liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Publications (7 of 7) Show all publications
Ågren, A. & Cedersund, E. (2020). Reducing loneliness among older people – who is responsible?. Ageing & Society, 40(3), 584-603
Open this publication in new window or tab >>Reducing loneliness among older people – who is responsible?
2020 (English)In: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 40, no 3, p. 584-603Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge: Cambridge University Press, 2020
Keywords
loneliness, responsibility, news-press, subject positions, discourses
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153334 (URN)10.1017/S0144686X18001162 (DOI)000510751800007 ()2-s2.0-85055109228 (Scopus ID)
Note

Funding agencies: Norrkoping Municipality Research and Development Fund (Norrkopings fond for forskning och utveckling) [KS 2013/0721]

Available from: 2018-12-13 Created: 2018-12-13 Last updated: 2020-02-17Bibliographically approved
Ågren, A. & Cedersund, E. (2019). Äldres ensamhet - vems ansvar?. Äldre i centrum (4), 44-47
Open this publication in new window or tab >>Äldres ensamhet - vems ansvar?
2019 (Swedish)In: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, no 4, p. 4p. 44-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

I en aktuell studie av artiklar om ensamhet i svensk press framträder personer, institutioner och organisationer som är ”icke-äldre” som ansvariga för att genomföra åtgärder för att motverka ensamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, 2019. p. 4
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162677 (URN)
Available from: 2019-12-16 Created: 2019-12-16 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Ågren, A. (2019). Äldres ensamhet i media: mellan "epidemi" och individuell upplevelse. Mind (2), 36-39
Open this publication in new window or tab >>Äldres ensamhet i media: mellan "epidemi" och individuell upplevelse
2019 (Swedish)In: Mind, ISSN 2002-4282, no 2, p. 4p. 36-39Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

Ensamhet är idag en fråga som berör och får stor uppmärksamhet i massmedia. I ny forskning riktas blicken mot hur äldres ensamhet beskrivs i svensk dagspress idag, vilken bland annat visat att ensamhet främst kopplas till äldre samt att fokus ligger vid äldreomsorg och inte ensamhet i sig.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: MIND, 2019. p. 4
Keywords
Äldres ensamhet i media
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-159676 (URN)
Available from: 2019-08-16 Created: 2019-08-16 Last updated: 2019-08-21Bibliographically approved
Ågren, A. (2018). Loneliness among older people in the Swedish media: Constructions, discourses and the designation of responsibility. (Licentiate dissertation). Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Loneliness among older people in the Swedish media: Constructions, discourses and the designation of responsibility
2018 (English)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [en]

Feelings of belonging or not belonging to other people are commonly seen as an essential and universal part of human existence. How loneliness is talked about and understood is, however, found to differ depending on historical, cultural and societal contexts. Today, there are intense discussions on loneliness among older people in the Swedish news-press. Constructions within mass media and - in this licentiate thesis - news-press are found to have a significant influence on how older people evaluate their own life and how older people are treated by the surrounding society. Research with this focus is, however, scarce despite the large amount of studies on loneliness and despite research on constructions of older people within mass media being a frequently addressed issue for ageing research. The aim of this thesis is to explore how loneliness among older people is constructed and how the responsibility for reducing loneliness is designated within the Swedish news-press.

In Paper 1 the empirical material consisted of 94 news-press articles from the years 2013-2014. The prime finding was that loneliness was not the main focus in the articles from the Swedish news-press. The concept was used more to motivate the need for political change, enhancing the importance of volunteer work and described as a risk factor within research reports. The material analysed in Paper 2 consisted of 40 news-press articles from October 2016. The responsibility for reducing loneliness among older people was found to be designated between welfare state institutions on different levels. Institutions and political parties both defend the planned or performed measures to reduce loneliness, but also admit to not doing enough in this regard. Older people were found to be constructed as recipients of activities for reducing loneliness, and the “we” in “society” were those who should perform activities in order to reduce loneliness among older people.

The main overall finding of the thesis is that loneliness was not the main focus in the articles from Swedish news-press. Instead, loneliness was used as a motive for political change and to enhance the value of volunteer work. Furthermore, loneliness among older people is understood as a problem that needs to be solved. The contexts and logics of the mass media were found to have an influence on how loneliness among older people was constructed, as the issue was mainly addressed in local debate articles with ambitions of achieving change.

Abstract [sv]

Känslor av tillhörighet med andra människor betraktas som en viktig och universell del av människans existens. Ensamhet är särskilt relaterat till åldrande och äldre människor. Hur ensamhet pratas om och förstås varierar dock beroende på historiska, kulturella och samhälleliga kontexter. Idag är diskussionerna om ensamhet bland äldre människor intensiva inom svensk dagspress. Konstruktioner inom massmedia har visat sig ha ett betydande inflytande på hur äldre människor värderar sitt eget liv och hur äldre behandlas av det omgivande samhället. Få studier har fokuserat på konstruktioner av äldres ensamhet i massmedia, trots det stora antalet studier om ensamhet och trots att forskning om konstruktioner av äldre inom massmedia är en ofta behandlad fråga inom äldreforskningen. Syftet med denna licentiatavhandling är att undersöka hur ensamhet bland äldre konstrueras och hur ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekas inom svensk dagsspressen.

I Studie 1 bestod det empiriska materialet av 94 artiklar från svensk dagspress, från åren 2013-2014. Det främsta resultatet var att ensamhet inte utgjorde huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Ensamhet användes främst som ett begrepp för att motivera behovet av politisk förändring, betona värdet av volontärarbete och för att i forskningsrapporter beskriva riskfaktorer för äldre personers hälsa.

Materialet som analyserades i Studie 2 var 40 artiklar från svensk dagspress, från oktober 2016. Ansvaret för att minska ensamhet bland äldre utpekades mellan välfärdsstatliga institutioner på olika nivåer. Institutioner och politiska partier försvarade de planerade eller genomförda åtgärderna för att minska ensamhet, men erkände också att de inte gör tillräckligt i frågan. Äldre personer konstruerades som mottagare av aktiviteter för att minska ensamhet, och "vi" i "samhället" var de som borde utföra aktiviteter för att minska ensamhet bland äldre. De främsta resultaten från denna avhandling är att ensamhet inte är huvudfokus i artiklarna från svensk dagspress. Istället användes ensamhet som motiv för politisk förändring och för att betona värdet av volontärarbete. Vidare förstås ensamhet bland äldre människor som ett problem som behöver lösas. Massmediala sammanhang och logiker visade sig ha ett inflytande på hur ensamhet bland äldre konstrueras, eftersom frågan huvudsakligen behandlades i lokala debattartiklar, med ambitioner om att åstadkomma förändring.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2018. p. 71
Series
Rapporter från Åldrande och social förändring ; 1
Keywords
loneliness, older people, news-press, social constructionism, responsibility, ensamhet, äldre människor, dagspress, social konstruktionism, ansvar
National Category
Other Health Sciences Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153333 (URN)10.3384/lic.diva-153333 (DOI)9789176851517 (ISBN)
Presentation
2018-02-15, K2, Kåkenhus, Campus Norrköping, Norrköping, 13:15 (English)
Opponent
Supervisors
Available from: 2018-12-13 Created: 2018-12-13 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Ågren, A. & Cedersund, E. (2018). Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?. In: Lessons of a lifetime: . Paper presented at THE 24TH NORDIC CONGRESS OF GERONTOLOGY, Oslo, Norway, 2-4 May, 2018. Oslo
Open this publication in new window or tab >>Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?
2018 (English)In: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: , 2018
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149998 (URN)
Conference
THE 24TH NORDIC CONGRESS OF GERONTOLOGY, Oslo, Norway, 2-4 May, 2018
Available from: 2018-08-06 Created: 2018-08-06 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Ågren, A., Nord, C. & Cedersund, E. (2015). Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-2014. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering av projektet Testmiljö Norrköping Etapp 1. 2013-2014
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande utvärdering har avsett att värdera de resultat som framkommit under första året för Testmiljö Norrköping. En viktig del av utvärderingen har utgjorts av att förstå och reflektera kring nyckelaktörers och deltagares resonemang kring sitt deltagande, sina upplevelser av och syn på projektet. I utvärderingens syfte ingick även att lyfta vilka mervärden och bieffekter som kommit fram under projektets första år.

Vid genomförande av föreliggande utvärdering har sammanlagt 14 kvalitativa intervjuer genomförts. Nio av dessa intervjuer har varit med personer som är nyckelaktörer inom projektet. Fem intervjuer har utförts med personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Utöver de kvalitativa intervjuerna har en enkät delats ut till samtliga personer som deltagit i surfplatteutbildningen. Enkätens svarsfrekvens var hög, då 45 av 54 tillfrågade besvarade enkäten.

Utifrån utvärderingens resultat- och analysdel är vår bedömning att man inom projektet Testmiljö Norrköping uppnått det övergripande målet att under projektets första år etablera stadsdelarna Såpkullen och Vilbergen som testmiljöer för digitala tjänster och lösningar riktade till personer över 75 år. Denna bedömning motiveras av att man etablerat kontakter med intresserade företag som vill genomföra olika tester inom ramen för projektet samt att man arrangerat surfplatteutbildningar där sammanlagt 64 personer deltog. Genom att man lyckats nå ut till denna grupp av personer och koppla dem till testmiljön har man lagt en viktig grund för testmiljöns framtid. Vår bedömning är även att bredden i styrgruppen och det stora externa intresset för testmiljön innebär potentialer till att länka till andra aktiviteter, yrkesområden, organisationer och projekt.

Vad gäller deltagarnas uppfattningar av och syn på utbildningen var de överlag nöjda med utbildningens uppläggning och innehåll. Övergången från att gå en surfplatteutbildning till att faktiskt använda en surfplatta i vardagen har visat sig vara komplex och varierande mellan informanterna. Utbildningen har bidragit till att deltagarna vågat pröva sig fram på surfplattan på egen hand. Att man genom utbildningen upplever sig vara delaktig i samhället och att man tack vare utbildningen upplever att man följer med i samhällsutveck-lingen, var något majoriteten av deltagarna tog upp i intervjuerna samt i enkätsvaren.

Beträffande nyckelaktörernas perspektiv på projektets första år framgick att styrgruppens sammansättning uppfattades som relevant. Alla i styrgruppen upplevde projektets innehåll och mål som betydelsefulla utifrån den verksamhet man representerade.

Under projektets första år har flera oväntade resultat och ändringar i inriktning uppkommit. Att kalkylera och ge utrymme för oväntade resultat är svårt då man på förhand inte kan veta vilka oväntade resultat och händelser som kan inträffa. Att synliggöra dessa förändringar kan bidra till en förståelse för hur komplex framväxten av projektet varit. Det kan även bidra till att identifiera oväntade hinder som kan vara tidskrävande att överkomma, men även till att belysa vilka positiva resultat och mervärden som kan komma ur det oväntade.

Utvärderingen är författad av Axel Ågren, Catharina Nord och Elisabet Cedersund (alla verksamma vid NISAL, Linköpings universitet) på uppdrag av vård- och omsorgskontoret och PUFF-enheten, Norrköpings kommun. PUFF-enheten är en forsknings- och utvecklingsverksamhet inom välfärdsområdet. Inom PUFF-enheten ingår Norrköpings, Söderköpings, Finspångs och Valdemarsviks kommun i samverkan.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 48
National Category
Social Sciences Interdisciplinary Learning
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-121669 (URN)978-91-7685-957-5 (ISBN)
Available from: 2015-10-01 Created: 2015-10-01 Last updated: 2020-01-23
Ågren, A. (2015). Utvärdering och uppföljning av SIK-projektet: Utvärdering av SIK-projektets tredje projektperiod, oktober 2012-maj 2014. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Utvärdering och uppföljning av SIK-projektet: Utvärdering av SIK-projektets tredje projektperiod, oktober 2012-maj 2014
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Föreliggande utvärderings syfte har varit att belysa och analysera de kunskaper och erfarenheter som kommit ur arbetet med SIK projektet under de år som projektet bedrivits. Då detta har varit den tredje och sista projektperioden har en viktig del av utvärderingens syfte varit att sammanfatta och beskriva hur de erfarenheter och kunskaper som kommit ur de två föregående projektperioderna bidragit till att forma hur man arbetar inom projektet under den tredje och sista projektperioden. Resultaten i utvärderingen grundas till största del på samtal och kvalitativa intervjuer med medarbetarna inom SIK projektet. En observation av en regionträff för flertalet Integrationsfondsprojekt har även genomförts.

Vid genomförandet av denna utvärdering har jag inspirerats av Den praktik och erfarenhetsbaserade idealtypen för utvärdering, där syftet utgörs av att förstå hur processer och insatser kan påverka en verksamhet både praktiskt och metodiskt. I denna ”modell” ligger betoning vid förståelse, tolkning och reflektioner kring det praktiska förändringsarbetet, vilket lämpar sig väl med de syften som denna utvärdering utgått ifrån. De centrala teman som framkommit och belysts i utvärderingen var; Processtödets betydelse, Tematisering som grund för kritiskt tänkande och reflektion, Critical friend, Arbete över geografiska och organisatoriska gränser - hinder och möjligheter, Erfarenheter och kunskaper från projekt - hur tas de tillvara? och Tillvaratagandet av SIK:s kunskaper och erfarenheter. Sammanfattningsvis har det visat sig att tyst kunskap varit fundamentet för SIK projektet, då kärnan i projektets arbete utgjorts av att främja synliggörandet, tillvaratagandet och utbyten av tyst kunskap. Hinder för att synliggöra tyst kunskap har således utgjort en central fråga för SIK projektet. Geografiska avstånd, olika organisatoriska tillhörigheter, skilda verklighetsbilder, svårigheten att överföra invanda handlingsmönster samt att kunskap kan skapa hierarkiska ordningar utifrån vad som anses vara ”rätt kunskap” har visat sig vara betydelsefulla hinder för utbyten av tyst kunskap. SIK projektet kan sammantaget ses som modell för framtiden då projektet fungerat som en motpol till projektlogikens fokus på mål och resultat, då det kontinuerligt arbetats för att ge de olika integrationsfondsprojekten verktyg för kritisk reflektion, möjliggöra kunskaps- och erfarenhetsutbyten, att belysa tyst kunskap och att synliggöra de komplexa processer som sker i projektens framväxande.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2015. p. 38
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary Other Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-122814 (URN)978-91-7685-860-8 (ISBN)
Available from: 2015-11-25 Created: 2015-11-25 Last updated: 2018-12-13Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0003-2891-646x

Search in DiVA

Show all publications