This dissertation focuses on the productive knowledge and skills, i.e., human capital, that immigrants bring from before immigration, as well as new human capital acquired in the destination country. The four studies included use registry and survey data to consider different aspects of labour market integration in Sweden, analysing how immigrants’ human capital is used and valued in the Swedish labour market, and how this affects labour market outcomes.

Study I, co-authored with Carina Hellgren, analyses the effects of formal recognition of foreign higher education on employment and earnings.

Study II focuses on the value that domestic employers assign to immigrants’ labour market experience from both before and after immigration.

Study III examines the link between experience of self-employment before immigration and the propensity to enter self-employment in the destination country.

Study IV explores immigrants’ occupational mobility, testing whether there is a trade-off between finding employment quickly and attaining a better position.

Overall, the results indicate that origin-country human capital is devalued in the Swedish labour market. Immigrants can, however, get their previous knowledge and skills recognized, complemented with domestic human capital, and put to productive use after immigration. Nevertheless, achieving labour market outcomes either on par with the pre-immigration level or with comparable natives appears difficult for most.

Den här avhandlingen behandlar utrikes föddas produktiva kunskaper och färdigheter, dvs. humankapital. Dels humankapitalet som de har med sig från före migrationen, dels det nya humankapital de tillägnar sig i mottagarlandet. Avhandlingen består av fyra studier som använder register- och enkätdata för att undersöka olika aspekter av arbetsmarknadsintegration i Sverige. Mer specifikt analyseras hur humankapital bland utrikes födda används och värderas på den svenska arbetsmarknaden, samt hur detta påverkar arbetsmarknadsutfall.

Studie I, författad tillsammans med Carina Hellgren, analyserar vilka effekter formellt erkännande av högre utländsk utbildning har på utrikes föddas sysselsättning och inkomst.

Studie II fokuserar på det värde som inhemska arbetsgivare tillskriver utrikes föddas arbetslivserfarenhet, och skiljer på sådan som tillägnats före och efter migrationen.

Studie III prövar sambandet mellan tidigare erfarenhet av egenföretagande och benägenheten att starta eget företag i mottagarlandet.

Studie IV undersöker utrikes föddas yrkesmobilitet, och testar om det råder ett motsatsförhållande mellan snabbt inträde på arbetsmarknaden och nivå av arbetsmarknadsutfall.

Som helhet tyder resultaten på att humankapital från ursprungslandet devalveras på den svenska arbetsmarknaden. Utrikes födda kan dock få sina kunskaper och färdigheter erkända samt kompletterade med inhemskt humankapital, och på så sätt nå ett bättre läge på arbetsmarknaden i mottagarlandet. Samtidigt visar resultaten att de flesta utrikes födda har svårt att uppnå arbetsmarknadsutfall i nivå med situationen före migrationen, eller i nivå med jämförbara inrikes födda.