Bakgrund: Överlevnaden för nyfödda barn med mycket låg födelsevikt (1500 g eller lägre; VLBW) har ökat avsevärt under de senaste årtionden och man finner nu att ca 90 % av barnen skrivs ut från neonatalavdelningar. Risken för cerebral pares (CP) har visat sig vara ökad jämfört med barn födda i fullgången tid. Studier visade att VLBW-barn som kommit upp i skolåldern hade högre frekvens av läs- och skrivsvårigheter, oftare behövde specialundervisning, samt hade högre grad av beteendeproblem jämfört med klasskamrater.
Uppföljningsstudier var tidigare mestadels gjorda på populationer från större sjukhus, kontrollgrupp saknades eller inlemmades efter flera år, uppföljningstiden var kort och flera viktiga områden av barnets utveckling var ofullständigt undersökta. I Sverige saknades en studie med långtidsuppföljning av VLBW-barn födda under en tidsperiod då alltfler barn hade börjat erhålla andningshjälp med respirator. Socioekonomiska förhållanden i Sverige kan inte heller helt och hållet jämföras med flertalet andra länder.
Syfte: Den här avhandlingens syfte var att studera hur det går för VLBW-barn upp till 15 års ålder avseende sjuklighet, motoriska funktioner, kognitiva funktioner, skolprestationer och beteende, samt vid 20 års ålder avseende hälsotillstånd, sysselsättning och boende. Undersökningsresultaten relaterades till nyföddhetsfaktorer och fynd vid magnet resonans-undersökning (MRI) av hjärnan vid 15 års ålder.
Material och metoder: 86 överlevande VLBW-barn samt 86 barn födda i fullgången tid från 1/2 1987 till 30/4 1988 i sydöstra sjukvårdsregionen (Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län) har ingått i studien. Uppgift om antalet sjukhusinläggningar och huvuddiagnos inhämtades från Slutenvårdsregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen. Uppgifter om antalet barn med CP, ADHD, mental retardation och barnpsykiatriskt vårdbehov inhämtades från habiliteringscentraler och barnpsykiatriska kliniker i regionen. Information om skolbetyg från 9:e årskursen och skolgång inhämtades från kommunerna. Neurologiska och motoriska undersökningar utfördes på barn utan synligt handikapp enligt särskilda protokoll såväl neonatalt som vid 4, 9 och 15 års ålder. Vikt och längd, kognitiv test (WISC III), lästester och MRI undersökning (enbart VLBW-barn) gjordes vid 15 års ålder. Barn och föräldrar fick fylla i formulär om beteende. Vid 20 års ålder (december 2007) fick deltagarna tre frågeformulär: ett studiespecifikt med frågor om hälsa, vikt och längd, användning av tobak och alkohol, gymnasiestudier, nuvarande sysselsättning och boende; SF-36, som belyser fysisk kapacitet, allmän hälsa, vitalitet och psykiskt välbefinnande; samt KASAM (känsla av sammanhang), som belyser hur man upplever sitt eget sätt att fungera, uppdelat i begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
Resultat: VLBW-barn (mest pojkar) vårdades oftare på sjukhus under första levnadsåren jämfört med kontroller. Infektioner och neurologiska sjukdomar dominerade för både VLBW-pojkar och -flickor. Fem (5.8 %) VLBW-barn hade måttlig/svår CP och fem hade ADHD. Hjärnblödning eller respiratorbehandling under nyföddhetsperioden var de faktorer som oftast var relaterade till sämre hälsotillstånd. Det var ingen skillnad i antal barn med behov av barnpsykiatrisk vård mellan grupperna. Det var ingen skillnad i summering av 9 slutbetyg mellan grupperna, men VLBW-pojkar hade lägre betyg i matematik och teknologi jämfört med sina kontroller. VLBW-barnen var lättare och kortare, men skillnaderna var störst mellan VLBW-flickor och deras kontroller. VLBW-barnen (fr.a. pojkarna) presterade lägre i neurologiska undersökningar, samt i kognitiva test. Tio av tolv av barnen som hade IQ under 70 var tidigare inte kända. Det fanns skillnader mellan grupperna i lästester, men signifikant enbart i ett test. Jämfört med lästester vid 9 års ålder hade VLBW-barnen gjort en upphämtning. Det framkom inga skillnader i beteende mellan grupperna, men VLBW-flickor uppgav färre beteendeproblem än sina kontroller. Vid 20 års ålder framkom inga skillnader i självuppskattad hälsa eller behov av vårdkontakter och läkemedel mellan grupperna. Tobaksanvändning var lika i grupperna, men fler i VLBW-gruppen var icke-användare av alkohol. Det var ingen signifikant skillnad i andel som gått ut gymnasiet, nuvarande sysselsättning eller boendeform mellan grupperna. Det var inga signifikanta skillnader i resultat på SF-36 och KASAM mellan grupperna.
Konklusion: Hjärnblödning och respiratoranvändning under nyföddhetsperioden var de faktorer som hade störst inverkan på VLBW-barnens hälsotillstånd upp till 20 års ålder. CP och ADHD förekom hos relativt få, men lågt IQ var vanligt. VLBW-pojkar hade större sjukvårdsbehov, presterade lägre i neurologiska test och hade lägre skolbetyg än sina kontroller. VLBW-gruppen skilde sig inte från kontroll-gruppen avseende beteendeproblem. Självuppskattad hälsa vid 20 år skilde sig inte mellan grupperna. Särskilda uppföljningsprogram för VLBW-barn är nödvändigt där kognitiva tester ingår vilka bör utföras före skolstart.