De senaste 15 åren har kommunsammanslagningar blivit ett allt hetare ämnei Sverige. Många inflytelserika röster har höjts för en omfattande reform attdramatiskt minska antalet kommuner i landet. Argumenten för sammanslagningar handlar ofta om stor- och skaldriftsfördelar, ökad kostnadseffektivitetoch bättre kapacitet att hantera välfärdsuppdraget.

Denna rapport tar sig an frågan från ett annat perspektiv. Författarna menar attdebatten ofta förs ur ett teknokratiskt statsperspektiv, medan de som främstberörs – de mindre kommunerna – sällan får komma till tals. Syftet med rapporten är därför att undersöka hur små kommuner själva ser på sammanslagningar som lösning på sina utmaningar.

Studien bygger på en enkätundersökning genomförd av SmåKom bland sina 72medlemskommuner. Enkäten besvarades av totalt 63 individer från 45 kommuner, alla med färre än 13 300 invånare. Respondenterna var både politikeroch tjänstemän. Resultaten visar en utbredd skepsis mot kommunsammanslagningar bland de mindre kommunerna. Endast 4 av 63 respondenteruppgav att sammanslagningar varit aktuella i deras kommun under de senastetio åren. En överväldigande majoritet av de svarande var negativt inställda tillsammanslagningar. De främsta argumenten mot sammanslagningar var:

- Risken för demokratiförluster, med ökat avstånd mellan medborgareoch beslutsfattare.

- Oro för att kommunal service skulle centraliseras och försvinna frånmindre orter.

- Uppfattningen att den egna kommunen trots allt fungerar tillfredsställande som den är.

- Tveksamhet kring om sammanslagningar verkligen skulle lösa kommunernas problem.

Istället för sammanslagningar förespråkar många respondenter utökadmellankommunal samverkan som en bättre lösning. Några var också intresserade av så kallad asymmetrisk uppgiftsfördelning, där kommuner får olikaansvar beroende på sina förutsättningar. En majoritet av de svarande ansåg detosannolikt att frivilliga sammanslagningar skulle ske, även med statligt stöd.Samtidigt motsatte de sig starkt tvingande sammanslagningar.

Författarna lyfter avslutningsvis fram att olika kommunstrukturer gynnarolika värden. Medan större kommuner, i idealfallet, skulle kunna erbjudastordriftsfördelar och mer likvärdig service, kan mindre kommuner erbjudanärhet till beslutsfattare och bättre lokal anpassning till lokala förutsättningaroch behov. Författarna argumenterar för att tvångssammanslagningar riskeraratt kränka principen om kommunalt självstyre och undergräva viktiga demokratiska värden.

Sammanfattningsvis visar studien att det finns ett starkt motstånd mot kommunsammanslagningar bland Sveriges mindre kommuner, och att alternativalösningar föredras för att möta framtidens utmaningar.