Detta kapitel beskriver två kollegor och effektiva lärare, och delar av deras arbete eller mer precist hur de organiserade och genomförde undervisning med hjälp av sina procedurer och rutiner. Kapitlet avser att vara en konkretisering kring nyckeln rutiner i klassrummet.

Denna rapport är genomförd i samarbete mellan Marcus Samuelsson och Joakim Samuelsson, som forskar om utveckling av skicklig undervisning, samt Bernt Friberg, Urban Hansson och Mats Rosenkvist som är experter på att utveckla evidensbaserad undervisningsskicklighet.

Vår rapport bygger på en analys av en serie med 504 lektionsobservationer med fokus på undervisningsskicklighet som genomfördes med alla lärare på 30 grundskolor, 20 F-6 skolor och 10 7–9 skolor. Analysen visar på stor variation i undervisningens genomförande på samtliga skolor och utbredda brister i själva lärprocessen. Under 60 procent av de 504 lektionerna fanns inga lärandemål alls och lärandet synliggjordes sällan under lektionerna. Fokus i klassrummen var på att göra, inte att lära. Under cirka 10 procent av lektionerna hade eleverna förstått vad de skulle lära. Under cirka 45 procent av lektionerna använde läraren ett tydligt och konventionellt ledarskap med fokus på kontroll och sanktioner. Under endast 40 procent av lektionerna var lärarens ledarskap i klassrummet inriktat på att inspirera och motivera för lärande. Eleverna lämnades ofta ensamma att lyckas/misslyckas i arbetet under lektionerna och samlärande med andra elever användes i liten utsträckning. Tränade rutiner lyste med sin frånvaro i de flesta klassrum.

Rapporten visar också att alla lärares undervisning blev signifikant bättre med metoden: lektionsobservationer, coachande samtal (”min undervisning”) och kollektiva reflektioner kring data om hur undervisningen genomfördes på skolan (”vår undervisning”). På 14 av de 30 skolorna observerades alla lärare, totalt 188, även en andra gång. Analysen av de observationerna visar att alla lärarnas undervisning då hade blivit signifikant bättre. Det innebär även att lärare som redan var skickliga hade blivit skickligare. Effekten mellan första och andra observationen varierade mellan medelstora och stora effekter för de 10 observerade dimensionerna.

En annan sida av resultaten är lärarnas positiva reaktioner. Lärare som får möjlighet att strukturerat reflektera över undervisningsskicklighet i relation till sin undervisning på ett sätt som de känner är meningsfullt vill ha mer. Evidensbaserad undervisningsskicklighet som förmedlades till konkreta iakttagbara handlingar i klassrummet uppskattades eftersom lärarna kunde pröva dessa lärdomar redan nästa lektion.

Rapporten visar att det med små resurser går att utveckla det som är framgångsrik evidensbaserad undervisningsskicklighet. Rapporten tydliggör för de som är ansvariga för undervisningen; politiker, rektorsutbildningar, lärarutbildningar, skolchefer, rektorer och lärare, hur brådskande och möjligt det är att utveckla undervisningen. 1,1 miljoner elever är i grundskolan här och nu. Studien kan fungera som inspiration till skolutveckling. Den kan påverka kultur och förhållningssätt inom den egna verksamheten, bidra till professionell dialog om undervisningens kvalitet samt leda till utveckling, mer lärande och högre kunskapsresultat på varje skola.

The present study aimed to investigate pre-service teachers’ mathematics teaching when responding to virtual pupils’ unexpected mathematical questions concerning how to sort fractions. The research was conducted with 102 pre-service teachers participating in a teacher education program specializing in upper elementary school mathematics. The main data collection strategy took the form of video recordings of teaching sessions involving semi-virtual simulations. The recordings were analyzed through a qualitative explorative analysis process involving three phases, focusing on the object of learning and how the pre-service teachers handled the mathematics content pertaining to comparing fractions. The simulated teaching activity, together with the large sample, allowed us to discover patterns concerning how PSTs teach when they are asked unexpected questions related to fractions. The results show qualitatively different ways of teaching. PSTs draw pupils’ attention to different learning objects by using different representations and more or less correct mathematics. This study offers teacher educators knowledge about how PSTs teach when confronted by students with unexpected questions concerning fractions and can therefore support teacher educators in interpreting students’ mathematics instruction and help them decide how best to support PSTs’ teaching instruction.

This study contributes to our understanding of how pre-service teachers (PSTs), studying to become middle school teachers, teach virtual pupils in a simulation setting. Such settings provide an opportunity for PSTs to practice teaching skills in a safe environment with the support of their teacher educators. It also enables researchers to study in detail how PSTs handle classroom interaction and teach content. The data comprises 102 recordings from teaching sessions, analyzed using qualitative analysis. The results show that the PSTs handle content and interact with virtual pupils in different ways. Four teaching styles were identified: (a) a confusing way of teaching, distinguished by misleading explanations in an IRE (Initiation-Response-Evaluation) structure; (b) an improvising way of teaching, distinguished by messy explanations following pupils’ questions; (c) a lecturing way of teaching, distinguished by consistent explanations in an IRE structure; and (d) an orchestrating way of teaching, distinguished by consistent explanations and instances of exploratory talk. The results also identify areas where the PSTs need further support in their development. Teacher educators can use the results as a starting point when they organize and plan the content of their teacher education programs.

Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån de medforskande lärarnas observationer. Kapitlet innehåller tre delar: (a) en beskrivning av det kvalitativa analysarbetet, (b) en empirinära beskrivning av resultatet av observationerna, (c) ett resonemang om likheter, skillnader och kvaliteter hos lågt och högt skattade lärares sätt att leda undervisning. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; vad utmärker och skiljer högt skattade lärares sätt att leda undervisning från lågt skattade lärares sätt att leda undervisning?

Didaktiskt ledarskap kan enkelt definieras som "att leda medan man undervisar och att undervisa medan man leder". En grund för ett didaktiskt ledarskap är att lärare erbjuder alla elever ett "angeläget sammanhang" som är begripligt, hanterbart och meningsfullt för dem.

Denna artikel beskriver en process och en produkt som tagits fram inom ramen för ett ULF-projekt (Thorsten, 2021), ett forskningsprojekt kallat Ledarskap för lärande. Namnet och inriktningen speglar ett intresse från skolledare och lärare i tre kommuner, Mjölby, Norrköping och Söderkö- ping. I dessa kommuner fanns ett behov av att öka kunskapen om ledarskap i relation till lärande vilket gjorde att ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med två forskare från Linköpings universitet påbörjades. Från varje kommun rekryterades medforskande lärare (två från Mjölby, fyra från Norrköping och två från Söderköping) som skulle delta i forskningsgruppen.

I forskningsprojektets inledning bestämdes att vi, som ett sätt att påverka lärares sätt att leda under- visning, skulle utforma en intervention i form av en fortbildning för lärare. Till följd av det be- stämdes också att interventionen skulle föregås och följas upp av observationer av lärarna som skulle delta i interventionen. Dessa observationer skulle genomföras av de medforskande lärarna. Till stöd för deras observationer behövdes ett observationsprotokoll. Syftet med protokollet var att identifiera kvalitativa skillnader i lärares sätt att leda undervisning.

Vi påbörjade arbetet med att diskutera kring vad observationer innebär och utgick då från en text av Granström (2004) som handlar om att göra tillförlitliga observationer och om vilken roll obser- vatören kan inta i relation till dem/de som observeras. Vi började också resonera om tänkbara svar på två grundläggande frågor om observation som Arno Bellack (1978) formulerat Vilka dimens- ioner av klassrumsbeteenden ska observeras? och Hur ska observationerna utföras? Dessa frågor kom att följa oss under hela processen och svaret på dem fann vi på flera sätt. Hur observations- protokollet kom att se ut påverkades av flera faktorer: (a) den erfarenhetsbaserade kunskapen i forskargruppen, (b) andra observationsprotokoll, (c) tidigare forskning och (d) utprovning av protokollet. Dessa fyra delar sammanvävdes på olika sätt under olika delar av processen.

Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån skattningar som gjorts vid observationerna. Kapitlet innehåller fyra delar, (a) en beskrivning av det kvantitativa analysarbetet, (b) en beskrivning av den generella utvecklingen hos lärarna till följd av interventionen, (c) en analys av lågt, medel och högt skattade lärares sätt att bedriva ledarskap för lärande, och (d) en diskussion som fokuserar på förändrade sätt att leda undervisning och vad det kan bero på. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; om och på vilket sätt lärares sätt att leda undervisning påverkas mellan för- och efter-observation och där emellan liggande intervention.

Detta kapitel beskriver hur lärarna bedrev ledarskap för lärande utifrån skattningar som gjorts vid observationerna. Kapitlet innehåller fyra delar, (a) en beskrivning av det kvantitativa analysarbetet, (b) en beskrivning av den generella utvecklingen hos lärarna till följd av interventionen, (c) en analys av lågt, medel och högt skattade lärares sätt att bedriva ledarskap för lärande, och (d) en diskussion som fokuserar på förändrade sätt att leda undervisning och vad det kan bero på. Kapitlet svarar på forskningsfrågan; om och på vilket sätt lärares sätt att leda undervisning påverkas mellan för- och efter-observation och där emellan liggande intervention.