liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Att försörja sig som trädgårdsmästare. Handelsträdgårdar i Stockholm 1900-1950
Linköpings universitet, Institutionen för studier av samhällsutveckling och kultur, Tema Kultur och samhälle – Tema Q. Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten.ORCID-id: 0000-0002-3811-9635
2015 (svensk)Konferansepaper, Oral presentation only (Annet vitenskapelig)
Abstract [sv]

Marknaden för trädgårdsprodukter ökade från slutet av 1800-talet och allt fler handelsträdgårdar (vilka odlade och sålde grönsaker, blommor och bär) anlades, främst i anslutning till städer. Där var efterfrågan stor och där fanns viktiga resurser, till exempel gödsel, latrin eller annat avfall, vilket användes som bränsle i varmbänkarna. Som mest fanns omkring tusen handelsträdgårdar i Stockholms län. Fyra av dem granskas i fallstudier i min avhandling från 2014, som min presentation baseras på.

Konkurrenssituationen på marknaden för trädgårdsprodukter blev svårare från 1930-talet. Importen ökade allt mer, med undantag för krigsåren. I takt med att jordbruket mekaniserades började allt fler jordbrukare odla grövre trädgårdskulturer storskaligt med rationella brukningsmetoder på åkermark. Några exempel var morötter, lök och kål, vilka kunde skördas rationellt vid ett och samma tillfälle. De behövde inte konsumeras omedelbart efter skörd och var mindre ömtåliga än många andra trädgårdskulturer. Handelsträdgårdarnas produktion inriktades i hög grad på kulturer som var ömtåliga och snabbt behövde komma ut i handeln efter skörd. Jag benämner dem fina kulturer. De var mer arbetsintensiva och resurskrävande, exempelvis behövde de skördas kontinuerligt, men betalades ofta bättre på marknaden. Många av dem odlades under glas (i drivbänkar och växthus), till exempel tomat, slanggurka, primörer och blommor. Det handlade om att förlänga odlingssäsongen, vilket är en central fråga för trädgårdsodlingen på våra breddgrader. Odlingen under glas blev således en förutsättning för handelsträdgårdarnas konkurrenskraft på avsalumarknaden för trädgårdsprodukter.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2015.
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-123477OAI: oai:DiVA.org:liu-123477DiVA, id: diva2:885340
Konferanse
Teknik- och vetenskapshistoriska dagarna, Lund, 15-17 april 2015
Tilgjengelig fra: 2015-12-18 Laget: 2015-12-18 Sist oppdatert: 2016-02-10

Open Access i DiVA

Fulltekst mangler i DiVA

Personposter BETA

Olausson, Inger

Søk i DiVA

Av forfatter/redaktør
Olausson, Inger
Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 252 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf