liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
Link to record
Permanent link

Direct link
Backström, Elin
Publications (5 of 5) Show all publications
Persson, B. & Backström, E. (2022). Hållbara strukturer för mellankommunal samverkan?: En studie av kommunalförbund inom gymnasieutbildningsområdet. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Hållbara strukturer för mellankommunal samverkan?: En studie av kommunalförbund inom gymnasieutbildningsområdet
2022 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Mellankommunal samverkan har under senare år blivit allt vanligare. Antalet kommunalförbund och gemensamma nämnder har ökat kraftigt under 2000-talets första decennier och lagändringar genomfördes nyligen för att underlätta och uppmuntra mer och djupare samverkan mellan svenska kommuner. Stora förhoppningar knyts till att mellankommunal samverkan ska ge stordriftsfördelar, öka servicekvaliteten och underlätta rekrytering av personal. Samverkan mellan kommuner är dock knappast friktionsfri och oproblematisk. För en kommun kan mellankommunal samverkan innebära risker och föra med sig extra kostnader. Flera tidigare studier har visat att transaktionskostnader – kostnader för att till exempel inhämta information och förhandla – kan göra att kommuner väljer att inte samverka, men också att samverkansinitiativ som satts i gång upphör.

I denna rapport analyseras förutsättningarna för långsiktig mellankommunal samverkan genom en jämförande fallstudie av kommunalförbund inom gymnasieutbildningsområdet. Gymnasieutbildning är en av kommunernas obligatoriska uppgifter och ett centralt politikområde för kommunerna, både genom att det är ett viktigt välfärdsområde för medborgarna och genom att det är betydelsefullt för kommunernas kompetensförsörjning. Mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är vanligt; i stort sett alla kommuner samverkar med varandra inom detta område. En statlig utredning har dessutom nyligen föreslagit att kommunerna ska tvingas till ökad samverkan med varandra om planering och dimensionering av gymnasieskolan.

Trots att förväntningarna på mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är stora, finns här särskilda utmaningar. För det första är gymnasieskolan ett område som i hög utsträckning styrs av en marknadslogik. Kommunerna uppmuntras att samverka med varandra för att gemensamt planera och kunna erbjuda sina ungdomar ett brett utbud av gymnasieutbildningar, men man har inte full kontroll över utbudet av utbildningar eftersom elever har rätt att välja utbildningar på friskolor. För det andra finns en särskild spänning mellan lokalt och regionalt när det gäller gymnasieutbildningens betydelse för kompetensförsörjning.

Syftet med denna rapport är att genom en jämförande fallstudie av tre kommunalförbund verksamma inom gymnasieutbildningsområdet bidra till ny kunskap om förutsättningarna för framväxten av långsiktigt hållbara strukturer för mellankommunal samverkan. Studien utgår från följande forskningsfrågor: 1) Hur har kommunernas samverkan kring kommunalförbunden initierats, upprätthållits och utvecklats över tid? 2) Vilka faktorer har påverkat hur samverkan kring kommunalförbunden initierats, upprätthållits och utvecklats över tid? 3) Hur kan likheter och skillnader mellan fallen förklaras?

I rapporten visas hur kommunalförbundet som institutionell samverkansform har utvecklats på olika sätt i olika geografiska och institutionella sammanhang. De tre utbildningsförbund som analyserats – Sydnärkes utbildningsförbund, Jämtlands gymnasieförbund och Kunskapsförbundet Väst – har bildats för att hantera ett för de inblandade kommunerna gemensamt uppdrag. Valet av samverkansform var dock inte i något av fallen självklart – andra alternativ övervägdes i de diskussioner och förhandlingar som föregick inrättandet av kommunalförbunden. Upprätthållandet av samarbetena har i varierande grad präglats av spänningar mellan medlemskommunernas intressen och mål. Det tycks dock som att samarbetena kring kommunalförbunden successivt har hamnat i vad som inom institutionell teori kallas ”jämviktslägen”, dvs positioner där alla de inblandade aktörerna finner samverkanslösningen nog tillfredställande för att inte överväga andra alternativ.

Vilka faktorer har då påverkat hur kommunalförbunden initierats, upprätthållits och utvecklats över tid? Och hur kan likheter och skillnader mellan fallen förklaras? Vår studie har visat att förekomsten av höga transaktionskostnader spelat roll i samverkansprocesserna – i synnerhet i vissa skeden har processerna präglats av långa förhandlingar och avhopp. Omfattningen av dessa kostnader ha formats av olika institutionella och geografiska faktorer. En sådan faktor är i vilka konstellationer som kommunerna samverkar. Konstellationen av medlemskommuner i Jämtlands gymnasieförbund – med en kommun som är utan konkurrens den största – har lett till att samverkansprocessen främst handlat om hur den största kommunen hanterat förhållandet till de andra kommunerna. I de två andra fallen har det funnits starkare spänningar mellan mer jämstarka kommuner som uppfattat att de haft andra handlingsalternativ. Samverkansprocesserna kring kommunalförbunden har också påverkats av de regionala gymnasiemarknadernas struktur och förekomsten av nätverk mellan ledande politiker.

Vilka mer praktiknära slutsatser av intresse för kommunalt beslutsfattande kan dras av resultaten i denna studie? Vi kan konstatera att resultaten av fallstudierna tyder på att konflikter lätt verkar uppstå i denna typ av samverkansform. Det verkar ta tid innan strukturerna för samarbetet sätter sig vilket indikerar att denna form av mellankommunal samverkan kräver ett långsiktigt perspektiv. En lärdom av detta är att det är viktigt att förhandlingsprocessen i samband med att ett kommunalförbund inte går alltför snabbt, och att samverkansformerna utformas för att i möjligaste mån kunna hantera snabba förändringar och potentiella konflikter. Studien har även visat att regleringen av kommunalförbundens verksamheter är central för deras möjligheter att utvecklas till stabila strukturer för samverkan. Regler för exempelvis fördelning av platser i förbundets direktion, val av ordförande och finansiering av verksamheten kan anpassas efter hur kommunerna vill styra och kontrollera verksamheten vilket kan påverka möjligheterna till samverkan mellan dem. Avslutningsvis: Inrättandet av kommunalförbund har implikationer för demokrati och politisk styrning. Kommunalförbundet som samverkansform erbjuder en struktur för samverkan som på många sätt ger goda förutsättningar för demokratisk insyn och ansvarsutkrävande. Studien har visat att samverkan i kommunalförbund kan ge små kommuner inflytande och insyn inom områden där de själva har en svag kapacitet att leverera välfärdstjänster av hög kvalitet. Samtidigt finns en risk att kommunalförbundet över tid försvinner från den kommunalpolitiska agendan och inte längre betraktas som en del av kommunernas verksamhet.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2022. p. 65
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2022:2
Keywords
mellankommunal samverkan, verksamhetsanalys, jämförande fallstudie, gymnasieutbildning
National Category
Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-184656 (URN)9789179293222 (ISBN)9789179293239 (ISBN)
Note

2022-08-23: Bytt ut PDF då felaktig titel förekom på titelsida och i DiVA-post. Den felaktigt angivna titeln var "Att skapa hållbara strukturer för mellankommunal samverkan — En jämförande studie av tre kommunalförbund inom gymnasieutbildningsområdet".

Available from: 2022-04-29 Created: 2022-04-29 Last updated: 2022-08-23Bibliographically approved
Persson, B. & Backström, E. (2022). Svenska kommuners samverkan om gymnasieskolan: Drivkrafter, förutsättningar och hinder. Nordisk Administrativt Tidsskrift, 99(1), 1-26
Open this publication in new window or tab >>Svenska kommuners samverkan om gymnasieskolan: Drivkrafter, förutsättningar och hinder
2022 (Swedish)In: Nordisk Administrativt Tidsskrift, ISSN 0029-1285, E-ISSN 2246-1310, Vol. 99, no 1, p. 1-26Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Gymnasieskolan är ett område där mellankommunal samverkan har blivit vanligare under senare år. Starka förhoppningar knyts till att kommunerna, genom att samverka med varandra, ska kunna producera utbildningar mer effektivt och ändamålsenligt. Tidigare forskning pekar dock på att mellankommunal samverkan om gymnasieutbildning kan vara förknippad med betydande kostnader och risker. Trots att mellankommunal samverkan om gymnasieskolan är nödvändigt för de flesta kommuner, finns det inom detta område samtidigt starka incitament för kommunerna att konkurrera med varandra om gymnasieelever. Syftet med den här studien är att analysera svenska kommuners syn på drivkrafter, förutsättningar och hinder för mellankommunal samverkan om gymnasieskolan. Studien baseras på empiriska data från en enkätundersökning riktad till tjänstemän med ansvar för gymnasieskolan i kommunerna. Studien visar att kommunernas samverkan i hög utsträckning drivs av en vilja att bredda utbildningsutbudet. Studien visar också att samverkan försvåras av det som man upplever som krångliga samverkansprocesser och en ojämn fördelning av makt mellan kommunerna. Däremot verkar inte brist på tillit mellan deltagande kommuner, eller att man har dåliga erfarenheter av tidigare samarbeten, utgöra några stora hinder för samverkan. Slutligen visar studien att de större stadskommunerna upplevs som centrala noder för mellankommunal samverkan inom detta område.

Abstract [en]

Upper secondary school is an area where inter-municipal cooperation has become more common in recent years. Strong hopes are attached to the municipalities, by collaborating with each other, to be able to produce education more efficiently and effectively. However, previous research indicates that inter-municipal collaboration on upper secondary education may be associated with significant costs and risks. Although inter-municipal cooperation on upper secondary education is necessary for most municipalities, in this area there are at the same time strong incentives for municipalities to compete with each other for upper secondary school students. The purpose of this study is to analyse Swedish municipalities' views on driving forces, conditions and obstacles for intermunicipal collaboration on upper secondary education. The study is based on empirical data from a survey aimed at officials responsible for upper secondary education in the municipalities. The study shows that the municipalities' collaboration is largely driven by a desire to broaden the range of education. The study also shows that collaboration is made more difficult by what is perceived as complicated collaboration processes and an uneven distribution of power between the municipalities. On the other hand, a lack of trust between participating municipalities, or having bad experiences of previous collaborations, does not seem to constitute any major obstacles to co-operation. Finally, the study shows that the larger urban municipalities are perceived as central nodes for inter-municipal collaboration in this area.

Place, publisher, year, edition, pages
Oslo: Universitetsbiblioteket OsloMet, 2022
Keywords
Inter-municipal cooperation; municipalities; education policy; secondary education; institutional theory, Mellankommunal samverkan; kommuner; utbildningspolitik; gymnasieskolan; institutionell teori
National Category
Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-184958 (URN)10.7577/nat.4484 (DOI)
Funder
Swedish Research Council Formas
Note

Finansiering: Centrum för kommunstrategiska studier till projektet ”Utbildningspolitik som verktyg i regional utvecklingspolitik: Kommunerna och regional samverkan om yrkesutbildning”. 

Available from: 2022-05-13 Created: 2022-05-13 Last updated: 2022-06-03Bibliographically approved
Backström, E. (2021). Samverkansmaskineriet: Regional samverkan om yrkesutbildning och kompetensförsörjning i Göteborgsregionen. Linköping: Linköping University Electronic Press
Open this publication in new window or tab >>Samverkansmaskineriet: Regional samverkan om yrkesutbildning och kompetensförsörjning i Göteborgsregionen
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Stadsregioner har under senare decennier blivit centrala arenor for samhällsorganisering och samverkan. En stadsregion består av en stad med kranskommuner, vilka binds samman av bland annat bostadsmarknad, arbetspendling och politiska samarbeten. Med utgångpunkt i teoretiska perspektiv om stadsregionalism undersöker denna rapport hur samverkan i stadsregioner utvecklas, med fokus på hur detta involverar och beror kommuner. Rapporten har två mal: 1) att öka förståelsen för de samhällsprocesser som formar kommuners samverkan i stadsregioner samt 2) bidra till lärdomar om hur kapacitet till samordning och styrning kan byggas upp i samverkan.

Rapporten baseras på en fallstudie om kommuners samverkan om yrkesutbildning och kompetensförsörjning i Göteborgsregionen – en stadsregion som geografiskt kan avgränsas till Göteborgs stad och dess tolv kranskommuner. Rapporten avgränsas till att undersöka samverkan inom Göteborgsregionens kommunalförbund (GR). Fallstudien baseras främst på intervjuer med 25 representanter från offentliga och privata organisationer som samverkar om yrkesutbildning och kompetensförsörjning i Göteborgsregionen. Analysen av fallet bygger dessutom på en genomgång av tidigare studier, utredningar och formella samverkansavtal.

Resultatet från fallstudien visar att kommuners samverkan i Göteborgsregionen har vuxit fram och förändrats i takt med stadsregionens ekonomiska expansion och nya politisk-administrativa strukturer. Studien visar att samverkansstrukturerna grundas på en lång tradition av samverkan mellan offentliga aktorer och näringslivet i Göteborgsregionen. Under de senaste decennierna har samverkan institutionaliserats och formaliserats genom mellankommunala avtal, förbund och bolag samt tvärsektoriella nätverk och projekt.

Samtidigt som samverkan kan härledas till kommunernas strävan att främja regional kompetensförsörjning och skapa en effektiv välfärdsservice med hög kvalitet, har samverkan även formats av externa faktorer. Samverkan om yrkesutbildning och kompetensförsörjning inom Göteborgsregionen har bland annat utvecklats i ett samspel med utvecklingsprocesser som drivits av Västra Götalandsregionen. Samverkan har också uppmuntrats av statliga bidrag och EU-finansierade projekt. Fallstudien visar aven att ekonomiska och samhälleliga kriser främjar samverkan. I Göteborgsregionen har exempelvis fordonsindustrins omställningsbehov och utbrottet av Covid-19 ökat mobiliseringen av omställnings- och yrkesutbildningsinsatser.

Göteborgsregionen kan beskrivas som ett väloljat samverkansmaskineri. Kommunernas olika samverkansnätverk inom GR binds tydligt samman med varandra samt med tvärsektoriella samarbeten med näringsliv och arbetsmarknadens parter. Strukturen upplevs skapa en hög samverkanskapacitet, det vill säga förmåga att samla aktörer, mobilisera resurser, skapa gemensamma aktiviteter och hantera regionala kompetensutmaningar. Samverkan kompliceras dock av att ett stort antal aktörer och verksamheter ska koordineras. Likaså finns inslag av konkurrens i samverkan, där frågor om inflytande och kommunalt självstyre gör sig påminda.

I rapporten presenteras fem lärdomar om vad som främjar kapaciteten till samordning och styrning av ett regionalt ’samverkansmaskineri’. Dessa beror 1) formella samverkansstrukturers potential att öka samverkans effektivitet och legitimitet, 2) vikten av att väga regional samordning mot kommunalt självstyre, 3) betydelsen av professionell samordning av samverkan, dar en aktör tar särskilt ansvar för koordinering och processledning, 4) den potentiella framgången i att samverka i en heterogen konstellation dar en större kommun blir ett ”nav” för samverkan, samt 5) vikten av att samverkansparter själva formulerar en regional vision för att därefter, genom delägarskap och aktivt deltagande, formera den stadsregionala samverkan efter regionala förutsättningar.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2021. p. 68
Series
CKS Rapport / Linköpings universitet, Centrum för kommunstrategiska studier, ISSN 1402-876X ; 2021:5
Keywords
samhällsprocesser; kommuner; samverkan; stadsregioner; fallstudie; yrkesutbildning; kompetensförsörjning
National Category
Public Administration Studies Social Sciences Interdisciplinary
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-178725 (URN)9789179290023 (ISBN)
Available from: 2021-08-30 Created: 2021-08-30 Last updated: 2021-12-03Bibliographically approved
Backström, E. (2020). Regionalisering underifrån?: En studie av kommuners kapacitet till regional samordning av gymnasieutbildningar genom mellankommunal samverkan. (Student paper). Linköpings universitetLinköpings universitetLinköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Regionalisering underifrån?: En studie av kommuners kapacitet till regional samordning av gymnasieutbildningar genom mellankommunal samverkan
2020 (Swedish)Student thesis
Alternative title[en]
Regionalisation from the bottom up? : A study of municipalities’ capacity for regional coordination of upper secondary education through inter-municipal cooperation
Abstract [en]

With potential of increased efficiency and a broader range of services, inter-municipal cooperation is often presented as a universal solution to public welfare challenges. Today, all Swedish municipalities are involved in inter-municipal cooperation in various policy areas. However, little is known about the municipalities’ capacity to coordinate their cooperation arrangements in the complex network of institutions and overlapping territories that characterise the regional level of governance. Building on the institutional collective action framework and the concept of governance capacity, this study examines how the municipalities’ capacity for regional coordination of upper secondary education in the city region of Örebro County varies depending on the institutional structures, the opportunities for cooperation and the social capital that embed the inter-municipal arrangements. The empirical study is based on a mixed method approach; where a qualitative content analysis of public documents is combined with interviews of representatives from different inter-municipal arrangements in Örebro County.

By analysing how inter-municipal cooperation on upper secondary education has emerged and developed in Örebro County, this study shows how the municipalities have established institutions at two different levels. In Örebro County, regional networks and contracts operate in parallel with local agreements and municipal associations with delegated authority – only including a few municipalities in the city region. Several of the cooperation arrangements also include actors from the private sector and different levels of governance. The emergence of these inter-municipal cooperation arrangements can be interpreted as an institutional outcome of the municipalities' intrinsic motives to ensure a wide range of education to their local citizens as well as the need to secure the supply of skills and workforce in private and public sector. But it can also be interpreted as a strategy for the smaller municipalities to ensure their influence and governance capacity in the city region – which has a built- in power asymmetry linked to the municipalities’ heterogeneity. The emergence of the cooperation arrangements also illustrates a path dependent development, where the municipalities’ historical collaboration tradition determines which institutions that emerge and to which degree social capital can be established. Particularly noteworthy in the emergence of the inter-municipal cooperation in Örebro County is the presence of government, which manifests itself through conditional financing of the inter-municipal cooperation arrangements.

Thus, within one and the same geographical city region, and within one and the same policy area, there is an overlap of different inter-municipal collaborative arrangements and functional regions, which has emerged in a symbiosis of both horizontal and vertical relations. As a result, the regionalisation that the municipalities create “bottom up”, through voluntary cooperation, work in parallel with the regionalisation that is created “top down”, through formal regional institutions.

Publisher
p. 83
Keywords
Inter-municipal cooperation, IMC, institutional collective action, governance capacity, upper secondary education, city regions, regionalisation, regional development, path dependency
National Category
Political Science Public Administration Studies
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-166434 (URN)LIU-IEI-FIL-A--20/03432--SE (ISRN)
Thesis level
Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 credits / 30 HE creditsMaster Thesis in Political Science
Supervisors
Examiners
Available from: 2020-07-03 Created: 2020-06-15 Last updated: 2021-09-01Bibliographically approved
Backström, E. & Bäckman, J. (2014). Rädda världen för 100 kronor i månaden: En kvalitativ textanalys av UNICEF Sveriges hemsida. (Student paper). Linköpings universitetLinköpings universitetLinköpings universitet
Open this publication in new window or tab >>Rädda världen för 100 kronor i månaden: En kvalitativ textanalys av UNICEF Sveriges hemsida
2014 (Swedish)Student thesis
Alternative title[en]
Save the World with a 100 SEK Donation per Month : A qualitative textual analysis of UNICEF Sweden's homepage
Abstract [en]

This study was conducted by using a qualitative textual analysis on UNICEF Sweden’s website with the purpose of problematizing the role of UNICEF Sweden in today’s globalised society. This was done in the context of how organisations of civil society have gained influence. Following questions were answered: How does UNICEF Sweden legitimise its operation? Which strategies does UNICEF Sweden use to encourage involvement and donations?

The study shows how UNICEF Sweden legitimises its work by promoting a unique influence, their unique methods of work and by showing how the organisation helps the most disadvantaged children. This is interpreted as strategies to establish donor trust. UNICEF Sweden encourages involvement and donations by packaging relief efforts into products that conveys a sensation of helping others, which can be understood in relation to the consumer society. UNICEF Sweden’s role in society appears to be significant. It is problematic though that the donor phenomenon tends to simplify the social problems and reduces aid efforts into commercialised products.

Abstract [sv]

Denna studie genomfördes med kvalitativ textanalys av UNICEF Sveriges hemsida i syfte att problematisera den roll som UNICEF Sverige spelar i dagens globaliserade samhälle. Detta inom kontexten av att civilsamhällets organisationers inflytande har ökat. Följande frågeställningar besvarades: Hur legitimerar UNICEF Sverige sin verksamhet? Vilka strategier använder sig UNICEF Sverige av för att uppmana till engagemang och stöd?

Studien visar att UNICEF Sverige legitimerar sin verksamhet genom att hävda sitt unika inflytandet, sin unika arbetsmetod samt genom att påvisa att organisationen hjälper de barn som är mest utsatta. Detta tolkas som strategier för att etablera givartillit. UNICEF Sverige uppmanar till engagemang och stöd genom att förpacka hjälpinsatser till produkter som förmedlar en upplevelse av att hjälpa, vilket kan förstås i relation till konsumtionssamhället. UNICEF Sveriges roll i samhället framstår som mycket betydelsefull. Emellertid är det problematiskt att givandefenomenet tenderar att förenkla sociala problem samt reducerar hjälpinsatserna till kommersialiserade produkter.

Publisher
p. 57
Keywords
UNICEF Sweden, non-government organization, civil society, legitimisation, consumer society, sociology, UNICEF Sverige, frivilliga organisationer, civilsamhället, legitimering, konsumtionssamhället, sociologi
National Category
Sociology
Identifiers
urn:nbn:se:liu:diva-103667 (URN)LIU-IBL/SOC-G--13/13--SE (ISRN)
Thesis level
Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsSociology
Supervisors
Examiners
Available from: 2014-02-21 Created: 2014-01-22 Last updated: 2021-09-01Bibliographically approved
Organisations

Search in DiVA

Show all publications