liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Inducible nitric oxide synthase is expressed in synovial fluid granulocytes
Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Medicinsk mikrobiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Medicinsk mikrobiologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.
Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin, Reumatologi. Linköpings universitet, Hälsouniversitetet.ORCID-id: 0000-0002-0153-9249
2002 (engelsk)Inngår i: Clinical Experimental Immunology, ISSN 0009-9104, Vol. 130, s. 150-155Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert) Published
Abstract [en]

The objective of the study was to evaluate the NO-producing potential of synovial fluid (SF) cells. SF from 15 patients with arthritis was compared with blood from the same individuals and with blood from 10 healthy controls. Cellular expression of inducible nitric oxide synthase (iNOS) was analysed by flow cytometry. High-performance liquid chromatography was used to measure L-arginine and L-citrulline. Nitrite and nitrate were measured colourimetrically utilizing the Griess' reaction. Compared to whole blood granulocytes in patients with chronic arthritis, a prominent iNOS expression was observed in SF granulocytes (P < 0.001). A slight, but statistically significant, increase in iNOS expression was also recorded in lymphocytes and monocytes from SF. L-arginine was elevated in SF compared to serum (257 ± 78 versus 176 ± 65 µmol/l, P = 0.008), whereas a slight increase in L-citrulline (33 ± 11 versus 26 ± 9 µmol/l), did not reach statistical significance. Great variations but no significant differences were observed comparing serum and SF levels of nitrite and nitrate, respectively, although the sum of nitrite and nitrate tended to be elevated in SF (19.2 ± 20.7 versus 8,6 ± 6.5 µmol/l,P = 0.054). Synovial fluid leucocytes, in particular granulocytes, express iNOS and may thus contribute to intra-articular NO production in arthritis.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2002. Vol. 130, s. 150-155
Emneord [en]
arthritis, granulocytes, iNOS, nitric oxide
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-14586DOI: 10.1046/j.1365-2249.2002.01959.xOAI: oai:DiVA.org:liu-14586DiVA, id: diva2:23956
Tilgjengelig fra: 2007-08-27 Laget: 2007-08-27 Sist oppdatert: 2015-08-31
Inngår i avhandling
1. Radical aspects on arthritis: the role of neutrophil generation of nitric oxide and superoxide in inflammatory conditions
Åpne denne publikasjonen i ny fane eller vindu >>Radical aspects on arthritis: the role of neutrophil generation of nitric oxide and superoxide in inflammatory conditions
2007 (engelsk)Doktoravhandling, med artikler (Annet vitenskapelig)
Abstract [en]

The polymorphonuclear neutrophil granulocytes (neutrophils) are gaining renewed interest regarding their involvement in chronic inflammatory disorders, including rheumatoid arthritis (RA). Besides phagocytic and destructive capabilities, neutrophils have regulatory roles, e.g. by influencing responses from dendritic cells and lymphocytes. Several animal models have revealed that neutrophils are crucial for the initiation and maintenance of chronic inflammatory diseases. Neutrophil function is highly dependent on their ability to produce superoxide, an oxygen radical which can be further metabolized to other free radicals. Whether or not neutrophils are capable of producing the oxygen radical nitric oxide (NO˙) has been a matter of debate.

In this thesis it was shown that freshly isolated neutrophils from the joint cavity of patients with RA, but not from other arthritis patients, had ongoing intracellular production of superoxide, indicating the processing of ingested material.

The finding that joint neutrophils, but seemingly not circulating cells, expressed the NO-inducing enzyme iNOS, led to a series of experiments aimed to elucidate where in the exudative process this enzyme could first be detected. We could finally, for the first time, present evidence that human neutrophils actually express iNOS constitutively. Our data also suggest that neutrophil iNOS may be membrane associated, thus differing from the cytosolic location in other cell types. Since NOS activity was not demonstrated in isolated cells, the notion that neutrophil iNOS is regulated primarily at the transcriptional level must be questioned. NO production from iNOS requires the presence of its substrate, L-arginine. To test the hypothesis that neutrophil arginase prevents neutrophil NO-production, we investigated whether arginase inhibition affects neutrophil NO-dependent oxidative function. Initial data revealed a difference in the effect of arginase inhibition comparing neutrophil stimulus with a soluble formylated tri-peptide (fMLF) and integrin-mediated stimulation with particle-bound collagen type-1. This led to the hypothesis that integrin-ligation on neutrophils induces extracellular liberation of arginase, which was confirmed both by measuring arginase and its enzyme activity. The findings in this thesis may be important not only regarding the role of neutrophils in chronic joint inflammation, but also as a link in the accelerated atherosclerosis observed in chronic inflammatory disorders, e.g. RA.

Abstract [sv]

Vid reumatiska ledinflammationer ansamlas mycket stora mängder polymorfkärniga neutrofila granulocyter (neutrofiler) inne i den vätskefyllda ledhålan. Neutrofiler har kraftfull destruktiv potential och anses kunna bidra till uppkomst av skada i leden. Då flera djurmodeller av ledinflammation har visat sig omöjliga att initiera i frånvaro av neutrofiler, har intresset för denna celltyp åter ökat efter att de under lång tid har stått i skuggan av andra typer av vita blodkroppar. En viktig del i avdödning av mikroorganismer och cellsignalering är förmågan att bilda fria syreradikaler, t.ex. superoxid (˙O2-) och kväveoxid (NO˙). Denna avhandling belyser aspekter kring produktionen av dessa reaktiva syreprodukter och mekanismer av potentiell betydelse vid ledinflammation.

I det första arbetet visas att neutrofiler isolerade ur ledvätska från patienter med ledgångsreumatism (RA) har ett unikt beteende avseende superoxidproduktion jämfört med motsvarande celler från patienter med andra reumatiska sjukdomar. RA-neutrofiler från ledvätska (men inte från blod) producerar superoxid intracellulärt redan i vila och stimulering via vidhäftningsmolekyler ger en snabb ytterligare ökning av denna aktivitet. Fyndet antyder att cellerna är engagerade med hantering av endocyterade partiklar och/eller immunkomplex/immunaggregat.

I de båda nästkommande arbetena undersöktes förekomst av det NO˙-producerande enzymet iNOS i neutrofiler. En rad tidigare publikationer har rapporterat motsägelsefulla resultat i denna fråga. Efter en serie experiment kunde vi konstatera att humana neutrofiler uttrycker iNOS konstitutivt, men att både dess cellulära lokalisation och reglering skiljer sig från andra celler.

Neutrofiler har nyligen även visats innehålla arginas, ett enzym som konkurrerar med iNOS om bindningen till L-arginin och som därmed kan hämma NO˙-produktion. I det fjärde arbetet undersökte vi därför om hämning av arginas påverkade neutrofilernas funktion och produktion av superoxid. Vi fann att effekterna av arginashämning var större hos celler som stimulerats genom vidhäftning av kollagenklädda partiklar jämfört med en löslig formylerad tri-peptid (fMLF). Vidare, kunde vi visa att vidhäftning av kollagenklädda partiklar medför större extracellulär frisättning av arginas. Med stöd av dessa fynd kunde vi i påföljande försök bekräfta hypotesen att extracellulär frisättning av arginas är större efter vidhäftning av kollagen-partiklar än med fMLF-stimulering. Fysiologiskt är fyndet logiskt då det skulle medföra ökade vidhäftningsmöjligheter för neutrofilen inne i blodbanan genom att begränsa blodkärlets egen NO˙ produktion. Fyndet är också förenligt med den ökade frekvensen hjärt- och kärlsjukdomar vid RA, då en intensiv kontinuerlig utvandring av neutrofiler skulle medföra ökad arginas frisättning, sänkta argininnivåer och endotelial dysfunktion.

sted, utgiver, år, opplag, sider
Institutionen för molekylär och klinisk medicin, 2007
Serie
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 984
Emneord
neutrophils, reactive oxygen species, arthritis, NOS, NO, arginase, integrins
HSV kategori
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-9505 (URN)978-91-85715-67-1 (ISBN)
Disputas
2007-03-16, Berzeliussalen, Hälsouniversitetet, Universitetssjukhuset, Linköping, 09:00 (engelsk)
Opponent
Veileder
Tilgjengelig fra: 2007-08-27 Laget: 2007-08-27 Sist oppdatert: 2015-08-31

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Andre lenker

Forlagets fulltekstLink to Ph.D. Thesis

Personposter BETA

Cedergren, JanForslund, TonySundqvist, TommySkogh, Thomas

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Cedergren, JanForslund, TonySundqvist, TommySkogh, Thomas
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

doi
urn-nbn

Altmetric

doi
urn-nbn
Totalt: 290 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf