Increased consumption has resulted in the depletion of non-renewable resources and an explosion in waste. A circular economy proposes to sustain economic growth but decouple it from resource consumption by keeping products and materials in the economy. Established companies have an important role to play because they can implement maintenance, repair, remanufacture, recycling and other circular measures to their offerings, thus facilitating their retention in the economy. When applying circular measures to existing products, their costs and revenues change across the lifecycle, sometimes significantly, thereby calling into question the financial viability of the more circular offering. Life cycle costing (LCC), an existing method for calculating the costs of a product or service across the lifecycle, can help companies take stock of these changes. LCC can also be used in conjunction with Life Cycle Assessment, a method for assessing the environmental impacts of a product or service across the lifecycle.

The aim of this research, therefore, is to explore how LCC can be used to support established companies in selecting and implementing circular measures to their offerings. The research is conducted through case studies involving four companies, and data is collected through literature reviews, document and cost data sets analysis, interviews and focus groups. The findings are based on six publications.

The identified uses for LCC go beyond the ones that lead to its selection and are commonly discussed in the literature. Firstly, the difference in material cost between the alternatives being compared can be calculated from the LCC results. This can be used as an indicator of the alternatives’ comparative circularity performance. LCC can also provide input to designers on which parts of the offering to prioritize applying a circular measure, as well as cost exchangeability. One of the most significant uses is that LCC can help create awareness, build up an understanding and provide a forum for discussing the challenges associated with implementing circular measures, such as the changing financial incentive structure, uncertainty, improvement areas for information systems and mismatches in stakeholders’ financial incentives. This use is critical in helping individuals and companies overcome mind-set and cultural barriers to a circular economy. Finally, LCC can spread the lifecycle idea and evidence the need for life cycle management (LCM), but may lead to a narrower understanding of the term life cycle and put the focus exclusively on resources rather than environmental impacts.

Another finding is that companies, despite the many uses, may not use LCC because it contests elements of their extant practices, such as collective knowledge, mind-set of individuals and symbolic and material objects. It is the outcome of this contestation that will play a significant role in determining if LCC is used.

The research also identifies methodological considerations, either generally applicable or specifically relating to the identified uses. For example, data displays and disseminating results are key when using LCC to understand challenges. A key methodological consideration when using LCC to compare alternatives from a financial perspective is whether the alternatives are of equal functionality and value for the customer. If not, the customer’s willingness to pay will change, and revenue will need to be calculated. Apart from companies, this is an important consideration for researchers using LCC to build up a body of knowledge on the economic benefits of more circular offerings compared to business-as-usual. Another issue concerns boundary setting and what to include in the life cycle, which should be decided in a multidisciplinary team. The same is recommended for the majority of methodological choices. 

Concerning future LCC methodological development, the variety of uses should be acknowledged and explicitly addressed. The reasons for not adopting LCC should also be addressed, and method development should consider how to support establishing LCC as a practice over time so that it improves and becomes routinized. This also means that companies should approach LCC in the same way. In line with this, more effort needs to be put into understanding why LCC is not adopted and developing the methodology to overcome the reasons. Finally, this research demonstrates that LCC can have more uses than at first apparent. Maybe this can inspire researchers to re-examine methods and tools and, in the spirit of a circular economy, try “to do more with less”.

Ökad konsumtion har lett till en uttömning av icke-förnybara resurser och en explosion av avfall. Som motpol till detta föreslår cirkulär ekonomi en bibehållen ekonomisk tillväxt som är frånkopplad resursförbrukning genom att hålla kvar produkter och material i ekonomin. Etablerade företag har här en viktig roll att spela eftersom de kan implementera cirkulära åtgärder för deras existerande produkter, så som underhåll, lagning, återtillverkning eller återvinning, och därigenom möjliggöra att de finns kvar i ekonomin. När cirkulära åtgärder används för existerande produkter så ändras deras kostnads- och inkomstflöden över livscykeln, vilket kan leda företag till att ifrågasätta den cirkulära åtgärdens finansiella prestanda och genomförbarhet. Livscykelkostnadsanalys (LCC, eng. life cycle costing), en existerande metod som används för att beräkna en produkts eller tjänsts kostnad under dess livscykel, kan hjälpa företag att beräkna och beskriva dessa eventuella ändringar i kostnads- och inkomstflöden. LCC kan även användas i samband med livscykelanalys (LCA, eng. life cycle assessment) , en metod för att bedöma en produkts eller tjänsts påverkan på miljön under dess livscykel. 

Mot denna bakgrund syftar denna forskning till att undersöka hur LCC kan användas för att stötta etablerade företag i deras arbeta med att välja och implementera cirkulära åtgärder för deras existerande produkter och tjänster. Forskningen bygger på fallstudier med fyra företag där data har samlats in genom litteraturstudier, dokumentanalys, analys av kostnadsdata, intervjuer och fokusgruppssessioner. Resultaten är baserade på sex stycken publikationer. 

Fler användningsområden för LCC identifieras utöver de användningsområden som ofta leder till att LCC väljs och som återfinns i litteraturen. För det första så kan skillnaden i materialkostnader mellan studerade alternativ beräknas i en LCC, vilket sedan kan användas som en indikator för att jämföra alternativens cirkularitet. LCC kan även ge värdefull information till designers om vilken del av en produkt eller tjänst som bör prioriteras utifrån ett cirkularitetsperspektiv, samt för den cirkulära åtgärdens kostnadsutbytbarhet. Ett av de mest betydelsefulla användningsområdena är att LCC kan skapa medvetenhet kring, och bygga upp en förståelse för cirkulära åtgärder, samt skapa ett forum för att diskutera utmaningar kopplade till deras implementering. Dessa utmaningar kan till exempel vara förändringar i den finansiella incitamentsstrukturen, osäkerheter, förbättringsområden av informationssystem och brister i intressenternas ekonomiska incitament. Användningen av LCC som verktyg för diskussion är avgörande för att individer och företag ska kunna ändra attityder kring, och övervinna företagskulturella barriärer till, en cirkulär ekonomi. Till sist kan LCC även sprida livscykeltänk och visa på behovet av livscykelperspektiv i beslutsprocesser och förvaltning, men kan därigenom också leda till en smalare förståelse av begreppet livscykel där fokus endast sätts på resursfrågor istället för på miljöpåverkan. 

Utöver detta visar resultatet även på att företag är ovilliga att använda LCC på grund av att den utmanar redan existerande företagselement så som kollektiv kunskap, individers attityder, samt objekts symboliska och materiella betydelse. Resultatet av detta utmanande spelar en betydelsefull roll för om LCC kommer att användas eller inte. 

Forskningsresultatet pekar även ut beaktanden som är viktiga för LCC metodik. Exempelvis att hur data och resultat visas och dissemineras är en nyckelfaktor för att förstå utmaningar kopplade till implementering av cirkulära åtgärder. Dessutom är det viktigt att undersöka om olika alternativ är funktionellt likvärdiga och av samma värde för kunden. Om värdet förändras behöver även inkomstflöden beräknas och tillföras analysen. I resultatet framkommer även ett viktigt beaktande för forskare som använder LCC, nämligen att det krävs att en kunskapsbas byggs upp kring de ekonomiska vinster som cirkulära produkter och tjänster innebär i jämförelse med konventionella produkter och tjänster. Ett annat identifierat problem gäller hur systemgränserna bör sättas och vilka delar av livscykeln som bör innefattas i LCC studier, detta bör göras av en multidisciplinär grupp. Denna rekommendation gäller även för en majoritet av metodikbesluten i en LCC. 

Framtida forskning om LCC metodik bör beakta och explicit betänka den breda variationen av användningsområden som identifierats i denna forskning. Utöver detta behövs studier som fokuserar på bristen på användning av LCC och som skapar en förståelse för varför denna brist finns. Dessutom behövs metodutveckling för att stötta införandet av rutiner kring användandet av LCC. Avslutningsvis visar denna forskning på att LCC kan ha fler användningsområden och nyttor för företag än vad som är uppenbart, och kanske kan detta inspirera forskare att ompröva existerande metoder och verktyg för att i cirkulär ekonomi-anda försöka ”göra mer med mindre”.

Η παγκόσμια αύξηση της κατανάλωσης έχει προκαλέσει την εξάντληση των μη ανανεώσιμων φυσικών πόρων και τη διαρκή αύξηση του όγκου των αποβλήτων. Το μοντέλο της Κυκλικής Οικονομίας (Circular Economy) προτείνει τη διατήρηση της οικονομικής ανάπτυξης, αλλά την αποσυνδέει από την ανάγκη για νέους πόρους, μέσω της διατήρησης των υφιστάμενων προϊόντων και υλικών στην οικονομία όσο το δυνατόν περισσότερο. Οι επιχειρήσεις μπορούν να διαδραματίσουν καθοριστικό ρόλο στην προσπάθεια αυτή, εφαρμόζοντας στα προϊόντα τους μια σειρά μέτρων που επεκτείνουν τον κύκλο ζωής τους, όπως, λόγου χάρη, η επαναχρησιμοποίηση, η επισκευή, η ανακατασκευή και η ανακύκλωση. Η εφαρμογή, ωστόσο, αυτών των μέτρων σε υφιστάμενα προϊόντα διαφοροποιεί, συχνά σε σημαντικό βαθμό, το κόστος τους και κατ’ επέκταση, τα έσοδα των επιχειρήσεων, θέτοντας έτσι υπό αμφισβήτηση την οικονομική τους βιωσιμότητα. O υπολογισμός του Κόστους Κύκλου Ζωής (LCC αγγ. life cycle costing), μια υπάρχουσα μέθοδος για τον υπολογισμό του κόστους ενός προϊόντος ή μιας υπηρεσίας σε ολόκληρο τον κύκλο της ζωής του/της, μπορεί να βοηθήσει τις εταιρείες να αποτιμήσουν αυτές τις αλλαγές. Το LCC μπορεί επίσης να χρησιμοποιηθεί σε συνδυασμό με τη μεθοδολογία της Αξιολόγησης του Κύκλου Ζωής (LCA αγγ. life cycle assessment), ένα εργαλείο για την εκτίμηση των περιβαλλοντικών επιπτώσεων που προκαλούνται κατά τη διάρκεια του κύκλου ζωής ενός προϊόντος ή μιας υπηρεσίας. 

Με βάση τα παραπάνω, η παρούσα διατριβή εξετάζει πώς μπορεί το LCC να υποστηρίξει τις επιχειρήσεις κατά την επιλογή και εφαρμογή μέτρων κυκλικής οικονομίας στα προϊόντα τους. Η έρευνα στηρίχθηκε στην περιπτωσιολογική μελέτη (case study) τεσσάρων εταιρειών και στις μεθόδους συλλογής δεδομένων συμπεριλαμβάνονται η βιβλιογραφική ανασκόπηση, η εξέταση εγγράφων και κοστολογικών δεδομένων, οι συνεντεύξεις και ομάδες επικέντρωσης (focus groups). Τα ευρήματα βασίζονται σε έξι επιστημονικές δημοσιεύσεις. 

Η έρευνα εντόπισε χρήσεις του LCC, οι οποίες δεν είχαν καταγραφεί επαρκώς στη σχετική βιβλιογραφία, ανέδειξε τη σημασία του LCC στη φάση του σχεδιασμού των προϊόντων, καθώς και τη συμβολή του στην κατανόηση μιας σειράς προκλήσεων που σχετίζονται με την εφαρμογή των μέτρων της Κυκλικής Οικονομίας. Διαπιστώθηκε επίσης το ενδεχόμενο της μη εφαρμογής του LCC από τις επιχειρήσεις, λόγω της αναντιστοιχίας του με υφιστάμενες πρακτικές και νοοτροπίες. Εντοπίστηκαν, τέλος, μια σειρά μεθοδολογικών ζητημάτων που αφορούν τις χρήσεις του LCC και συζητήθηκαν τρόποι για την επίλυσή τους και κατ’ επέκταση για την καθιέρωση του LCC ως σημαντικού εργαλείου για τις επιχειρήσεις στην προσπάθεια μετάβασής τους προς την Κυκλική Οικονομία.