liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Ekström, Anna
Publications (10 of 16) Show all publications
Larsson, E., Ekström, A. & Samuelsson, C. (2018). Recycling narratives as a joint accomplishment in interaction with people with dementia. In: : . Paper presented at 5th International Conference on Conversation Analysis, Loughborough, July 11-15, 2018..
Open this publication in new window or tab >>Recycling narratives as a joint accomplishment in interaction with people with dementia
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Abstract [en]

This presentation focuses on recycling of stories in conversations involving people with dementia. In dementia, communicative ability gradually deteriorates as the disease progresses typically leading to profound decline of communicative skills in the late stage. Of all of the domains affected by dementia diseases, communication is one of the areas where people with dementia and their caregivers experience most challenges. A significant characteristic for persons with dementia is a tendency to tell the same stories over and over (e.g. Hydén et al., 2013). While the significance conversational partners have on the organization of stories told by people with dementia are highly recognized (e.g. Hydén, et al., 2013; Hydén, 2011), how conversational partners to people with dementia orient toward recycling of stories are still in need of further investigation. In previous research, the phenomenon of recycling stories is mainly credited to the person with dementia. In our present study, we would like to propose another parallel point of view in which caregivers also tend to recycle stories repetitively in conversation with persons with dementia. We argue that recycling of stories in interaction involving people with dementia is a highly collaborative activity, and sometimes even initiated by conversational partners to people with dementia. In this presentation, we focus on how recycling of stories are sequentially organized is ordinary interaction between people with dementia and professional caregivers. The data consist of video recordings of 4 dyads (one person diagnosed with dementia and a professional caregiver in each dyad) totaling approximately 2,5 hours of recordings. In the analyses, we have focused specifically on how the telling of recycled stories is initiated in conversation, and what kind of feedback such stories receive. Our analyses show that recycled stories told by persons with dementia receive strong interactional support from conversational partners by, for example, the use of responses signaling newness and surprise (cf. Hydén et al., 2013). Conversational partners are also actively involved in the telling of recycled stories by, for example, asking guiding questions expanding the stories and use prompting techniques in cases where the person with dementia seem to have difficulties telling the whole story. In our analyses, we have also seen examples where conversational partners to people with dementia not only support the telling of recycled stories, but actually initiate such stories by instructing the person with dementia to talk about a specific topic.

National Category
Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-150192 (URN)
Conference
5th International Conference on Conversation Analysis, Loughborough, July 11-15, 2018.
Available from: 2018-08-16 Created: 2018-08-16 Last updated: 2019-02-06
Ekström, A., Ferm, U. & Samuelsson, C. (2017). Digital communication support and Alzheimer’s disease. Dementia, 16(6), 711-731
Open this publication in new window or tab >>Digital communication support and Alzheimer’s disease
2017 (English)In: Dementia, ISSN 1471-3012, E-ISSN 1741-2684, Vol. 16, no 6, p. 711-731Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

Communication is one of the areas where people with dementia and their caregivers experience most challenges. The purpose of this study is to contribute to the understanding of possibilities and pitfalls of using personalized communication applications installed on tablet computers to support communication for people with dementia and their conversational partners. The study is based on video recordings of a woman, 52 years old, with Alzheimer’s disease interacting with her husband in their home. The couple was recorded interacting with and without a tablet computer including a personalized communication application. The results from the present study reveal both significant possibilities and potential difficulties in introducing a digital communication device to people with dementia and their conversational partners. For the woman in the present study, the amount of interactive actions and the number of communicative actions seem to increase with the use of the communication application. The results also indicate that problems associated with dementia are foregrounded in interaction where the tablet computer is used.

Place, publisher, year, edition, pages
Sage Publications, 2017
Keywords
Alzheimer’s disease, communication support, interaction, tablet computers, video recordings
National Category
Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125627 (URN)10.1177/1471301215615456 (DOI)000407560100004 ()26643684 (PubMedID)
Note

Funding agencies: Swedish Foundation for Humanities and Social Sciences

Available from: 2016-02-27 Created: 2016-02-27 Last updated: 2018-05-03
Samuelsson, C., Ekström, A., Majlesi, A. R. & Plejert, C. (2016). Kommunikation vid demens (1ed.). In: Ingrid Hellström & Lars-Christer Hydén (Ed.), Att leva med demens: (pp. 63-70). Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Kommunikation vid demens
2016 (Swedish)In: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström & Lars-Christer Hydén, Gleerups Utbildning AB, 2016, 1, p. 63-70Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Gleerups Utbildning AB, 2016 Edition: 1
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Social Sciences Interdisciplinary Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125461 (URN)978-91-4069-165-1 (ISBN)
Available from: 2016-02-24 Created: 2016-02-24 Last updated: 2018-01-10
Ekström, A. & Majlesi, A. R. (2016). Samarbete och delaktighet. In: Ingrid Hellström, Lars-Christer Hydén (Ed.), Att leva med demens: (pp. 55-62). Malmö: Gleerups Utbildning AB
Open this publication in new window or tab >>Samarbete och delaktighet
2016 (Swedish)In: Att leva med demens / [ed] Ingrid Hellström, Lars-Christer Hydén, Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016, p. 55-62Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Malmö: Gleerups Utbildning AB, 2016
Keywords
Demens, Demenssjuka
National Category
Gerontology, specialising in Medical and Health Sciences Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125460 (URN)9789140691651 (ISBN)
Available from: 2016-02-24 Created: 2016-02-24 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Hasselskog, P. & Ekström, A. (2015). Slöjd i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9. Stockholm: Fritzes
Open this publication in new window or tab >>Slöjd i grundskolan: En nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Slöjdämnet har sedan Skolverkets senaste utvärdering (NU-03) behållit sin ställning som ett mycket uppskattat skolämne bland eleverna. Ämnet intresserar och engagerar, trivseln är hög och eleverna upplever arbetsglädje. En majoritet av eleverna uppger dessutom att deras självförtroende stärks av att lyckas i slöjdarbete. Mer än hälften av eleverna instämmer i att slöjd är ett lärorikt och allmänbildande ämne. En något mindre andel, omkring häften av eleverna, uppger att slöjd är ett viktigt ämne, men i likhet med resultaten från NU-03 uppfattar en majoritet av eleverna inte att kunskaper från slöjdundervisningen är viktiga för deras fortsatta studier och inte heller för det de tänker arbeta med i framtiden.

Också slöjdlärarna trivs med sitt arbete och en övervägande majoritet av eleverna har en slöjdlärare som tycker det är roligt att undervisa i slöjd. Lärarna uppger samtidigt att deras arbetsbelastning är hög och att de lägger mycket tid på uppgifter som går utöver deras undervisning i klassrummet, exempelvis dokumentation, planering, institutionsvård samt praktiskt för- och efterarbete. Slöjdlärarna är också mycket uppskattade av sina elever – en klar majoritet av eleverna instämmer i att deras slöjdlärare undervisar bra, är bra på att förklara samt tror på eleverna och deras förmåga att lära sig.

Slöjdämnets kursplan som infördes genom Lgr 11 har mottagits positivt av slöjdlärarna. En majoritet av eleverna har slöjdlärare som anser att kursplanen blivit tydligare, att den utgör ett bättre planeringsinstrument än sin föregångare, samt att kursplanens centrala innehåll är lagom omfattande. En majoritet av eleverna har också lärare som uppfattar att kunskapskraven har blivit tydligare och att de är rimliga. Utvärderingen visar också att de delar av slöjdämnets centrala innehåll som är nya i Lgr 11 jämfört med tidigare kursplan, ännu inte fått någon framträdande roll i undervisningen. Nästan alla elever i utvärderingen har en slöjdlärare vars uppfattning är att slöjd-undervisningen ger eleverna förutsättningar att utveckla ”förmågan att formge och framställa föremål i olika material med hjälp av lämpliga redskap, verktyg och hantverkstekniker”, medan ”förmågan att tolka slöjdföremåls estetiska och kulturella uttryck”, är det av de fyra långsiktiga målen som minst andel elever får förutsättningar att utveckla enligt slöjdlärarna.

Det vanligaste sättet att organisera slöjdundervisning ute på skolorna är att ämnet introduceras i årskurs 3, även om det förefaller blivit vanligare med slöjd i årskurs 1 och 2 sedan förra utvärderingen. De allra flesta elever möter slöjdundervisningen indelad i två materialinriktningar; textilslöjd respektive trä- och metallslöjd. På de flesta skolor växlar eleverna mellan textilslöjd och trä- och metallslöjd fram till och med årskurs 6, i årskurs 7–9 tillåts de flesta elever välja materialinriktning. När eleverna tillåts att välja sker valet i stor utsträckning könsmässigt traditionellt – tre fjärdedelar av flickorna i årskurs 9 väljer textilslöjd, och en lika stor andel pojkar väljer trä- och metallslöjd. Den dominerande gruppstorleken i den svenska grundskolans slöjdundervisning är 11–15 elever.

Under slöjdlektionerna arbetar eleverna i stor utsträckning individuellt med handledning från sin lärare. Elevinflytandet är stort, eleverna upplever i stor utsträckning att de får komma med egna idéer och att de kan förverkliga dem i undervisningen. Men det är betydligt vanligare att eleverna själva bestämmer vad de ska göra i slöjden i årskurs 9 än i årskurs 6. Olika typer av digital utrustning förefaller ha ökat sedan NU-03 och är i dag en integrerad del av slöjdundervisningen. De allra flesta elever har en lärare som anger att de i sin slöjdundervisning har tillgång till datorer, internet och skrivare. Digitalkamera, projektor och instruktionsprogram finns också tillgängligt för eleverna i relativt stor utsträckning.

NU-03 konstaterades att undervisningen i slöjd ofta har stort fokus på elevernas görande och mindre på lärandet, något som fortfarande tycks gälla. Utvärderingen tyder dessutom på brister i uppföljningen av elevers lärande i slöjd. Nästan varannan elev i årskurs 9 uppger att hon eller han inte talar med sin lärare alls, eller har svarat ”vet inte”, på frågan hur ofta de talar med sin lärare om hur det går för dem i slöjd. Var sjätte elev har en lärare som själv uppger att eleverna tar hem sina slöjdarbeten utan någon typ av redovisning.I de grupper där samtal om hur det går för eleverna förekommer mellan elever och lärare, uppger en majoritet av eleverna att samtalen främst handlar om kursplanens mål, vad eleven kan samt vad eleven kan förbättra.

En stor andel elever uppger att faktorer som inte ska ligga till grund för betyget faktiskt påverkar deras slöjdbetyg, exempelvis närvaron på lektionerna, och den egna prestationen i relation till övriga elever. Lärarna svarar att elevens förmåga att arbeta självständigt, att själv utveckla idéer och lösa problem samt att ta egna initiativ och vara kreativ i stor utsträckning påverkar deras betygssättning. En tredjedel av eleverna uppger dessutom att de inte får reda på vad de ska klara för att få olika betyg i slöjd. Förutsättningarna för rättvisa och säkra betyg stärks om lärare som undervisat samma elever gemensamt diskuterar elevernas utveckling och prestationer inför betygssättningen. Utvärderingen indikerar brister i samverkan vid betygssättningen mellan slöjdlärare som undervisat samma elever. När betyg sätts ska all tillgänglig information om elevens kunskaper, även från tidigare terminer, ligga till grund för betyget. Omkring var tredje elev får ett slutbetyg som sätts enbart av den lärare som undervisat eleven under sista terminen, eller av den lärare som undervisat eleven mest.

Bristerna i lärarnas kommunikation av grunderna för betygssättning och det svaga genomslaget för nytt innehåll i slöjdundervisningen sammanfaller väl med de områden där slöjdlärarna själva önskar kompetensutveckling. Mer än åtta av tio slöjdlärare är mycket eller ganska angelägna om att delta i kompetensutveckling i bedömning och betygssättning i slöjd, och lika stor andel i kunskapsområdet slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer.

Utvärderingens fördjupningsstudie där slöjdundervisningen följts under flera lektioner i några slöjdgrupper har bidragit till djupare insikter och problematisering av frågorna i enkäterna. Bland annat har de påtagligt olika förutsättningar för slöjdundervisningen och måluppfyllelsen som gäller mellan skolor synliggjorts.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Fritzes, 2015. p. 196
Series
Rapport, Skolverket, ISSN 1103-2421 ; 425
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125434 (URN)SKOLV-R-425-SE (ISRN)
Note

I Skolverkets projektgrupp har följande medarbetare ingått: Karin Agélii, Maria Axelsson, Jonas Bjermo, Sandra Gecer, Daniel Gustafsson, Jonas Höijer, Caroline Klingenstierna, Oscar Oelrich och Hanna Österlund (projektledare). Professor emeritus Gunnar Åsén har varit anlitad som expert i projektet. En extern referensgrupp av forskare bestående av Ingrid Bergqvist vid Linköpings universitet, Esko Mäkelä vid Konstfack och Umeå universitet, Anders Nar­brink vid Linköpings universitet samt Stina Westerlund vid Umeå universitet har bidragit med viktiga synpunkter bland annat i det avslutande arbetet med denna rapport. Skolverkets sammanfattning och slutsatser från utvärderingen redovisas i rapporten Bild, musik och slöjd i grundskolan – en sammanfattande analys av de nationella ämnesutvärderingarna.

I föreliggande rapport redovisas resultatet från utvärderingen av ämnet slöjd. Peter Hasselskog, doktor och universitetslektor vid Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs universitet har varit huvudansvarig för utvärde­ringen av slöjdämnet och deltog även i de inledande föreberedelserna för utvär­deringen. Anna Ekström, doktor vid Institutionen för kultur och kommunika­tion vid Linköpings universitet, anlitades från och med hösten 2012.

Peter Hasselskog och Anna Ekström har författat rapporten om slöjd och svarar självständigt för de resonemang och slutsatser som framförs i rapporten. Skolverket har skrivit rapportens inledande delar (1.1–1.2) och har bidragit i framtagandet av rapportens tabeller och figurer samt granskat redovisningen av enkätresultaten.

Available from: 2016-02-23 Created: 2016-02-23 Last updated: 2016-02-24
Ekström, A. & Hasselskog, P. (2015). Slöjdforskning i Sverige 2004-2014. Tilde (15), 10-38
Open this publication in new window or tab >>Slöjdforskning i Sverige 2004-2014
2015 (Swedish)In: Tilde, ISSN 1103-8470, no 15, p. 10-38Article, review/survey (Other academic) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Umeå universitet, 2015
Keywords
Lärande, Pedagogiskt arbete, Konst
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125462 (URN)
Available from: 2016-02-24 Created: 2016-02-24 Last updated: 2016-03-07
Ekström, A. & Lindwall, O. (2014). To follow the materials: the detection, diagnosis and correction of mistakes in craft education. In: Maurice Nevile, Pentti Haddington, Trine Heinemann & Mirka Rauniomaa (Ed.), Interacting with objects: Language, materiality, and social activity (pp. 227-248). Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins Publishing Company
Open this publication in new window or tab >>To follow the materials: the detection, diagnosis and correction of mistakes in craft education
2014 (English)In: Interacting with objects: Language, materiality, and social activity / [ed] Maurice Nevile, Pentti Haddington, Trine Heinemann & Mirka Rauniomaa, Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 2014, p. 227-248Chapter in book (Other academic)
Abstract [en]

This chapter investigates the role and function of textile materials in relation to corrective sequences in craft education. The analyses explicate how problems are detected, how problems are diagnosed and how problems are corrected and solved. When students encounter problems related to their making of a textile object, there is a disruption in the progression of the activity. Disruptions in progressivity in the analysed setting are not heard in intervening talk, but seen in the ways the materials have turned out. Correspondingly, actions used to overcome these problems, whether conducted in talk or otherwise, are not done on talk but on actions and materials involved in the making of objects.

Place, publisher, year, edition, pages
Amsterdam, Philadelphia: John Benjamins Publishing Company, 2014
Keywords
Slöjdundervisning
National Category
Communication Studies Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125440 (URN)10.1075/z.186.10eks (DOI)9789027269836 (ISBN)9781322087689 (ISBN)
Note

Ogiltigt ISBN, annan version: 9789027212139 (hbk)

Ogiltigt ISBN, annan version: 9027212139 (hbk)

Available from: 2016-02-23 Created: 2016-02-23 Last updated: 2016-03-04Bibliographically approved
Ekström, A. (2013). Epistemic positioning and frameworks for participation: Learning to assess objects of craft in teacher education. Learning, Culture and Social Interaction, 2(4), 277-292
Open this publication in new window or tab >>Epistemic positioning and frameworks for participation: Learning to assess objects of craft in teacher education
2013 (English)In: Learning, Culture and Social Interaction, ISSN 2210-6561, E-ISSN 2210-657X, Vol. 2, no 4, p. 277-292Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study investigates peer assessment in teacher education with a focus on the interactive organisation of such activities. As part of teacher education, peer assessment is not only used in teaching and learning of subject matter, but can also serve as a learning exercise where assessment competences are taught and attended to. In peer assessment, students engage in educational activities under conditions that differ from other classroom interaction: while participating in the activities as students, they are at the same time involved in teaching and assessing their peers activities commonly associated with teachers. Studying this kind of educational activity places a focus on participation and interactional positions: to what extent are students able to participate in this kind of activity as teachers and in what ways do they orient towards their positions as students? The analyses show a multi-dimensional interactive organisation with both dynamic and static components. Interactional arrangements with shifting participation frameworks and changing interactive positions are at work simultaneously as a more stable organisational pattern related to educational interaction.

Place, publisher, year, edition, pages
Elsevier, 2013
Keywords
Peer assessment; Teacher education; Participation framework; Epistemic positioning; Interaction
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-110720 (URN)10.1016/j.lcsi.2013.10.002 (DOI)000340858700006 ()
Available from: 2014-09-19 Created: 2014-09-19 Last updated: 2017-12-05
Ekström, A. (2012). Instructional work in textile craft : Studies of interaction, embodiment and the making of objects. (Doctoral dissertation). Stockholm: Stockholm University
Open this publication in new window or tab >>Instructional work in textile craft : Studies of interaction, embodiment and the making of objects
2012 (English)Doctoral thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

The focus for this thesis is instructions and their role in guiding students’ activities and understandings in the context of textile craft. The empirical material consists of video recordings of courses in textile craft offered as part of teacher education programs. In four empirical studies, instructions directed towards competences in craft are investigated with the ambition to provide praxeological accounts of learning and instruction in domains where bodily dimensions and manual actions are prominent. The studies take an ethnomethodological approach to the study of learning and instruction. In the studies, instructions related to different stages of the making of craft objects are analysed. Study I highlights instructional work related to objects-yet-to-be and the distinction between listening to instructions as part of a lecture and listening to instructions when trying to use them for the purpose of making an object is discussed. Study II and III explore instructions in relation to developing-objects and examine instructions as a collaboration of hands and the intercorporeal dimensions of teaching and learning craft are scrutinised. In Study IV, objects-as-completed are analysed by investigating a certain way of addressing assessment as an educational topic. The manifest character of skills and understandings in craft provide specific conditions for learning and instruction. In craft education, skilled action is not just explained but also shown and established through bodily instructions that make the targeted skills available through bodily understandings of moving and touching. The bodily conduct of students comprises a resource for teachers to assess students’ understanding of the subject matter being taught as the materiality of craft activities reveal the crafters’ understanding of the activity at hand. The thesis demonstrates how skills in craft are made available to students in and through opportunities to see, feel and act in craft-specific ways.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stockholm University, 2012. p. 108
Series
Studies in Education in Arts and Professions ; 3
Keywords
Craft, education, instruction, interaction, ethnomethodology, sloyd, teacher education
National Category
Educational Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125433 (URN)978-91-7447-435-0 (ISBN)
Public defence
2012-02-17, Tillbergsalen, Campus Konradsberg, hus T, Rålambsvägen 32, Stockholm, 13:00 (English)
Opponent
Supervisors
Note

At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 2: Submitted. Paper 3: Accepted. Paper 4: Submitted.

Available from: 2016-02-23 Created: 2016-02-23 Last updated: 2016-02-23Bibliographically approved
Oskar, L. & Ekström, A. (2012). Instruction-in-interaction: The teaching and learning of a manual skill. Human Studies, 35(1), 27-49
Open this publication in new window or tab >>Instruction-in-interaction: The teaching and learning of a manual skill
2012 (English)In: Human Studies, ISSN 0163-8548, E-ISSN 1572-851X, Vol. 35, no 1, p. 27-49Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

This study takes an interest in instructions and instructed actions in the context of manual skills. The analysis focuses on a video recorded episode where a teacher demonstrates how to crochet chain stitches, requests a group of students to reproduce her actions, and then repeatedly corrects the attempts of one of the students. The initial request, and the students’ responses to it, could be seen as preliminary to the series of corrective sequences that come next: the request and the following attempts make it possible for the teacher to launch instructional sequences specifically designed and addressed to the students who need further guidance. In the interaction between the teacher and the novice student, the reasoned character of the instructed actions is not explained so much as installed and tuned. The materiality of the project makes it possible for the two parties to methodically and meticulously adjust their actions in accordance with each other, and towards the gradual realization of the aimed-for results. In connection to this, a number of issues pertaining to the reproducibility and recognizability of manual skills are raised: how instructions-in-interaction orient towards the progression of the skill rather than the interaction itself; how attempts by and mistakes of the instructed party provide grounds for further instruction; and, consequently, how instructions in the form of corrections build on the instructor’s continuous assessments of the instructed actions.

Keywords
Instructed action, Correction, Manual skill, Ethnomethodology, Conversation analysis
National Category
Pedagogical Work Pedagogy
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-125431 (URN)10.1007/s10746-012-9213-5 (DOI)
Available from: 2016-02-23 Created: 2016-02-23 Last updated: 2017-11-30Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications