Sökarljus - en interaktiv ljusinstallation som belyser en plats och gör den till scenrum.

Ett bortglömt gathörn i Linköping gjordes under några vinterveckor.

om till en slags scen och observationsrum för ett konstnärligt och kommunikationsetnografiskt kunskapssökande.

Sökarljus är en interaktiv ljusinstallation som belyser en plats och gör den till scenrum. Det integrerar en konstnärlig gestaltningsidé med en metodologisk reflektion som handlar om rumslighet, observation och interaktion med staden och dess invånare. Vi låter människorna som befolkar rummet ta plats i det och vi tolkar deras avtryck och skapar verket tillsammans. Ljuset från strålkastarna gör en svepande rörelse kring det omgivande stadslandskapet. Det blir dynamiskt och levande, liksom kunskap, under ständig förändring och utveckling – i en dans mellan ljus och skugga, en interaktion mellan deltagare, betraktare och plats. Ljuset utforskar, belyser och synliggör, snarare än övervakar och kontrollerar.Installationen vill fokusera närvaron i det offentliga, och vår egen användning av stadens rum och platser. Det är vi människor som Gör platsen, ger den funktion och liv. Vi äger de miljöer vi rör oss i. Våra spår ett minne av den närvaro och den aktivitet som är en plats. Staden som enbart arkitektur och fysiskt rum utan rörelse och människor vore en vision av ödslighet snarare än av liv. Verket vill synliggöra och ”ta tillbaka” blicken på oss, från system för övervakning, och vända denna till att fokusera interaktion, synligheten och minnet av människors rörelse i den stad som är deras. Med tiden kommer installationen att utvecklas och växa. Skuggor, vilka liksom blir kvarlämnade av de förbipasserande målas fast på marken. Människors spår som berättar något om det förflutna, om sociala samspel och oväntade möten i det offentliga rummet.Det sätter fokus på både konstnärens och forskarens blick på det vi studerar, och där vardagligt och publikt liv står i fokus – och på hur gestaltning alltid har en aspekt av kunskapsskapande och möte med en publik. Sökarljus kan vara en metafor för minne och plats, en slags kulturarvsundersökning, men kanske det är lika intressant att reflektera kring hur en belysning i nutid kan fästa vår uppmärksamhet, eller rikta ljuset mot vissa fenomen, men att glömma andra? Vi tar oss ju sällan tid att medvetandegöra det vi ser. Sökarljus vill få oss att observera, stanna, och få oss att ta in det vi annars bara ser flyktigt. Att se något i förbifarten kanske inte förpliktar till reflektion eller förståelse, att stanna upp och sätta blicken mot det vi vanligtvis inte ser, eller vill se, är viktigt. Installationen, och de skuggspår som vi väljer att måla på marken blir inspirerade av det vi sett i ljuset men också av det som saknas…

Beställare Linköpings universitet