liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Marcus, Gustaf
Publications (4 of 4) Show all publications
Marcus, G. (2018). Paria: Brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap. (Doctoral dissertation). Stockholm: Carlsson Bokförlag
Open this publication in new window or tab >>Paria: Brottslingen och normaliseringen av människan i Strindbergs, Hanssons och Geijerstams författarskap
2018 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)
Alternative title[en]
Pariah : The Criminal and the Normalization of Man in the Works of Strindberg, Hansson, and Geijerstam
Abstract [sv]

Den här studien handlar om gestaltningar av brottslingar och den större kulturella frågan om normaliseringen av människan sedd genom tre svenska författarskap från sekelskiftet 1900: August Strindberg, Ola Hansson och Gustaf af Geijerstam. Frågan om brottslingens identitet blev aktuell vid den här tiden. Den studerades inom nya, prestigefulla vetenskapliga fält som använde sig av uppmärksammade fotografiska tekniker och statistiska metoder för att övervaka och kartlägga både det yttre stadsrummet och det inre rummet i själen. I de skönlitterära texterna framträder brottslingen som en central tematik som aktualiserar föreställningar om avvikelse, förfall och degeneration. Men brottslingen är en komplex figur som på en och samma gång betraktades som en avvikande individ som behöver normaliseras och som en överlägsen individ som ger uttryck för sin egen frihet och individualitet.

De första kapitlen handlar om Strindbergs konfrontation med kriminalantropologin och framför allt sekelskiftets fotografiska gestaltningar av abnormitet. Det visar sig att Strindberg både använder sig av och tar avstånd från dessa moderna tekniker för att gestalta det avvikande. I de följande kapitlen spåras samma ambivalens i förhållande till vetenskapens kartläggande av det avvikande i Hanssons och Geijerstams författarskap. Först studeras Hanssons noveller från Sensitiva amorosa till den ofullbordade Tidens män. Hanssons sätt att förhålla sig till den abnorma individen går från intim identifikation till våldsamt avståndstagande, samtidigt som han tydligare börjar identifierar sig med projektet att normalisera människan. I de sista kapitlen studeras hur Geijerstams skönlitterära texter både utgör en förlängning av och en kritisk kommentar till hans egna socialvetenskapliga undersökningar av det avvikande hemmet i den moderna staden.

Konfrontationen med det avvikande i de skönlitterära texterna kännetecknas av ambivalens på flera nivåer: i seendet (i diskussionerna av de samtida formerna av övervakning), i de typer av vetande som behövs för att säga sanningen om människan och i betraktarens identitet (det konstnärliga geniet gentemot vetenskapsmannen). I skärningspunkten mellan normaliseringen och idealiseringen av det avvikande uppträder den problematiska individualiteten. Individualiteten framträder paradoxalt både som normaliseringens mål och som utgångspunkten för en kritik mot normaliseringen. Den här ambivalenta processen, kallad ett ”normalitetsspel”, som utspelar sig i texterna studeras i sin tur med hjälp av Foucaults begrepp ”governmentalitet” som ett pågående formande av frihet och individualitet.

Abstract [en]

This study explores the representation of the criminal and the wider cultural question of normalization seen through the works of three Swedish authors at the turn of the twentieth century: August Strindberg, Ola Hansson and Gustaf af Geijerstam. The question of the criminal identity attracted considerable attention during this period. It was explored in new, prestigious scientific fields that relied upon cutting-edge photographic technology and statistics as forms of surveillance for mapping both the crime-infested urban spaces and the hidden, interior spaces of the soul. In the literary works, the criminal thus functions as an important topic through which deeper cultural anxieties about deviance, decline and degeneration could be voiced and discussed. However, the criminal is a complex figure who at the same time tended to be perceived as a sick, deviant or abnormal individual in need of normalization, and as a superior being who expresses his personal freedom and individuality.

The first chapters focus on Strindberg’s use of criminal anthropology and especially on the photographic representations of deviance. It is shown that Strindberg both employs and deconstructs these modern techniques for representing deviance. The chapters that follow trace the same ambivalence toward the scientific “mapping out” of deviance in the works of Hansson and Geijerstam. First, Hansson’s short stories from Sensitiva amorosa to the unfinished The Men of Today are studied. It is shown that Hansson’s attitude toward the abnormal individual goes from intimate identification to violent rejection pared with an embracing of the project of normalization. The last chapters examine the literary works of Geijerstam as a continuation of, and a commentary on, his social scientific explorations of the abnormal home in the modern city.

Unable to choose between normalization and abnormality (which in turn is intimately connected to the idea of the genius), the works of the authors are permeated by ambiguity on several levels: seeing (the discussion of contemporary forms of surveillance), the types of knowledge needed in order to tell the truth about the human being, and the identity of the observer (the artistic genius vs. the scientist). At the point of intersection between normalization and idealization of the abnormal, the individual appears. The individual is at the same time presented as the goal of normalization and the point of departure for a critique of normalization. This ambivalent process, called a “game of normality”, is in turn understood in post-Foucauldian terms as a form of “governmentality”, or as a continuous shaping of a field of situated freedom and individuality.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Carlsson Bokförlag, 2018. p. 383
Series
Linköping Studies in Arts and Science, ISSN 0282-9800 ; 734
Keywords
August Strindberg, Ola Hansson, Gustaf af Geijerstam, the criminal, crime in literature, abnormality, deviance, normalization, genius, decadence, fin-de-siecle, governmentality, surveillance, photography in literature, thick description, Michel Foucault, August Strindberg, Ola Hansson, Gustaf af Geijerstam, brott i litteraturen, brottslingar, abnormitet, awikelse, normalisering, geniet, dekadens, fin-de-siecle, governmentalitet, övervakning, fotografi i litteraturen, tät beskrivning, Michel Foucault
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-145079 (URN)9789173319072 (ISBN)
Public defence
2018-02-16, K3, Önnesjösalen, Kåkenhus, Campus Norrköping, Norrköping, 10:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2018-02-08 Created: 2018-02-08 Last updated: 2018-02-19Bibliographically approved
Marcus, G. (2013). Dans les marges de la science: Esquisse d’un projet comparatiste sur le rôle de l’auteur à partir de quelques textes de Strindberg, Zola et Joyce. Trans: Revue de Littérature Générale et Comparée (15)
Open this publication in new window or tab >>Dans les marges de la science: Esquisse d’un projet comparatiste sur le rôle de l’auteur à partir de quelques textes de Strindberg, Zola et Joyce
2013 (French)In: Trans: Revue de Littérature Générale et Comparée, ISSN 1778-3887, no 15Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This article deals with the transformation of the role of the author in works by Strindberg, Zola and Joyce. In their works, fiction and literature in a broad sense (role of author, critic and literary text) are related to and compared with science and scientific methods. Even though the scientific backgrounds presented by the authors differ from each other, some common discursive hierarchies and strategies emerge in the comparison of the texts. Above all, the authors try to create a space, a margin, within the scientific vision of the world where the subjectivity of the author and the literary text still has a role to play. Especially three texts have been studied: The Study of Languages (1898/99?) by Joyce, Sensations Détraquées (1893) by Strindberg and Le Roman experimental (1880) by Zola. An important point of the article is how the elaboration of the role of the author in relation to the scientist and scientific practices is a recurrent theme in many different works by these authors. The goal of the article has only been to outline this cluster of problems in view of a more elaborate future study.

Abstract [fr]

Cet article traite du rôle de l’auteur dans quelques textes de Strindberg, Zola et Joyce où la fiction et la littérature dans un sens large (le rôle de l’auteur, la critique et le texte littéraire) sont mises en relation avec la science et des méthodes scientifiques. Même si le fond scientifique présenté est différent chez les trois auteurs, des hiérarchies discursives et des stratégies communes émergent dans la comparaison des textes. Les auteurs essayent avant tout de créer un espace, une marge, dans la logique scientifique où la subjectivité de l’auteur et du texte littéraire a toujours un rôle à jouer. Trois textes sont plus particulièrement étudiés : The Study of Languages (1898/99 ?) de James Joyce, Sensations Détraquées (1893) de Strindberg et Le Roman expérimental (1880) de Zola. D’autres œuvres des trois auteurs sont aussi évoquées : ce thème constitue un objet d’étude privilégié qui n’a été ici qu’esquissé en vue d’une étude plus poussée.

Place, publisher, year, edition, pages
Presses de la Sorbonne Nouvelle, 2013
National Category
Humanities
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-107901 (URN)
Available from: 2014-06-23 Created: 2014-06-23 Last updated: 2017-12-05Bibliographically approved
Marcus, G. (2013). Själen, vetenskapen och den bedrägliga författarrollen: Ett problemkomplex i det sena 1800-talets litteratur. In: Johanna Dahlin & Tove Andersson (Ed.), On the Move: ACSIS conference. Paper presented at On the Move: ACSIS conference, 11–13 June 2013, Norrköping, Sweden (pp. 93-96). Linköpings: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Själen, vetenskapen och den bedrägliga författarrollen: Ett problemkomplex i det sena 1800-talets litteratur
2013 (Swedish)In: On the Move: ACSIS conference / [ed] Johanna Dahlin & Tove Andersson, Linköpings: Linköping University Electronic Press, 2013, p. 93-96Conference paper, Published paper (Refereed)
Place, publisher, year, edition, pages
Linköpings: Linköping University Electronic Press, 2013
Series
Linköping Electronic Conference Proceedings, ISSN 1650-3686, E-ISSN 1650-3740 ; 95
National Category
General Literature Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-107220 (URN)978-91-7519-563-6 (ISBN)
Conference
On the Move: ACSIS conference, 11–13 June 2013, Norrköping, Sweden
Available from: 2014-06-09 Created: 2014-06-09 Last updated: 2017-12-04Bibliographically approved
Marcus, G. (2013). "Une tentative de réaliser la littérature de l'avenir": l’hérédité comme moteur du récit dans Le Fils de la servante d’August Strindberg. Etudes germaniques, 68(4), 593-604
Open this publication in new window or tab >>"Une tentative de réaliser la littérature de l'avenir": l’hérédité comme moteur du récit dans Le Fils de la servante d’August Strindberg
2013 (French)In: Etudes germaniques, ISSN 0014-2115, E-ISSN 2426-5543, Vol. 68, no 4, p. 593-604Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

n/a

Place, publisher, year, edition, pages
Didier Erudition, 2013
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-104849 (URN)000330491700007 ()
Available from: 2014-02-28 Created: 2014-02-28 Last updated: 2017-12-05
Organisations

Search in DiVA

Show all publications