FAMILJEHISTORIA är i dag ett expansivt forskningsområde över hela världen i skärningspunkten mellan ämnen som antropologi, ekonomisk historia, historia, historisk demografi och historiesociologi. Familj och hushåll är också viktiga analysredskap inom genetisk, epidemiologisk och hälsohistorisk forskning.

I den här boken studeras den svenska stadsfamiljens historia under perioden 1840-1940 men också med utblickar fram till i dag. Det är en tid under vilken Sverige förvandlas från jordbruksland till modernt industriland med flertalet människor bosatta i städer och tätorter. Särskild uppmärksamhet ägnas åt utvecklingen i två mellanstora städer, Linköping och Sundsvall. De nya möjligheter att belysa stadsbefolkningars demografiska beteenden som Demografiska databasens i Umeå digitaliserade kyrkobokföring erbjuder utnyttjas. Men också folkräkningar, folkräkningsmanuskript och olika kvalitativa källor kommer till användning.

I fokus för undersökningen står familjebildning och reproduktion inom åtta giftermålskohorter av män och kvinnor som ingick äktenskap åren 1840-49, 1870-79, 1900-09 och 1930-39. Den historiskt viktiga övergången till små familjer i Sverige och som kulminerade i början av 1930-talet när makarna Myrdal skrev sin klassiska bok Kris i befolkningsfrågan analyseras med hänsynstagande till social struktur, bostadsförhållanden, informationsspridning i stadsmiljön, familjestrategier och tidig feministisk debatt om barnbegränsning. Kärnfamiljens centrala men tidvis starkt hotade ställning under Sveriges industrialisering belyses.