Målet med uppsatsen är att, genom en kvalitativ litteraturstudie utifrån en diskursanalys som teoretisk utgångspunkt, sammanställa tidigare forskning om satanistpaniken som uppstod under 1980–90-talen i USA. Detta göra jag genom en diskursanalys för att se vilka perspektiv som forskningen har förklarat händelserna med samt att se om det finns någon liknande moralpanik tidigare som den kan jämföras med. Utifrån sammanställningen av forskningen dominerar det sociala perspektivet som menar att samhällets rådande strukturer och förändringar påverkar om en moralpanik bryter ut samtidigt som äldre rädslor för det annorlunda appliceras i nya situationer. Problemet som har uppstått under satanistpaniken är att felaktig information har spridits i samhället och skapat en hysteri för det som ansågs annorlunda, och där spelar skolan en stor roll. Lärare i skolverksamheten har en stor möjlighet att kunna bryta dessa fördomar som bildas i samhället och förmedla en nyanserad bild av satanismen och andra alternativa livsåskådningar. Dessa livsåskådningar kan målas upp som mörka och farliga vilket förmedlar en skev bild till eleverna vilket kan bygga förutfattade meningar.