Denna skrift ger en översikt av de ämnesdidaktiska miljöerna vid Linköpings universitet. Var och en av de ämnesdidaktiska miljöerna presenteras i ett kapitel där ämnets historia och utveckling beskrivs, hur den nuvarande forskningsfronten ser ut och var Linköpings universitet befinner sig i denna. Författarna ger exempel på pågående och genomförda forskningsprojekt samt andra aktiviteter som sker i de ämnesdidaktiska miljöerna, till exempel seminarier. De beskriver också vad det sker för samverkan och samarbeten med andra universitet, skolor, företag eller myndigheter. I varje kapitel finns kontaktuppgifter till företrädare för respektive ämnesdidaktisk miljö.

Syftet med skriften är att ge en översiktsbild av vad ämnesdidaktik kan innebära samt den forskning och de aktiviteter som sker inom ämnesdidaktik på LiU. Skriften vänder sig både internt till medarbetare på LiU och externt till skolhuvudmän, skolledare, lärare, myndigheter osv. Genom att presentera LiU:s ämnesdidaktiska verksamheter kan vi öppna upp för samarbeten såväl internt som externt, för att utveckla den ämnesdidaktiska forskningen vidare, eller för att ge ämnesdidaktiskt stöd i olika sammanhang.

The focus of this paper is the organisation of vocational adult education on upper secondary level in Sweden, and specifically the process of marketization that has taken place here since the late 1990s. Swedish adult education on this level, including vocational as well as theoretical courses, is organised by the local municipality, but with national governing policies including a national curriculum. However, the courses and programmes per se are not necessarily organised by the municipality itself. There is a widespread system of procurement, which means that courses could also be organized by varying other providers, typically private training companies. That is, there are both private and public providers, but the training is paid for by the municipality, which also decides who will be admitted to different courses and has a responsibility for the quality assurance.

Forskning visar att elever har svårigheter att rekontextualisera sina matematikkun- skaper från skolkontexten till yrkeslivskontexten om matematikundervisningen saknar koppling till yrkeslivet. I artikeln analyseras, utifrån Bernsteins teorier, intervjuer med elever på tre yrkesprogram som deltagit i en interventionsstudie med målet att knyta matematiken närmare elevernas yrkesinriktning. Resultaten tyder på matema- tikämnet har en stark klassifikation och inramning som är svår att förändra, men om klassifikation och inramning förändras mot ett mer ämnesintegrerat arbetssätt verkar elevernas förmåga att rekontextualisera sina matematikkunskaper förbättras. Undervisningsmiljö och användandet av autentiska problem diskuteras som centrala faktorer för att detta ska ske.

Följande slutrapport redovisar resultaten från utvärderingen av mål, resultat och effekter i projektet #jagmed. Vi som har haft i uppdrag att göra utvärderingen är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet. Inom ramen för utvärderingsuppdraget har tidigare en uppstartsrapport och en halvtidsrapport presenterat tillvägagångssätt och processer i #jagmed (Nordmark & Nyström, 2017) och en halvtidsrapport (Muhrman, Nordmark & Nyström, 2017).

Utvärderingsarbetet inleddes 2016 med inläsning av projektdokument, planer och program. Därefter utvecklades designen för utvärderingen genom urval och precisering av frågeställningar. Kontakter etablerades med läns- och delprojekt och en första datainsamling i form interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier genomfördes. Under 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå samt två omgångar med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem fördjupningsprojekten. Under våren 2018 genomfördes en andra enkätundersökning, en tredje omgång med workshopar på länsnivå, ytterligare en intervjuomgång med fördjupningsprojekten samt avslutande intervjuer med de regionala projektledarna. I denna rapport presenteras utvärderingens sammantagna resultat.

Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en bakgrundsöversikt till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras de metoder och tillvägagångssätt som har använts för utvärderingen samt en tidsaxel över utvärderingens datainsamling. Vi beskriver också hur återkoppling av resultat har skett under utvärderingen samt vilka avstämningspunkter som har skett med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat och analys av det insamlade materialet presenteras utifrån syftet med utvärderingen. Avslutningsvis diskuteras resultat och effekter av #jagmed och några avslutande slutsatser kring vad som varit framgångsfaktorer och hinder för projektens arbete.

Elever som går ett yrkesprogram i gymnasiet ska lära sig ett yrke och målet är att eleverna efter examen ska kunna börja arbeta direkt. En central del i att lära sig ett yrke är att förstå yrkets kultur, med traditioner, tumregler och terminologi. En annan del är att kunna utför yrkesspecifika arbetsuppgifter. Inom nästan alla yrken kräver arbetsuppgifter också att den yrkesarbetande har goda kunskaper inom svenska, matematik och engelska. I detta kapitel användas matematikämnet som exempel för att visa vilken betydelse undervisningens utformning inom de gymnasiegemensamma ämnena har, för elevers yrkeskunskaper och en lyckad övergång mellan skola och arbetsliv. Kapitlet bygger på forskning som handlar om relationen mellan matematikundervisning i yrkesutbildning och matematikanvändning i yrkeslivet.

Det är få ämnen i skolan som skapar så mycket känslor som matematikämnet. En del elever tycker det är ett jätteroligt och intressant ämneoch trivs med att sitta och fundera över matematiska problem, medan andra tycker illa om ämnetoch till och medkänner skräck och ängslan inför sina möten med matematik.

Utifrån en kort definition av vad som menas med motivation beskrivs i texten olika motivationsfaktorer som visat sig ha betydelse för elevers lärande i matematik. Undervisningens utformning, uppgifters utformning samt lärarens inverkan och det totala studieklimatet är några exempel på faktorer som påverkar elevers motivation för att lära sig matematik.

Följande halvtidsrapport syftar till att redogöra för hur arbetet går med projekten inom #jagmed, samt att utvärdera och diskutera de mål, resultat och effekter som har uppnåtts i projekten så här långt. Denna rapport bygger till vissa delar på den uppstartsrapport som Nordmark och Nyström levererade i januari 2017. Vi som har i uppdrag att utvärdera projektet #jagmed är universitetslektor Sofia Nordmark, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, universitetslektor Karolina Muhrman och universitetslektor Sofia Nyström (projektledare), Institutionen för beteendevetenskap och lärande, vid Linköpings universitet.

Under hösten 2016 har utvärderingsarbetet främst bestått av inläsning av projektdokument, planer och program, att utveckla designen för utvärderingen genom urval och preciserade frågeställningar, att etablera kontakter med läns- och delprojekt samt att genomföra en första datainsamling i form av en runda med interaktiva workshopar på länsnivå, samt en omgång med intervjuer i de utvalda fördjupningsprojekten. Under våren 2017 genomfördes en enkätundersökning för samtliga projektmedarbetare, samt en andra omgång med intervjuer av projektledare och projektmedarbetare, i de fem projekt som valts ut för fördjupningsstudier. Under hösten 2017 har utvärderingsarbetet bestått av en andra omgång av interaktiva workshopar på länsnivå, samt en tredje omgång med intervjuer i de fem fördjupningsprojekten.

Rapporten inleds med en beskrivning av utvärderingsuppdragets syfte och frågeställningar. Därefter följer en kort beskrivning av utvärderarnas arbete med bakgrundsöversikten till #jagmed-projektet, samt tidigare forskning och litteratur kring studieavbrott, skolavhopp, organisering av insatser för att motverka studieavbrott och organisering av utvecklingsprojekt. I rapportens tredje del presenteras val av metoder, tillvägagångssätt och en tidsplan för utvärderingens datainsamling, plan för återkoppling av resultat och avstämningspunkter med uppdragsgivare och lokala projekt. Därefter följer ett avsnitt där resultat presenteras utifrån syftet med utvärderingen. I den sista delen avslutas rapporten ed en diskussion kring resultat och effekter, samt avslutande rekommendationer.

Syftet med avhandlingen är att öka förståelsen för aspekter som inverkar på relationen mellan yrkeselevers kunskaper och de kunskaper som behövs i yrkeslivet. Detta görs genom att undersöka olika aktörers perspektiv på yrkeslivets behov av  matematikkunskaper, matematikundervisning på yrkesprogram och utformningen av läroplanen Gy11. Studien görs inom gymnasiets naturbruksprogram med inriktning mot lantbruksutbildning och inom lantbruksyrket. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma lantbrukare, yrkeslärare och matematiklärare samt intervjuer och enkäter med elever. Resultaten från den empiriska studien har analyserats i relation till läroplanen Gy11. För analysen används framförallt Bernsteins läroplansteoretiska perspektiv med begreppen pedagogiska koder och diskurser, i vissa delar tillsammans med D’Ambrosios etnomatematiska perspektiv. Resultaten visar att lantbruksyrket kräver goda matematikkunskaper, men att det i vissa fall finns ett diskursivt gap mellan skolans matematikundervisning och behovet av matematikkunskaper i yrkeslivet. Trots ämnesplanens inriktning mot en matematik som är relaterad till elevernas yrkesinriktning, är matematikundervisningen ofta starkt knuten till en matematikbok utan relation till det yrke eleverna utbildas för. Undervisningens organisering styrs av en mängd ramfaktorer som både kan handla om tid, gruppsammansättningar och schema, men också om lärarnas syn på kunskap. De nationella proven utgör en betydande ramfaktor som i många fall styr undervisningen i högre grad än vad innehållet i ämnesplanen gör. Undervisningens svaga koppling till elevernas yrkesinriktning gör dem omotiverade att lära sig matematik eftersom de har svårt att se hur de ska kunna använda sina kunskaper i sitt kommande yrke. En del elever har också svårigheter med att rekontextualisera sina  matematikkunskaper från skolkontexten till yrkeslivets kontext vilket bland annat kan försämra deras anställningsmöjligheter.

The aim of the thesis is to increase understanding of aspects that affect the relationship between vocational education students’ knowledge and knowledge needed in professional life. This is examining through different actors' perspectives on the professional needs of mathematics skills, mathematics teaching in vocational programs and the design of the national curriculum Gy11. The study is conducted in the upper secondary natural resources management program with focus on agricultural education and the agricultural profession. The empirical material consists of qualitative interviews with professional farmers, vocational teachers, mathematics teachers and students. The results of the empirical study have been analyzed in relation to the curriculum Gy11. Bernstein's curriculum theoretical perspective, and particularly the concepts educational codes and discourses, is used for the analysis, in some parts along with D'Ambrosio’s ethno mathematical perspective. The results show that good math skills are essential for the farming profession but in some cases there is a discursive gap between school mathematics teaching and the need for mathematical skills in professional life. Although the subject plan for mathematics is focusing on mathematics related to the profession students are trained for, the mathematics teaching is largely tied to a textbook with tasks unrelated to the students’ future profession. The organization of the teaching is controlled by a variety of frame factors that can concern time, group compositions and schedule, but also the teachers' view of knowledge. The national tests represent a significant frame factor which in many cases controls the teaching to a higher degree than what the content of the subject plan does. The weak connection to the students' professional orientation makes them unmotivated to learn mathematics because they have trouble seeing how they can use their knowledge in their future profession. Students also have difficulties in recontextualizing their mathematical skills from the school context in the professional life context, which among other things can reduce their employability.

Uppgifter har en central roll inom matematikundervisning, och eftersom utbudet av yrkesrelaterade uppgifter är begränsat är det viktigt förmatematiklärarepå yrkesprogram att kunna skapa nya sådana uppgifter.