liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
BETA
Alternative names
Publications (10 of 46) Show all publications
Ågren, A. & Cedersund, E. (2020). Reducing loneliness among older people – who is responsible?. Ageing & Society, 40(3), 584-603
Open this publication in new window or tab >>Reducing loneliness among older people – who is responsible?
2020 (English)In: Ageing & Society, ISSN 0144-686X, E-ISSN 1469-1779, Vol. 40, no 3, p. 584-603Article in journal (Refereed) Published
Abstract [en]

In the Swedish news-press, loneliness among older people is presented as a severe problem that needs to be solved. The issue of who is responsible for reducing loneliness and how this responsibility is designated is, however, rarely discussed. In this study, we have analysed how responsibility is designated and constructed in articles from the Swedish news-press. Focus has been on identifying responsibility in discourses proceeding from the concept of subject positions. This concept has enabled analysis on how responsibility is negotiated and who is positioned as a responsible actor with the ability to perform actions that reduce loneliness. Three dominating discourses were found. In the discourse of responsibility within politics and the welfare state, the responsibility is both self-taken and designated to other institutions held responsible for not initiating sufficient measures to reduce loneliness. In the discourse of responsibility within societal and evolutionary perspectives on loneliness, developments beyond the individual's control are considered to contribute to loneliness. At the same time ‘we’ in ‘society’ are considered capable of reducing loneliness, thereby constructing individuals as responsible actors. Within the discourses of responsibility within senior organisations, both senior organisations and people who participate in activities are constructed as responsible actors. In conclusion, the responsibility for reducing loneliness is, apart from the discourse on senior organisations, designated to those working with older people.

Place, publisher, year, edition, pages
Cambridge: Cambridge University Press, 2020
Keywords
loneliness, responsibility, news-press, subject positions, discourses
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153334 (URN)10.1017/S0144686X18001162 (DOI)000510751800007 ()2-s2.0-85055109228 (Scopus ID)
Note

Funding agencies: Norrkoping Municipality Research and Development Fund (Norrkopings fond for forskning och utveckling) [KS 2013/0721]

Available from: 2018-12-13 Created: 2018-12-13 Last updated: 2020-02-17Bibliographically approved
Cedersund, E., Eriksson, L., Ringsby Jansson, B. & Svensson, L. A. (2019). Renässans för socialpedagogik?: En bok om socialpedagogisk bildning. Lund: Studentlitteratur AB
Open this publication in new window or tab >>Renässans för socialpedagogik?: En bok om socialpedagogisk bildning
2019 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

I denna bok söker vi samla idéer och tankar från olika tidsepoker för att formulera en socialpedagogik för framtiden. För att de idéer som historiskt formulerats om socialpedagogiken ska vara användbara måste de förstås utifrån och kopplas till den nutida situationen. Boken tecknar en aktuell bild av socialpedagogisk verksamhet och forskning i Sverige, kompletterad med internationella utblickar.

Socialpedagogiken och socialpedagogerna verkar i ett samhälle som är statt i förändring. Det gör att socialpedagoger i allt högre utsträckning än förr möter grupper av människor som befinner sig på andra samhällsarenor och i förändrade livssituationer. Detta ger upphov till och ett behov av att beskriva och förstå socialpedagogik på ett förändrat och fördjupat sätt. En ambition med boken är att skapa en förståelse för socialpedagogik och dess kopplingar till människors lärande. Detta sätt att tänka kring socialpedagogik ger en bra grund för den som vill utveckla ett socialpedagogiskt tänkande och förhållningssätt. Boken lyfter fram det socialpedagogiska perspektivets styrkor i dagens och morgondagens välfärdsarbete och ger en ram för det som benämns socialpedagogisk bildning.

Boken vänder sig i första hand till studerande på socialpedagogiska högskoleutbildningar, men även till studenter på socionomprogram och lärarprogram. Boken kan med fördel läsas på avancerad nivå och forskarnivå, men även av studenter på grundnivå.

 

Place, publisher, year, edition, pages
Lund: Studentlitteratur AB, 2019. p. 216
Keywords
Socialpedagogik
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-163082 (URN)9789144117157 (ISBN)
Available from: 2020-01-10 Created: 2020-01-10 Last updated: 2020-05-28Bibliographically approved
Bulow, P., Persson-Thunqvist, D. & Cedersund, E. (2019). Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik. Socialvetenskaplig tidskrift, 26(1), 43-64
Open this publication in new window or tab >>Sätta ord på föräldrars psykiska problem för barnens skull: Familjestöd som professionell praktik
2019 (Swedish)In: Socialvetenskaplig tidskrift, ISSN 1104-1420, Vol. 26, no 1, p. 43-64Article in journal (Refereed) Published
Place, publisher, year, edition, pages
Växjö, Sweden: Förbundet för Forskning i Socialt Arbete, 2019
Keywords
Familjestöd, socialt arbete, samtalsanalys, psykiatri, institutionella samtal
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-159929 (URN)
Available from: 2019-08-28 Created: 2019-08-28 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Ågren, A. & Cedersund, E. (2019). Äldres ensamhet - vems ansvar?. Äldre i centrum (4), 44-47
Open this publication in new window or tab >>Äldres ensamhet - vems ansvar?
2019 (Swedish)In: Äldre i centrum, ISSN 1653-3585, no 4, p. 4p. 44-47Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.)) Published
Abstract [sv]

I en aktuell studie av artiklar om ensamhet i svensk press framträder personer, institutioner och organisationer som är ”icke-äldre” som ansvariga för att genomföra åtgärder för att motverka ensamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, 2019. p. 4
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-162677 (URN)
Available from: 2019-12-16 Created: 2019-12-16 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Mahrs Träff, A., Cedersund, E., Larsson, A.-C. & Abramsson, M. (2018). Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists. European Journal of Physiotherapy, 1-8
Open this publication in new window or tab >>Approaches to physical activity at assisted living facilities: from the perspective of older people and physiotherapists
2018 (English)In: European Journal of Physiotherapy, ISSN 2167-9169, E-ISSN 2167-9177, p. 1-8Article in journal (Refereed) Epub ahead of print
Abstract [en]

Aim: Physical activity has been described as important for the well-being of all individuals, including the very old. The aim of this study was to investigate how physical activity is performed at assisted living facilities, the situations in which older people were and wanted to be physically active and the role of the physiotherapist at each facility.

Methods: To achieve this aim, an ethnographic study including observations and interviews was conducted at four assisted living facilities.

Results: The results show that physical activity neither was an issue in focus at any of the assisted living facilities, nor were recommendations on physical activity followed. Individuals that were able to exercise themselves could do so, whereas those in need of assistance had but limited possibilities to be physically active. There was a need for physical activity that the staff do not necessarily and sufficiently identify.

Conclusion: The study illustrated that there were major variations in how older people engaged in physical activity and how physical activities were part of everyday life. Physiotherapists played no clear role at the facilities, especially with regard to preventive exercise. Older individuals were not involved in determining which activities should be made available to the residents.

Place, publisher, year, edition, pages
Taylor & Francis, 2018
Keywords
Physiotherapy, participation, elderly care, ethnography, observations, interviews
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Physiotherapy Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151021 (URN)10.1080/21679169.2018.1465120 (DOI)2-s2.0-85046025809 (Scopus ID)
Available from: 2018-09-11 Created: 2018-09-11 Last updated: 2020-03-27Bibliographically approved
Abramsson, M., Cedersund, E. & Hagberg, J.-E. (2018). Boende och bostäder för äldre på framtidens landsbygd. In: Josefina Syssner (Ed.), Nya visioner för landsbygden: (pp. 95-117). Boxholm: Linnefors förlag, Sidorna 95-117
Open this publication in new window or tab >>Boende och bostäder för äldre på framtidens landsbygd
2018 (English)In: Nya visioner för landsbygden / [ed] Josefina Syssner, Boxholm: Linnefors förlag , 2018, Vol. Sidorna 95-117, p. 95-117Chapter in book (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Boxholm: Linnefors förlag, 2018
Keywords
Bostäder för äldre, Äldreboende, Landsbygd
National Category
Social and Economic Geography
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-165719 (URN)9789188651068 (ISBN)
Available from: 2020-05-14 Created: 2020-05-14 Last updated: 2020-05-27Bibliographically approved
Cedersund, E., Sverker, A. M. & Olaison, A. (2018). Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. . In: : . Paper presented at The 24th Nordic Congress of Gerontology, May 2-4, in Oslo, Norway.
Open this publication in new window or tab >>Bridging between social and medical perspectives: Old people´s experiences of a new health care model. 
2018 (English)Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-153794 (URN)
Conference
The 24th Nordic Congress of Gerontology, May 2-4, in Oslo, Norway
Available from: 2019-01-10 Created: 2019-01-10 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Mahrs Träff, A., Cedersund, E. & Abramsson, M. (2018). Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg. Journal of Care Research, 4(2), 165-176
Open this publication in new window or tab >>Fysisk aktivitet för äldre på särskilda boenden: Om inställningar och handlande i svensk äldreomsorg
2018 (Swedish)In: Journal of Care Research, ISSN 2387-5976, E-ISSN 2387-5984, Vol. 4, no 2, p. 165-176Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Fysisk aktivitet för äldre beskrivs i litteraturen som något positivt och viktigt och har kommit i fokus under senare år. I svensk äldreomsorg dominerar ett aktivitetsteoretiskt synsätt och det finns även internationella rekommendationer om fysisk aktivitet för äldre. Få studier har dock undersökt hur behovet av fysisk aktivitet tillfredsställs i det särskilda boendet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur äldreomsorgens personal tänker och agerar när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det empiriska materialet består av observationer och intervjuer på fyra särskilda boenden i två olika svenska kommuner.

Resultaten visar betydelsen av rådande kulturer och normer för hur personalen tänker och agerar kring fysisk aktivitet. Det finns en motsättning mellan hur personalen diskuterar äldres önskemål om stöd för fysisk aktivitet och hur hänsyn tas till fysisk aktivitet i det dagliga arbetet. Denna motsättning visar sig genom att personalen beskriver vikten av fysisk aktivitet för de äldre personerna samtidigt som denna prioriteras bort till förmån för andra arbetsuppgifter. Det förefaller ha skapats en acceptans för att äldres individuella önskemål inte kan tillgodoses om personalen har andra uppgifter att utföra.

Abstract [en]

Physical activity is described in the literature as positive and important, and has come into focus in recent years. An activity-based theoretical approach dominates in Swedish eldercare, and there are also international recommendations on physical activity for older people. Nevertheless, few studies have explored how the need for physical activity is satisfied at assisted living facilities.

The aim of this study was to investigate how professionals working in eldercare think about and act to promote physical activities for elderly people. The empirical data consists of observations and interviews conducted at four assisted living facilities in two different Swedish municipalities.

The results show how cultures and norms are important for how professionals think and act regarding physical activity. There is a contradiction between how professionals discuss elderly people’s need for support for physical activity and how they act in their day-to-day work. There seems to be an acceptance that elderly people’s individual needs cannot be met if professionals have other tasks to perform.

Place, publisher, year, edition, pages
Universitetsforlaget, 2018
Keywords
Professional role, older people’s requests, routines, norms, Professional role, older people’s requests, routines, norms, Personalens roll, äldres önskemål, rutiner, normsystem
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-151022 (URN)10.18261/issn.2387-5984-2018-02-12 (DOI)
Available from: 2018-09-11 Created: 2018-09-11 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Ågren, A. & Cedersund, E. (2018). Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?. In: Lessons of a lifetime: . Paper presented at THE 24TH NORDIC CONGRESS OF GERONTOLOGY, Oslo, Norway, 2-4 May, 2018. Oslo
Open this publication in new window or tab >>Who is designated responsibility for reducing loneliness among older people?
2018 (English)In: Lessons of a lifetime, Oslo, 2018Conference paper, Oral presentation with published abstract (Other academic)
Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: , 2018
National Category
Social Sciences
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149998 (URN)
Conference
THE 24TH NORDIC CONGRESS OF GERONTOLOGY, Oslo, Norway, 2-4 May, 2018
Available from: 2018-08-06 Created: 2018-08-06 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Bulow, P., Thunqvist Persson, D. & Cedersund, E. (2017). Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem. Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare
Open this publication in new window or tab >>Samtal som familjestödjande praktik: barn som anhöriga när föräldrar har psykiska problem
2017 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Rapporten redovisar resultatet av en forskningsstudie om familjestödjande samtal med barn och föräldrar i familjer där mamma och/eller pappa har psykiska problem som föranleder kontakt med vuxenpsykiatrin. Det studerade familjestödet bygger på ett utvecklat samarbete mellan en landstingsdriven vuxenpsykiatrisk mottagning och en familjeenhet inom socialtjänsten i en medelstor kommun i Mellansverige. Den del av familjestödet som har studerats är den serie samtal som erbjuds genom familjeenheten och som genomförs där.

Studiens övergripande syfte var att undersöka hur familjestödjande samtal fungerar och organiseras i samspel mellan barn, föräldrar och professionella. Mer specifikt avsåg studien belysa om och hur barn genom dessa samtal får stöd att prata om föräldrars psykiska problem samt huruvida och på vilket sätt familjestödet kan bistå föräldrarna i deras föräldraskap.

Inom ramen för forskningsstudien samlades data in från 21 familjestödssamtal samt intervjuer med sju föräldrar och fyra barn efter avslutat familjestöd. Dessutom genomfördes sju intervjuer med samtalsledarna som medverkat vid de studerade familjestödssamtalen. Tre familjer följdes genom hela samtalsserien som för dessa familjer omfattade mellan sex och åtta samtal. Samtliga familjestödssamtal spelades in med ljud och bild medan enbart ljud gällde för intervjuerna.

Familjestödssamtalen analyserades med samtalsanalytiska och narrativa metoder. Viktiga teoretiska utgångspunkter var det som brukar kallas institutionella samtal och teorier om socialt samspel i interaktion. Av betydelse var också tidigare forskning om barnsamtal och familje-samtal som kommunikativ praktik och i institutionella kontexter t.ex. familjeterapi, samt internationella och nationella studier om familjestödjande interventioner av typen Beardslees preventiva familjeinterventionoch den finska kortversionen Föra barnen på tal.

Analysen av de studerade familjestödssamtalen – som enskilda samtal och som samtalsserier – visar att familjestödet på flera sätt skiljer sig från många andra institutionella samtal som beskrivs i forskningen, genom att till sin karaktär vara samarbetsinriktade och samtidigt både kartläggande och rådgivande. Familjestödet liknar istället mer terapeutiska möten såsom familjeterapeutiska samtal med den avgörande skillnaden att det i familjestödssamtal är föräldrars psykiska problem som står i fokus medan det klassiska i familjeterapi är att barn är den identifierade patienten.

Inom familjestödet har framför allt föräldrar, men också barn i viss utsträckning, möjlighet till stort inflytande när det gäller upplägg av samtalsserien som trots ett tydligt gemensamt mönster modifieras utifrån varje familjs livsomständigheter och konstellation. Både barn och föräldrar kan också styra vilken information som föras vidare från enskilda samtal till övriga i familjen.

Att det studerade familjestödet har formen av en serie samtal med det övergripande målet att stödja barn genom att ge föräldrar stöd i att samtala med barnet/barnen om sina psykiska problem, innebär också att de olika samtalen i serien – som sker i varierande konstellationer avseende personer och antal deltagare – knyts till varandra genom ett fokus på barnet/barnen och dess/deras behov av information om föräldrars psykisk hälsa/ohälsa.

Tre viktiga aspekter på familjestödet som identifierades var: 1) hur det tycktes öka barns möjlighet att prata om föräldrars psykiska problem utifrån sitt behov av information samt att tydliggöra barns position som anhörig med rätt att få vetskap; 2) den lärande dimensionen av familjestödsamtal; och 3) hur familjestödet realiseras genom en balansakt av de professionella men där barn och föräldrar aktivt deltar.

I relation till andra institutionella samtal med barn och föräldrar, tycktes barnen i familjestödet få sitt perspektiv belyst i relativt hög utsträckning, och barn kom till tals särskilt i barnsamtalen. Ett viktigt tema i familjestödet och speciellt i enskilda samtal med barn, handlade om huruvida barn tog eller kände ett för sin ålder alltför stort ansvar för sin/sina föräldrar. Analysen av barnsamtalen tydliggör dock att det kan krävas mycket samtalstid för att barn på eget initiativ ska ta upp frågor om oro beroende av föräldrars sjukdom. För barn är det krävande att förmedla sina funderingar kring svåra frågor till andra vuxna och särskilt i ett institutionellt sammanhang.

Samtidigt indikerar analysen att barns roll som anhörig inte är självklar eller oproblematisk då barn i hög grad tycktes medverka utifrån föräldrars önskan snarare än en egen uttalad vilja att delta. Inte heller stod det helt klart att barnen fullt ut förstod vilken typ av samtal de skulle medverka i när de kom till sitt första samtal inom ramen för familjestödet.

Den lärande dimensionen av familjestödet hör delvis ihop med den seriekoppling som tydligt skedde mellan olika samtal genom att samtalsledare rekapitulerade tidigare möten, återberättade vad andra familjemedlemmar hade sagt i tidigare möten samt upprepade planen för nästkommande samtal liksom målet för familjestödet i sin helhet. I detta märktes även den utmaning det innebar för de professionella när det gällde att anta ett barnperspektiv då flertalet samtal utgjordes av föräldrasamtal. Anläggandet av ett barnperspektiv kan därför ses både som en professionell hållning och som en del av den lärande aspekten i familjestödssamtalen där just barnperspektivet tycktes bidra till att konstituera familjestödet som en helhet genom t.ex. att hålla fokus och att seriekoppla möten.

Till skillnad från den kamp mellan ett professionellt perspektiv och klientens livsvärlds-perspektiv som ofta beskrivs i tidigare forskning som gällt samtal och samtalsserier inom välfärdsinstitutioner som socialtjänst, hälso- och sjukvård, försäkringskassan och arbetsförmedlingen, visar analysen av familjestödet hur samtalsledaren växlar mellan flera olika perspektiv – föräldraperspektivet, barnperspektivet och ett professionellt perspektiv. Detta sker på ett flexibelt sätt anpassat till samtalens dynamik och föräldrars och barns individuella förutsättningar och utgör på övergripande plan den balansakt de professionella utför.

Analysen av familjestödet visar att det finns tydliga likheter med den struktur som beskrivs för Beardslees preventiva familjeintervention. Därmed kan studien av familjestödet bidra till ökad förståelse också för den typen av samtalsserier med barn och föräldrar och för vilken det saknas naturalistiska studier av autentiska möten.

Place, publisher, year, edition, pages
Jönköping: Jönköping University, School of Health and Welfare, 2017. p. 75
National Category
Social Work
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-149615 (URN)
Projects
Futurum - Akademin för hälsa och vård, Jönköpings län
Available from: 2018-07-10 Created: 2018-07-10 Last updated: 2020-01-23Bibliographically approved
Organisations
Identifiers
ORCID iD: ORCID iD iconorcid.org/0000-0002-1443-5895

Search in DiVA

Show all publications