liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Fogelgren, Mattias
Publications (4 of 4) Show all publications
Brommesson, D., Erlingsson, G., Karlsson Schaffer, J., Ödalen, J. & Fogelgren, M. (2016). Att möta den högre utbildningens utmaningar. Stockholm: IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
Open this publication in new window or tab >>Att möta den högre utbildningens utmaningar
Show others...
2016 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Den övergripande fråga som ställs i rapporten är: hur kan universitet och högskolor upprätthålla kvalitet i utbildningen? Undersökningen bärs upp av tre delar där vi studerar 1) om högskolepedagogiska kurser stärker lärare som pedagoger; 2) huruvida det finns incitament för universitetslärare att satsa på pedagogisk verksamhet; samt 3) vilka förutsättningar lektorer ges att inom ramen för sin tjänst fullgöra det pedagogiska uppdraget. I den första delstudien finner vi att pedagogiska kurser haft positiva effekter på deltagarnas upplevda trygghet i lärarrollen. Samtidigt förändras inte kursdeltagarnas grundläggande förhållningssätt till undervisning. I delstudie två finner vi att incitamenten att satsa på det pedagogiska uppdraget är relativt svaga, eftersom sakkunniga i allmänhet lägger liten vikt vid pedagogiska meriter jämfört med vetenskapliga. I den tredje delstudien undersöks balansen mellan forskning och undervisning för lektorer i statsvetenskap. Resultaten visar att skillnaden i undervisningsplikt, liksom kompensationen för likvärdiga undervisningsuppdrag, varierar mycket mellan lärosäten. Förutsättningarna för det pedagogiska uppdraget ser således väldigt olika ut för lektorer beroende på var de är anställda.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: IFAU Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, 2016. p. 88
Series
IFAU-rapport, ISSN 1651-1158 ; 2016:4
Keywords
högre utbildning, högskolepedagogik, pedagogiska meriter, universitetslärare
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126354 (URN)
Projects
Är högskolepedagogiska kurser ett bra verktyg för att göra universitetslärare till bättre pedagoger?
Funder
Institute for Evaluation of Labour Market and Education Policy (IFAU), 177/2013
Available from: 2016-03-22 Created: 2016-03-22 Last updated: 2018-09-26Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó., Fogelgren, M., Olsson, F., Thomasson, A. & Öhrvall, R. (2015). Att bolagisera kommunal verksamhet: Implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?. Statsvetenskaplig Tidskrift, 117(4), 555-585
Open this publication in new window or tab >>Att bolagisera kommunal verksamhet: Implikationer för granskning, ansvarsutkrävande och demokrati?
Show others...
2015 (Swedish)In: Statsvetenskaplig Tidskrift, ISSN 0039-0747, Vol. 117, no 4, p. 555-585Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

For quite some time, the governance of municipal corporations has been criticized on the grounds of its lack of transparency and its weak mechanisms of account-ability. However, despite the fact that municipal ownership of corporations has become an increasingly controversial issue, the number of municipal corporations has grown, as has also the extent to which they are perceived as a source of unfair competition with private corporations on open markets. This article poses crit-ical questions concerning municipalities as corporate owners and addresses the prerequisites of accountability. Empirically grounded in an explorative case study, four policy-recommendations are generated for the municipal sector as a whole: 1) municipalities should continuously oversee the sector’s corporate structure; 2) an ongoing process towards greater transparency and accessibility is desirable; 3) municipalities must establish a transparent process for appointing the boards of their corporations, and politicians joining them must be offered appropriate brief-ing and training; and lastly, 4) a critical awareness about the potential democratic dilemmas associated with the public ownership of corporations must be estab-lished among senior politicians. If these recommendations are neglected, there is a risk that the democratic legitimacy of the activities associated with municipal corporations will be eroded.

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Fahlbeckska stiftelsen, 2015
Keywords
Kommunala bolag, bolagisering, ägarstyrning, marknadisering
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-126181 (URN)
Available from: 2016-03-17 Created: 2016-03-17 Last updated: 2018-01-10Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó., Fogelgren, M. & Öhrvall, R. (2015). Att ta plats i politiken: Om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting
Open this publication in new window or tab >>Att ta plats i politiken: Om engagemang, aktivism och villkor i kommunpolitiken
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Under en lång tid har en ganska mörk bild av den svenska representativa demokratin målats upp. Det finns dock ett antal skäl till att den bilden bör revideras: Valdeltagandet har ökat i varje val sedan 2002 och förtroendet för politiker och för de politiska partierna har stärkts sedan bottennoteringarna i slutet av 1990-talet. Dessutom har partierna brutit trenden med sjunkande medlemsantal och de upplever inte större problem i dag, jämfört med vid 1990-talets slut, att finna kandidater till förtroendeuppdrag. Till detta ska även läggas att svenska medborgares vilja att ta på sig förtroendeuppdrag har hållit sig på en förhållandevis hög nivå över en längre tid.

En nyligen genomförd undersökning riktad till politiker stärker detta intryck. I två enkätomgångar, en före valet och en bit in i mandatperioden, har vi ställt frågor till dem som kandiderade till kommunfullmäktige i 2014 års val. Undersökningen syftar bland annat till att studera kandidaternas förväntningar inför valet, hur de ser på partiernas nomineringsprocesser och hur förtroendeuppdragen fördelades efter att valen hade avgjorts. Vi kommer att fortsätta följa kandidaterna under mandatperioden för att försöka få en bättre förståelse för varför vissa väljer att lämna sina förtroendeuppdrag i förtid, och därigenom få ledtrådar om vad som skulle kunna förändras för att minska risken för att så sker. Förhoppningen är att vi genom undersökningen ska kunna ge ett kunskapsunderlag som kan bidra till att ta fram förslag till reformer av lokalpolitikens institutioner, och partiernas interna arbete, i syfte att underlätta för underrepresenterade grupper att komma in i politiken och minska avhopp i framtiden.

Svaren från de två enkätomgångarna visar att de allra flesta som kandiderade i 2014 års val upplevde att deras politiska engagemang bemöttes positivt av familj, släkt och vänner och av andra förtroendevalda. Även från arbetskamrater, grannar och andra kommuninvånare var bemötandet övervägande positivt. Inte heller medias bemötande upplevdes generellt sett som något negativt. Vidare är de flesta av kandidaterna nöjda med hur valsedlarna sattes samman och hur fördelningen av uppdrag gick till. Över 80 procent uppgav att förtroendeuppdragen har fördelats på ett öppet och genomskinligt sätt. Dessutom var de allra flesta respondenter nöjda med de uppdrag de själva erhöll. Till detta kan läggas att tidigare studier har funnit att de flesta förtroendevalda är nöjda med sitt engagemang i kommunpolitiken och uppfattar sina förtroendeuppdrag som meningsfulla.

Även om det övergripande intrycket är positivt finns det dock vissa problem och förhållanden som skulle behöva förbättras i den svenska lokala demokratin. En slutsats av vår undersökning, liksom tidigare forskning, är att kandidaterna i lokalpolitiken ger intrycket av att vara något motvilligt engagerade – åtminstone om vi tar deras egna utsagor på fullt allvar. En majoritet av dem uppger att de själva inte varit särskilt drivande i nomineringsprocessen för att hamna på valsedeln, och inte heller verkar de ha varit överdrivet entusiastiska inför utsikten att i slutänden faktiskt bli invald.

Det finns även anledning för partierna att anstränga sig ytterligare med att rekrytera och behålla individer från grupper som i dag är underrepresenterade i kommunpolitiken, framför allt kvinnor, unga och utrikes födda. I detta sammanhang är det värt att understryka vikten av rekrytering. Forskningen visar att det politiska engagemanget i stor utsträckning avgörs av något så grundläggande som att man blir uppmärksammad och tillfrågad. Om rekryteringen till politiken ska breddas blir det därmed betydelsefullt med uppsökande verksamhet och att nå ut utanför de nätverk som täcks in av nuvarande partimedlemmar, och i synnerhet att nå fram till olika underrepresenterade grupper.

Det är även värt att beakta de förtroendevaldas situation. Det är inte är ovanligt för politiker att bli utsatta för hot, våld och trakasserier. Under valkampanjen 2014 blev 7 procent av kandidaterna till kommunfullmäktige utsatta för hot, våld eller trakasserier. Det är ur flera aspekter en bekymmersam situation. Att förtroendevalda utsätts för sådant gör det inte lättare att rekrytera nya personer in i politiken.

Ett annat problem som framträder är att det kan vara svårt att få ihop det politiska förtroendeuppdraget med arbete och familjeliv, vilket leder till att många förtroendevalda väljer att hoppa av sina uppdrag i förtid. Även om dessa avhopp oftast inte beror på sådant som har med själva politiken att göra, utan snarare med svårigheter att kombinera uppdraget med övriga livet, utgör de ett demokratiproblem. Detta eftersom omsättningen minskar kommunfullmäktiges effektivitet och även tenderar att snedvrida kommunpolitikens sociala sammansättning, då de grupper som redan är underrepresenterade hoppar av i högre grad.

Det finns således problem att ta itu med. Men samtidigt är det viktigt att understryka att bilden inte alls är så mörk som den ofta målas upp i offentlig debatt. Det finns all anledning att lyfta fram att det finns tydliga hälsotecken för partierna och den representativa demokratin. Att förmedla en sådan ljusare bild av den kommunala politikens villkor skulle i sig kunna sänka trösklarna för individer att bli partimedlemmar och i nästa steg, vara villiga att ta på sig förtroendeuppdrag.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, 2015. p. 42
National Category
Political Science (excluding Public Administration Studies and Globalisation Studies)
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-117696 (URN)978-91-7585-247-8 (ISBN)
Projects
Nya i politiken
Funder
Swedish Association of Local Authorities and Regions
Available from: 2015-05-07 Created: 2015-05-07 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Erlingsson, G. Ó., Fogelgren, M., Olsson, F., Thomasson, A. & Öhrvall, R. (2014). Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Hur styrs och granskas kommunala bolag?: Erfarenheter och lärdomar från Norrköpings kommun
Show others...
2014 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Det är vanligt, och blir allt vanligare, att kommuner organiserar sin verksamhet i kommunala bolag. I dagsläget finns omkring 1 700 kommunala bolag (i primärkommunerna). Bolagen spelar en viktig samhällsekonomisk roll. Enligt vissa beräkningar omsätter de ungefär 200 miljarder kronor, sysselsätter omkring 48 000 personer och har ett sammanlagt värde på cirka 1 875 miljarder. Parallellt med att de har vuxit i antal har flera kritiska debatter blossat upp om dem under 2000-talet. Beaktat det samhällsekonomiska perspektivet, samt att bolagens existens motiveras av att de ska ha ett kommunalt ändamål, är rapportens utgångspunkt att det är angeläget att studera frågor som rör styrning och granskning av kommunala bolag.

Rapportens övergripande syfte är därför att inventera de verktyg för ägarstyrning som en kommun kan nyttja för att säkra att de kommunala bolagen verkligen gör det de är avsedda att göra. Det är en pilotstudie, oss veterligen den första i sitt slag. Eftersom vi saknar jämförbara data från andra kommuner att ställa våra resultat mot har vi heller ingen möjlighet att säga huruvida det vi finner ska betraktas som ”bra” eller ”mindre bra”. Det är heller inte vår avsikt. Ambitionen är istället att bidra till ökad reflektion kring hur kommuner kan bli bättre som bolagsägare. Med stöd i våra resultat redovisas slutsatserna i form av sex diskussionspunkter. De har en generell prägel och torde ha relevans för alla kommuner som äger bolag.

  • Fullmäktigeledamöter efterlyser ett levande samtal om bolagen. Vår undersökning visar att överraskande många fullmäktigeledamöter anser att bolagen inte diskuteras i tillräckligt stor utsträckning i kommunfullmäktige. Hit hör också att ungefär hälften av fullmäktigeledamöterna (som saknar styrelseuppdrag) som besvarade vår enkät uttrycker missnöje med hur lekmannarevisorernas granskning av bolagen återrapporteras till fullmäktige. Från fullmäktigeledamöternas sida finns sålunda en önskan om att bolagen diskuteras i större utsträckning i kommunfullmäktige liksom att lekmannarevisorernas rapporter lyfts fram på ett bättre sätt i fullmäktige.
  • Det finns en viss opinion för att reformera dagens bolagsstruktur. Flera av dem som besvarade vår enkät anser det vara olämpligt att driva verksamheter inom ”kultur, fritid, turism och event” samt ”kommunikationer, transport och magasinering”. Kritisk diskussion om existensberättigandet för vissa bolag förekom också i våra intervjuer. Hit hör också att en minoritet av dem som besvarade enkäten anser att dagens bolagsstruktur är tydlig och genomskådlig. Siffran betraktar vi som låg mot bakgrund av att kommunfullmäktige bär det yttersta ansvaret för kommunernas bolagsstyrning. Dessa sakförhållanden aktualiserar frågan om kommunen borde initiera en samlad diskussion om hur optimal dagens bolagsstruktur egentligen är.
  • Det finns frågetecken om arkivering, dokumentation och öppenhet. Den upplevda bristen på transparens i bolagsstrukturen tangerar frågor om insyn och ansvarsutkrävande. En förutsättning för kritisk medborgerlig, forskningsmässig eller journalistisk granskning av offentligt utförda verksamheter (och därmed för ansvarsutkrävande) är att det är någorlunda enkelt att granska bolagen. Här finns utvecklingsområden. I vår enkät svarade cirka hälften av fullmäktigeledamöterna (utan styrelseuppdrag) att de helt enkelt inte vet om det är lätt eller svårt att få ut information om de kommunala bolagen. Dessutom angav en majoritet av de svarande att de tror att insyn och granskning blir svårare när verksamhet bedrivs i bolagsform. Också värt att uppmärksamma är att bara drygt hälften av styrelseledamöterna uppgav att de kände till de etiska riktlinjerna för de kommunala bolag i vars styrelse de sitter. Det är en anmärkningsvärd siffra då styrelserna själva ansvarar för att dessa riktlinjer ska vara på plats. Vad avser upprättande av och kännedom om exempelvis etiska riktlinjer förefaller en del arbete återstå i ett par av bolagen.
  • Enligt politiker och styrelseledamöter fungerar lekmannarevisionen bra, men man efterlyser en bättre diskussion av revisorernas granskningar i fullmäktige. Vår enkätstudie, liksom våra intervjuer med lekmannarevisorer, ger vid handen att lekmannarevisionen i Norrköpingfungerar tillfredsställande. Åtta av tio ansåg den fungera mycket eller ganska väl, och lekmannarevisorerna säger sig uppleva en stigande respekt för det arbete de utför. Ett utvecklingsområde som vi noterar imaterialet är att såväl fullmäktigeledamöterna som de intervjuade  lekmannarevisorerna tycker att bolagen och revisorernas granskningar diskuteras i för liten utsträckning i fullmäktige. Med tanke på att båda aktörerna delar denna problembeskrivning torde detta vara förhållandevis lätt att åtgärda.
  • Arbetet med att utse styrelser kan stärkas och bli mer transparent; utbildning och kompetensutveckling för styrelserna kan vässas. I enkätstudien spårar vi ett visst missnöje med processen genom vilken styrelseledamöter i Norrköpings kommunala bolag tillsätts. Bland fullmäktigeledamöter som saknar styrelseuppdrag menar bara drygt hälften att processen är genomskinlig och en tredjedel anser att befintliga processer inte säkrar att lämpliga styrelseledamöter ta  fram. En anmärkningsvärt låg andel, 15 procent, menar att det rådande sättet på vilket styrelseledamöter tas fram till stor del säkerställer att lämpliga kandidater utses till bolagsstyrelser. I materialet reses också frågetecken kring vilka utbildningsinsatser som erbjuds för styrelseledamöter. Avseende utbildningar för styrelseledamöter förefaller det finnas utrymme för förbättringar genom bättre struktur och systematik avseende frågor som när utbildningarna ska ges, vem som ska ansvara för att de ges och vad utbildningarna ska innehålla.
  • ”Personunion”: ett principiellt dilemma. I likhet med de flesta av landets kommuner finns i Norrköping en koncentration av uppdrag till ett mindre antal av kommunens ledande politiker. Vissa ser klara fördelar med ett sådant system. Styrningen blir mer praktisk och effektiv: de som sitter på flera stolar är redan insatta i kommunens organisation och i de aktuella frågorna, vilket gör att det blir lättare att hålla samman den interna styrningen då kommunikationen mellan tunga beslutsfattare underlättas. Samtidigt reser ordningen frågor, främst för att den ger upphov till en ”dubbla stolar”-problematik som kan bidra till försvårad insyn och kontroll, och därmed också besvärligare ansvarsutkrävande. Till ”dubbla stolar”-problematiken hör också följande. I fallet Norrköping sitter en av fyra styrelseledamöter även i kommunfullmäktige; och dessutom sitter flera kommunstyrelseledamöter i moderbolagets (Rådhus AB) styrelse. På papperet är det inte givet att rollerna är förenliga. Kommunfullmäktige har det yttersta ansvaret över kommunens bolagsstyrning och vidare har kommunstyrelsen sedan 2013 förstärkt uppsiktsplikt över bolagen. Det innebär att fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter har en ägarrelation till bolagen. Så, för de fullmäktige- och kommunstyrelseledamöter som sitter i kommunala bolagsstyrelser innebär läget en potentiell lojalitetskonflikt: förutom att ha ägaransvar och uppsiktplikt, förväntas de agera utifrån bolagets perspektiv och se till bolagens bästa. Sedan en rapport från kommunrevisionen publicerades år 2012 finns det emellertid en diskussion om dessa frågor som signalerar medvetenhet om personunionens inneboende dilemman. Ett arbete pågår med att formalisera styrningen och uppföljningen av de kommunala bolagen i Norrköpings kommun.
Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2014. p. 81
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2014:6
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-111921 (URN)978-91-7519-195-9 (ISBN)
Available from: 2014-11-10 Created: 2014-11-10 Last updated: 2018-01-11Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications