provide treatment “for safety’s sake” or to wait, thus providing the opportunity for the patient to return if the  condition deteriorates or for the provider to call the patient for a return visit. If the provider decides that care can be deferred, usually there is an opportunity for a new evaluation at the initiative of the patient or provider. Since it is less certain that patients in the non-registered population can return for a new evaluation, it might seem reasonable to offer treatment more often for safety’s sake. Concurrently, this must be balanced against the risks associated with treatment and the opportunities to follow up on these risks wherever the individual resides.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2014. p. 52
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2014:1
Keywords
Prioriteringar inom sjukvården, papperslösa personer, hälso- och sjukvård
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-105393 (URN)
Available from: 2014-03-20 Created: 2014-03-20 Last updated: 2019-06-27Bibliographically approved
Gustavsson, E. & Wiss, J. (2013). Multikriterieanalyser vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården: kriterier och analysmetoder. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Multikriterieanalyser vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården: kriterier och analysmetoder
2013 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Vid prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården tar man i regel hänsyn till ett stort antal aspekter såsom hur stort vårdbehovet är och hur stor nytta en viss åtgärd förväntas göra. Ibland görs prioriteringar av en enskild beslutsfattare medan de andra gånger går igenom komplicerade beslutsprocesser med många personer involverade. I många fall görs avvägningarna implicit utan att det är möjligt för beslutfattare att kunna redogöra för vad legat till grund för beslutet och det är då inte heller möjligt för utomstående att ta del hur man kommit fram till beslutet. Det finns dock en strävan mot att prioriteringsbeslut i ökad utsträckning ska göras på ett systematiskt och mer öppet sätt för att berörda parter ska kunna ta del av resultatet, grunderna och motiven bakom besluten.

För att detta ska vara möjligt behövs metoder för att systematiskt hantera prioriteringsbeslut som tar hänsyn till komplex information och ger möjlighet till tydliga avvägningar mellan olika kriterier. Dit hör t ex multikriterieanalysmetoder där relevanta kriterier fastställs och ges olika vikter med syftet att rangordna olika beslutsalternativ. Utmärkande för denna ansats är att det inte finns några givna kriterier som ska värderas och viktas utan beslutsfattarna måste själva definiera vad analysen ska omfatta. Internationellt har multikriterieanalys använts i liten skala vid resursfördelning inom hälso- och sjukvården och jag känner inte till någon sådan tillämpning i Sverige.

Den metod som använts mest i Sverige, den nationella modellen för öppna prioriteringar, syftar också till att skapa systematik och mer genomtänkta beslut och som kan förklaras för allmänheten/berörda parter. Den skiljer sig dock på flera sätt från multikriterieanalysmetoderna ovan. Den största skillnaden är att den i huvudsak är en kvalitativ metod som utgår från den etiska plattformen i riksdagens riktlinjer för prioriteringar. Vid prioriteringar med förutbestämda kriterier t ex svårighetsgrad, patientytta och kostnadseffektivitet finns skäl att anta att även andra aspekter ibland vägs in i bedömningen utan att det beskrivs.

I rapportens första del, som beskriver kriterier som använts vid prioriteringar i andra länder på nationell och regional nivå, framgår att det förekommer ett stort antal kriterier vid sidan av de som finns i den nationella modellen. Det kan tyda på att man i andra länder accepterar andra grunder för prioriteringar och/eller att prioriteringar som görs i Sverige även väger in aspekter som inte omfattas de explicita kriterierna.

Erfarenheter från olika prioriteringsarbeten i Sverige visar även att många efterfrågar en möjlighet att tydligare vikta olika kriterier. Eftersom prioriteringar handlar om att göra komplicerade avvägningar grundat på värderingar som skiljer sig åt mellan olika människor är det kanske varken rimligt eller önskvärt att försöka utveckla generella kvantitativa modeller för prioriteringsbeslut. Däremot kan det antagligen vara ett stöd för prioriteringar i avgränsade sammanhang där de involverade personerna enas om hur relevanta kriterier ska viktas.

Jag tror därför att multikriterieanalyser kan ha en plats i framtiden även i Sverige. Därför är det vår förhoppning att denna rapport ska skapa ett intresse för fortsatt forskning och utveckling inom detta område.

Abstract [en]

The first part of this report draws attention to the vast amount of different criteria for policymakers to consider in priority setting decisions. There are several similarities between criteria that have been used in decision making in different countries and regions. However, it is interesting to highlight an important difference between the Swedish ethical platform and other countries and regions. The difference lies in the lexical ordering between the principles in the Swedish platform. This implies that one should take into account the principle of human dignity before the principle of need and solidarity and that the same relation should apply between the principle of need and solidarity and the principle of cost effectiveness. This strict hierarchy does not exist between principles in other countries. Similarities between different ethical platforms are especially found in relation to the principle of need or severity of the disease of which both play an important role in all countries and regions. Cost- effectiveness is another criterion that appears in all platforms that we have included in this report. Furthermore, it should be mentioned that the effect of an intervention plays an important role in all of the studies and reports that we have included. In several cases, there is a special focus on the prioritization of interventions with a proven efficacy. The above mentioned criteria are the most commonly present in reports on priority setting in health care but there are many other criteria which may be relevant to consider. It should also be noted that there are great similarities between the various reports on what should not constitute a basis for prioritization. For example, many countries and regions are reluctant to include chronological age as one criterion in their official reports.

The second part of the report presents the methods of multi-criteria analysis; an umbrella term for various methods that uses a formalized process and ranks different alternatives on how they perform on a number of selected criteria. The different steps of a general multi-criteria analysis are presented: (1) identification of the object (2) construction of the model (3) evaluation of results and (4) the development of an action plan. A performance matrix, which is a standard tool for multi-criteria, is illustrated. In the next step, a selection of a number of various methods is presented, namely: direct analysis of the performance matrix, ordinal methods, the even swap-method, multi-attribute utility theory (MAUT), and the analytic hierarchy process (AHP). A number of applications of multi-criteria analysis have been performed in the area of health care decision making and the advantages and disadvantages of applying these methods in this area are highlighted.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2013. p. 54
Series
National Center for Priority Setting in Health Care, ISSN 1650-8475 ; 2013:2
Keywords
Health Care Sector, Health Priorities, Prioritering inom sjukvården, hälsoekonomi
National Category
Health Care Service and Management, Health Policy and Services and Health Economy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-104933 (URN)
Available from: 2014-03-03 Created: 2014-03-03 Last updated: 2016-11-03Bibliographically approved
Gustavsson, E., Sandman, L. & Wiss, J. (2013). Rättviseteorier och prioriteringar (1ed.). In: Per Carlsson och Susanne Waldau (Ed.), Att välja rättvist: om prioriteringar i hälso- och sjukvården (pp. 49-64). Lund: Studentlitteratur
Open this publication in new window or tab >>Rättviseteorier och prioriteringar
2013 (Swedish)In: Att välja rättvist: om prioriteringar i hälso- och sjukvården / [ed] Per Carlsson och Susanne Waldau, Lund: Studentlitteratur, 2013, 1, p. 49-64Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Hälso- och sjukvårdens resurser räcker inte till alla behov och önskemål från patienter och medborgare, vilket gör att personal och beslutsfattare hamnar i svåra situationer. Hur ska vi veta att det är rätt patienter som tvingas stå tillbaka? Att välja rättvist tar upp centrala begrepp och etiska principer kring prioriteringar. Boken beskriver även metoder för att göra prioriteringar på ett systematiskt sätt och erfarenheter av såväl nationella som internationella prioriteringar.

Prioriteringsbeslut fattas på alla nivåer och kan gälla fördelning av resurser till olika verksamheter, behandlingsbeslut av enskilda patienter eller investeringar i nya medicinska metoder. Boken ger förslag på hur beslutsunderlagen kan förbättras. Här ges anvisningar om hur man mäter behov och nytta hos patientgrupper och i befolkningen, hur kostnadseffektivitet beräknas och hur man skapar ett kunskapsunderlag. På så sätt får läsaren inte bara ta del av prioriteringarnas teori utan även av deras praktik, inte minst genom konkreta exempel på hur öppna prioriteringar i dag tillämpas i svensk hälso- och sjukvård.

Boken är avsedd för dig som arbetar kliniskt eller planerar att arbeta med prioriteringar – nationellt, i landsting eller i kommuner. Boken ger även en värdefull inblick för dig som vill lära mer om hur vårdens svåra val ska kunna hanteras i framtiden.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur, 2013 Edition: 1
Keywords
Health Priorities, Health Services Needs and Demand- economics, Prioritering inom sjukvården, Hälso- och sjukvård- planering- ekonomiska aspekter
National Category
Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-99188 (URN)978-91-44-08393-3 (ISBN)
Available from: 2013-10-15 Created: 2013-10-15 Last updated: 2019-06-27Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications