Framed by a theoretical understanding based  on key concepts such a preconfigured user and unexpected stakeholders,  the report presents the collaboration between Volvo Group Trucks Technology and Tema Genus, Linköping University,  which have initiated a  pilot project to foster disruptive norm critical innovation at Volvo. The aim has been to 1) further develop existing methods for initiating innovation by bringing in disruptive norm critical innovation methods into already existing ‘tool boxes for innovation’ at Volvo, 2) develop a particular tool box to enhance disruptive norm critical innovation across existing ‘tool boxes’, and 3) develop a disruptive norm critical innovation tool box targeting the leadership program at Volvo Trucks to enable better management and integration of norm critical innovation processes at Volvo. The aims were fulfilled through two workshops, based on radical models for democratic discussion and unfolding of social fantasy: the future workshop and the world café.

Research on gender aims to contribute towards a better society with the help of scientific tools. Change is therefore a key concept in gender studies. With a wide range of theoretical frameworks, methodological approaches and empirical materials from Sweden, Norway and Iceland, this book investigates how gender relations are shaped, reproduced, and challenged. Collectively, the papers in this volume point to where we are heading in terms of gender relations. Where are the seeds to change, and how does power make possible or impede on change?

This article discusses the status of the concept of hegemonic masculinity in research on men and boys in Sweden, and how it has been used and developed. Sweden has a relatively long history of public debate, research, and policy intervention in gender issues and gender equality. This has meant, in sheer quantitative terms, a relatively sizeable corpus of work on men, masculinities, and gender relations. There is also a rather wide diversity of approaches, theoretically and empirically, to the analysis of men and masculinities. The Swedish national context and gender equality project is outlined. This is followed by discussion of three broad phases in studies on men and masculinities in Sweden: the 1960s and 1970s before the formulation of the concept of hegemonic masculinity; the 1980s and 1990s when the concept was important for a generation of researchers developing studies in more depth; and the 2000s with a younger generation committed to a variety of feminist and gender critiques other than those associated with hegemonic masculinity. The following sections focus specifically on how the concept of hegemonic masculinity has been used, adapted, and indeed not used, in particular areas of study: boys and young men in family and education; violence; and health. The article concludes with review of how hegemonic masculinity has been used in Swedish contexts, as: gender stereotype, often out of the context of legitimation of patriarchal relations; "Other" than dominant, white middle-class "Swedish," equated with outmoded, nonmodern, working-class, failing boy, or minority ethnic masculinities; a new masculinity concept and practice, incorporating some degree of gender equality; and reconceptualized and problematized as a modern, heteronormative, and subject-centered concept.

It is well known that young men constitute a high-risk group in terms of accidents involving both themselves and others. But comparatively little is known about the roles of gender, masculinity and automobility in reproducing or subverting such particularly risky performances of identity. The study aims to contribute to a deeper understanding of how gender, primarily masculinity, is interrelated with car-related identities, practices and material constructions. Contributing with qualitative insights, this study explores the ways in which gendered individuals and cars co-constitute one another in a particular context, the community of Swedish car modifiers. By using an ethnographic approach, this thesis investigates the lives of young and middle-aged car enthusiasts who invest considerable time, money, skill and passion in modifying, showing and driving their cars. The material stems from fieldwork carried out at car shows, in cars, on online modified-car forums and in garages between 2006 and 2008. In total, 53 men and 14 women between the ages of 19 and 60 make up the informants.

The study shows how gender, in particular masculinity, is reproduced and negotiated in the modifiers’ attempts to become “unique” subjects through making their own versions of the car. Cars are not only a means of self-expression and constructing identity, but serve to build community and regulate relations between, primarily, men through competition at car shows and when driving. The study examines the reproduction of craftsmanship as a purified ideal that distinguishes car modifiers as a “special kind” of men, a figure that takes its form through intersecting imaginaries of Swedishness, class and masculinity. To rely on one’s own ideas and hands represented a more authentic way of creating one’s dream car in a heavily commercialised culture. Constructions of masculinity in driving are explored in its profoundly embodied, emotional and dangerous aspects developed in the context of men, cars and risk-taking. The personalised car is shown to generate different forms of risk-taking, which are also productive of counter-discourses on dangerous and risky driving.

Det är välkänt att unga män utgör en särskild högriskgrupp vad gäller trafikolyckor som involverar både dem själva och andra. Samtidigt brister kunskapen om hur genus, maskulinitet och motorkulturer samverkar för att stärka eller undergräva sådana former av risktagande och identitetsskapande. Den här studien syftar till att bidra till en fördjupad förståelse om hur genus, särskilt maskulinitet, är sammanvävt med bilrelaterade identiteter, praktiker och materiella konstruktioner. Med en kvalitativ forskningsansats utforskas de sätt som individer och bilar samkonstitueras i ett specifikt sammanhang, nämligen bland svenska bilbyggare/bilentusiaster. Med en etnografisk ansats studeras unga och medelålders bilentusiasters intresse för sina bilar, som de lägger ner ansenliga summor pengar, tid, kunskap och passion i att bygga om, visa och köra. Studien baseras på ett fältarbete som genomfördes mellan 2006 och 2008 på bilshower, i bilar, i internetbaserade bilgemenskaper och i garage. Totalt har 53 män och 14 kvinnor mellan åldrarna 19 och 60 deltagit i studien.

Studien visar att genus, särskilt maskulinitet, både återskapas och förhandlas när bilbyggarna använder bilen för att skapa sig själva som unika subjekt. Bilar är för bilentusiasterna inte bara ett uttryckssätt, utan är även centrala för att skapa samhörighet, samt för att reglera relationer mellan främst män genom att tävla på bilshower och bilkörning. I en alltmer kommersiell kultur framstår hantverksidentiteten av särskild vikt för görandet av maskulinitet. Studien undersöker återskapandet av hantverksskicklighet som ett ideal vilket urskiljer bilbyggarna som en ”särskild sorts” män, skapad genom sammanflätade föreställningar om svenskhet, klass och maskulinitet. De sätt som genus skapas genom bilkörning är intimt sammanlänkat med förkroppsligade och emotionella band till bilen, något som främst utforskats i relation till hur bilbyggarna förhandlar risk och fragilitet i relation till sina ombyggda bilar. Den personifierade bilen ger upphov till olika former av risktagande, vilka även skapar motdiskurser mot ett reproducerande av farlig och riskfylld bilkörning.

Pia, som inte riktigt förstått varför Peter gjort den där handbromsvändningen och inte förstår varför de har så bråttom, försöker bestämma sig för hur hon ska agera. Hon känner sig rädd av den höga farten bland alla bilar och människor och önskar att Peter ville ta det lite lugnare. Hon känner hur skräcken griper tag i henne men kan inte på ett medvetet plan bli klok på om det är den höga farten som skrämmer henne eller om det är tanken på att säga till Peter att sakta farten" (Maria Gustafsson i ett kapitel om hjärnan i boken).

“The bionic man goes autoerotic – theoretic keys towards a refined understanding of men’s risk taking in public space”

Gender construction in relation to mobility and movement gives rise to intriguing questions regarding the interfaces between men, masculinity, technology, “danger” and risk-taking, especially when discussing issues of traffic safety. How can we conceptualize men’s risk taking practices within the traffic realm? By drawing on research from feminist science and technology studies, the authors suggest and develop the figuration the bionic man for how to understand cars and other mobile vehicles such as mopeds as extensions of the (male) body. The construction of masculinity is seen to be interlinked with the use and mastering of motor vehicles. This theoretical frame work is further analysed by introducing the concept of autoeroticism as a meaningful way for understanding the profound embodied and emotional relation between men, technologies of movement and risk taking. The authors argue that the emotional aspects of driving cars and riding mopeds need to be regarded as both vital and crucial aspects when studying men’s risk taking in traffic space.

Kvinnor och män är delvis lika, delvis olika. Det innebär att kvinnor och män både har behov av likadan behandling och av behandling som är anpassad till det egna könets förutsättningar. Denna antologi belyser kvinnors och mäns förutsättningar och behov inom en rad olika medicinska områden och tar upp både biologiska och sociala faktorer som påverkar hälsa och behandling. Den behandlar även den roll som kön spelar inom vårdens arbetsliv samt hur köns- och genusperspektiv kan integreras inom olika typer av medicin- och vårdutbildningar. Ett av bokens teman är våld, kränkningar och diskriminering, och inom ramen för detta behandlas några av de olika maktordningar som kommer till uttryck vid behandlingar inom hälso- och sjukvården. Antologin har en stor spännvidd när det gäller ämnen och författare. Förhoppningsvis ska den bredd som antologin uppvisar, leda fram till frågeställningar där läsaren utmanar sina förgivettaganden inom både genusvetenskap och mer traditionell medicin samt väcka nya frågor: Om könet snarare ses som en konstruktion än en fysisk realitet - kan då kvinnor lika gärna äta mediciner som är utprovade på män och opereras med metoder och verktyg anpassade till mäns fysiologi? Å andra sidan - hur objektiv är den naturvetenskapligt inriktade medicinska forskningen egentligen om man börjar granska den utifrån frågeställningar om perspektivval och genus? Antologin vänder sig till lärare på utbildningar inom medicin, hälsa och vård. Andra målgrupper är studenter på sådana utbildningar, vårdpersonal och en intresserad allmänhet.

This article compares the situation in Denmark and Sweden regarding research and policy-making around the issue of men's violence to women and children. Although the emerging picture is complex, the overall conclusion is that in Sweden in recent years one finds many more examples of a critical, power-oriented approach than is the case in Denmark. A potential multidimensional explanation for this divergence is suggested, with an emphasis placed on institutional factors—in particular the possible impact of contrasting dominant discourses of collectivism and individualism on welfare and other social institutions in the two countries.

  This article compares the situation in Denmark and Sweden regarding research and policy making around the issue of men-s violence to women and children. It does so by drawing on two comprehensive reviews of academic and policy data in those countries that were part of a broader European Union-funded project. Although the picture emerging from this comparison is complex, the overall conclusion is that in Sweden over recent years many more examples can be found of a critical, power-oriented approach than is the case in Denmark.