liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förutsättningar för politiska prioriteringar i offentlig sjukvård: en jämförelse mellan landstingen i Östergötland och Uppsala
Statsvetenskapliga institutionen, Institutionen för folkhälsooch vårdvetenskap, Uppsala universitet.
2004 (Svenska)Rapport (Övrigt vetenskapligt)
Abstract [sv]

Behovet av beslutssystem inom den offentligt finansierade sjukvården där politiker kan ta risken att fatta obehagliga, svåra och till och med impopulära beslut framstår som allt större i takt med att resurserna krymper, den medicinska tekniken förbättras och människor lever allt längre. Utgångspunkten i denna studie är att sådana beslut – beslut om horisontella prioriteringar – emellertid kräver särskilda förutsättningar inom landstingsorganisationen för att kunna förverkligas och bli varaktiga, eftersom det svenska politiska systemet som det konstruerats byggt in starka hinder mot beslutsfattande i avsikt att spara, omfördela eller försämra. De politiska kostnaderna för sådana – ibland tyvärr nödvändiga – beslut är höga. Landstingens kultur och organisation kan skapa förutsättningar för att dessa ”kostnader” kan bli mindre.

Utvecklade förtroenderelationer, vad som här kallas ett högt ”inomorganisatoriskt” förtroende, inom och mellan sjukvårdens nyckelgrupper den medicinska professionen, de förtroendevalda, sjukvårdsadministratörerna och patientgrupper, är en avgörande sådan förutsättning. Först när politiker kan lita på att svåra beslut inte kommer att utnyttjas av andra politiker, av läkare, tjänstemän eller genom allianser mellan någon av dessa grupper och patientföreningar, finns förutsättningar för att fatta politiska beslut om horisontella prioriteringar och stå fast vid dem. Att bygga förtroende är emellertid ingen lätt uppgift. Många studier har till exempel pekat på att spänningen mellan politiker och den medicinska professionen har varit stor i det svenska sjukvårdssystemet.

I denna studie görs en jämförelse mellan två landsting, Östergötlands och Uppsalas, för att undersöka hur relationerna inom landstingsorganisationerna gestaltar sig och vad detta kan bero på. Studien genomfördes 2002-2003 och grundmaterialet är intervjuer med ledande politiska företrädare, företrädare för den medicinska professionen samt chefstjänstemän i de båda landstingen. Huvudresultaten av jämförelsen visar att relationerna - landstingskulturen - skiljer sig starkt åt. Den i Östergötland kännetecknas av en hög grad av förtroende mellan politiker, läkare och sjukvårdsadministratörer, medan distans och på sina håll en misstro är vanligt förekommande i Uppsala. En förståelse för varandras skilda roller i systemet, respekt samt tydliga roller som medger ett definierat utrymme för varje grupp är beskrivningar som återkommer i de intervjuer som gjorts med ledande politiker, centrumchefer och chefstjänstemän i Östergötland, liksom ömsesidig lojalitet mellan profession och politiker. Landstinget i Östergötland har lyckats mejsla fram en känsla av landstinget som en gemensam organisation, vilket är ovanligt. I studien söks förklaringen till skillnaden i landstingskultur framförallt i att det sätt på vilket den konsekvent genomförda decentraliserade organisationen i Östergötland ”tvingat fram” en hög grad av personliga möten och personlig interaktion som saknas i Uppsala. Det i sin tur har bidragit till att bygga upp förtroendefulla relationer mellan de olika grupperna som annars, vilket är fallet i Uppsala, tenderar att leva långt från varandras verklighet.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2004. , s. 60
Serie
Rapport / Prioriteringscentrum: Nationellt kunskapscentrum för prioriteringar inom vård och omsorg, ISSN 1650-8475 ; 2004:2
Nyckelord [en]
Health priorities
Nyckelord [sv]
Prioritering inom sjukvården
Nationell ämneskategori
Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-122892Libris ID: 9470573OAI: oai:DiVA.org:liu-122892DiVA, id: diva2:874516
Tillgänglig från: 2015-11-27 Skapad: 2015-11-27 Senast uppdaterad: 2016-10-06Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(180 kB)164 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 180 kBChecksumma SHA-512
1786fd2e74e58f4306897dd86890df1b7e684cff290d3147c40f67afeeb94519f7d54c0349b84c98ee07764402faba48f0fb4b5009c666b9ce34891b949131c2
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Hälso- och sjukvårdsorganisation, hälsopolitik och hälsoekonomi

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 164 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

urn-nbn

Altmetricpoäng

urn-nbn
Totalt: 240 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf