liu.seSök publikationer i DiVA
Ändra sökning
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Which students need accommodations the most, and to what extent are their needs met by regular upper secondary school?: A cross-sectional study among students with special educational needs
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.ORCID-id: 0000-0003-1073-1977
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.ORCID-id: 0000-0002-1545-3876
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.ORCID-id: 0000-0001-9365-7033
Linköpings universitet, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Avdelningen för arbetsterapi. Linköpings universitet, Medicinska fakulteten.ORCID-id: 0000-0003-1281-6392
2019 (Engelska)Ingår i: European Journal of Special Needs Education, ISSN 0885-6257, E-ISSN 1469-591X, Vol. 34, nr 3, s. 327-341Artikel i tidskrift (Refereegranskat) Published
Abstract [en]

The aim of this study was twofold: (1) to identify factors associated with a high level of accommodation needs in school activities among students with special educational needs (SEN) in regular upper secondary education; and (2) to investigate the extent to which schools have met students’ perceived accommodation needs. Accommodation needs and their provision in school activities were assessed with the School Setting Interview for 484 students with SEN. Students’ mean age was 17.3 years and 50% did not have a diagnosis. A logistic regression analysis revealed that a high level of school absence, studying a vocational programme, and a neuropsychiatric disorder were associated with a high level of accommodation needs. In the majority of school activities, about 50% of students had not received any accommodation despite an experienced need for support. About 30% of students perceived a need for support even though they had been provided with accommodations, and around 25% stated they were satisfied with received accommodations. Regular upper secondary school students with SEN are insufficiently provided with accommodations to satisfactorily participate in education. Specific student characteristics, e.g. high level of school absence, should receive special attention when investigating and accommodating students’ needs for support in school activities.

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Routledge, 2019. Vol. 34, nr 3, s. 327-341
Nyckelord [sv]
Student-environment fit, arbetsterapi, delaktighet, stöd i skolan, neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, dyslexi
Nationell ämneskategori
Pedagogik
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-150424DOI: 10.1080/08856257.2018.1501966ISI: 000469004000006OAI: oai:DiVA.org:liu-150424DiVA, id: diva2:1241075
Anmärkning

Funding agencies:  Swedish Institute of Assistive Technology (SIAT); Jerringfonden (the Jerring Foundation); Stiftelsen Kempe-Carlgrenska Fonden

Tillgänglig från: 2018-08-22 Skapad: 2018-08-22 Senast uppdaterad: 2021-12-28Bibliografiskt granskad
Ingår i avhandling
1. Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School
Öppna denna publikation i ny flik eller fönster >>Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School
2020 (Engelska)Doktorsavhandling, sammanläggning (Övrigt vetenskapligt)
Alternativ titel[sv]
Delaktighet och IKT : Elever i behov av stöd i gymnasieskolan
Abstract [en]

Introduction: The use of information and communication technology (ICT) has been highlighted over the past 20 years as a promising accommodation to improve participation in school activities among students with special educational needs (SEN). However, evidence is still needed. In addition, little attention has been given to students opportunities for participation in school activities, their need for and access to support in school activities among students with SEN in upper secondary education.

Aim: The overall aim of this thesis was to increase knowledge about the participation in school activities of students with special educational needs in regular upper secondary education before and after they received an ICT intervention, and subsequently their participation in productive occupations.

Methods: This thesis comprises four studies in which secondary data from a sample of students with SEN in upper secondary education that had received an ICT intervention was used. Secondary data of students was retrieved from two intervention projects in which school personnel identified students with SEN based on the following criteria: difficulties in achieving educational goals, or completing school assignments and/or high levels of school absence. The first study included secondary data for 509 students with SEN who had given written informed consent to participate in the research. Of these, about forty percent did not have any educational support at inclusion. Based on the pool of 509 students, study-specific criteria was applied in three successive studies. Study I was a psychometric evaluation of the assessment instrument the School Setting Interview (SSI), which measures the student–environment fit and identifies students’ potential need for support in 16 school activities. Rasch analysis was used to examine the targeting, model fit, functioning of items and response categories, and unidimensionality of the SSI scale. Study II used descriptive statistics to examine the perceived need for, and access to, support in school activities among 484 students. In addition, a logistic regression analysis was applied to identify factors associated with students who perceived a need for support in school activities to the highest extent.

In study III, the influence of an individualised ICT intervention on participation in school activities was evaluated among 300 students with SEN. Descriptive statistics were used to analyse students SSI assessments before and after the intervention, their school attendance, and pass grades. A Wilcoxon’s signed-rank test and a t-test investigated differences in support needs and the interval measure of student–environment fit, generated via Rasch analysis, before and after the ICT intervention. Chi-square analyses and t-tests were performed to investigate differences between students who had and had not achieved a significant improvement in student–environment fit after the intervention.

Study IV applied an embedded mixed-methods approach. Participants who had agreed during study III to be contacted one year after upper secondary education (n = 244) received a questionnaire to investigate their participation in productive occupations. Eighty-one answered the questionnaire. In addition, 20 participated in a semi-structured interview using the Swedish version of the Worker Role Interview (WRI) to investigate their perceived work ability. Data from the questionnaire and the participants’ WRI ratings were analysed using descriptive statistics, and group comparisons were performed between participants who were and were not established in productive occupations. Written notes from the WRI rating forms were analysed using a deductive content analysis.

Findings: The students with SEN perceived a need for support in several school activities (Mdn 7) and were rarely satisfied with the support that the school had provided (study II). It was demonstrated that the academic school activities: Remember things, Write, Do homework, Read and Take exams, in which more than two-thirds of the students perceived a need for support, were in need of most improvements to promote students’ participation. Study II further showed that students with a high level of school absence, enrolled in a vocational programme or with a neuropsychiatric disorder were those who perceived the greatest need for support in school activities.

The psychometric evaluation of the SSI in study I provided support for the construct validity of the SSI for measuring the student–environment fit among students with SEN in upper secondary education. Furthermore, the analysis revealed that the rating categories of the scale did not function as intended which led to a post hoc categorisation of items with disordered thresholds in Study III in order to obtain reliable measurements of student– environment fit before and after the ICT intervention.

Study III showed that an individualised ICT intervention, including computer, tablet and/or smartphone with software, and services to use the ICT as support in school activities, increased the student–environment fit. After the intervention, the decrease in students’ support needs and improved student–environment fit were found to be statistically significant with large effect sizes. Just over half of the students had increased or maintained their school attendance and obtained pass grades in all the courses in which they were enrolled in English, Mathematics and Swedish. The ICT intervention proved to be most beneficial for students who experienced fewer than the median number of support needs in school activities (Mdn 6), who had been without previous support in school and for students with pass grades.

One year after upper secondary education, almost two-thirds (63%) of the participating 81 former students with SEN were either working or enrolled in further studies. The group that was established in work or further studies had obtained pass grades in all subjects to a greater extent and had received time-assisting ICT to a lesser extent during the intervention in their upper secondary education than the group that was not established (study IV). The former students with SEN believed in their work ability and were optimistic and motivated about future work or studies. During the process of finding and obtaining a productive role as an employee or student, the participants perceived social support from friends and family.

Conclusion: This thesis demonstrated restricted participation in several school activities among the students with SEN in upper secondary education and students were rarely satisfied with the support that the school had provided. Findings indicated that the academic school activities: Remember things, Write, Do homework, Read and Take exams were in need of most improvements to promote participation among students with SEN. Attention should also be given to identifying the need for support in school activities among students with a high level of school absence, enrolled in vocational programmes or with a neuropsychiatric disorder. In this process, the SSI can be used as a valid assessment instrument. An individualised ICT intervention has the potential to provide students with SEN better opportunities to participate in school activities. Findings also indicated that the former upper secondary school students with SEN who had received an individualised ICT intervention had belief in their work ability.

Abstract [sv]

Bakgrund: En godkänd gymnasieexamen är ofta en förutsättning för ungdomars möjlighet att etablera sig på arbetsmarknaden eller för att studera vidare. Ungdomar som inte lyckas etablera sig i arbete eller vidare studier löper ökad risk för ohälsa. Gymnasieelever som har behov av stöd i skolaktiviteter tar i lägre utsträckning gymnasieexamen. Elever som av olika anledningar har svårt att nå kunskapsmålen är berättigade adekvata stödinsatser för att stimulera deras lärande och utveckling. Kunskapen om gymnasieelevers behov av och tillgång till stöd i skolaktiviteter är dock begränsad. Dessutom saknas det valida och reliabla bedömningsinstrument för att identifiera elevers behov av stöd i skolaktiviteter och för att utvärdera stödinsatser som syftar till att öka elevers möjlighet till aktivitet och delaktighet. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) har under de senaste 20 åren lyfts fram som en möjlig och lovande stödinsats för att möjliggöra ökad delaktighet i skolaktiviteter och ge elever i behov av stöd bättre förutsättningar att nå kunskapsmålen. Forskning saknas dock kring vilken påverkan användning av IKT i skolaktiviteter kan ha för elevers delaktighet. Dessutom efterfrågas longitudinell uppföljning av deltagande i arbete och vidare studier bland elever som erhållit stödinsatser under sin gymnasieutbildning.

Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att öka kunskapen om delaktighet i skolaktiviteter för gymnasieelever i behov av stöd innan och efter de erhöll en IKT-intervention, och sedermera elevernas deltagande i arbete och vidare studier.

Metod: Avhandlingen består av fyra delstudier där undersökningsgruppen utgörs av gymnasieelever i behov av stöd som sedan tidigare deltagit i två interventionsprojekt. I projekten blev eleverna identifierade av skolpersonal utifrån deras svårigheter att nå utbildningsmål, genomföra skoluppgifter och/eller hade hög skolfrånvaro. Eleverna erhöll en IKT-intervention som stöd i skolaktiviteter. I avhandlingens första studie inkluderades sekundärdata för 509 elever i behov av stöd som gett skriftligt informerat samtycke till att delta i forskning. Av dessa hade cirka 40% inte erhållit något stöd i skolan sedan tidigare. Dessa 509 elever utgör basen för de efterföljande tre studierna som tillämpade studiespecifika kriterier. Studie I var en psykometrisk prövning av bedömningsinstrumentet Bedömning av Anpassningar i Skolmiljön (BAS). BAS syftar till att undersöka i vilken grad förutsättningarna i 16 vanliga skolaktiviteter överensstämmer med elevens förutsättningar (student–environment fit), och identifierar elevens eventuella behov av stöd i skolaktiviteter. Data analyserades med Rasch-analys för att undersöka hur väl BAS fångar målgruppens behov av stödinsatser i skolaktiviteter, hur ingående variabler och skattningsskalan fungerar samt huruvida BAS mäter det som instrumentet avser att mäta. I studie II användes deskriptiv statistik för att undersöka 484 elevers upplevda behov av stöd i skolaktiviteter och deras tillgång till adekvat stöd för kunna delta i skolaktiviteter. Dessutom tillämpades en logistisk regressionsanalys för att identifiera faktorer som var associerade med elever som upplevde behov av stöd i många skolaktiviteter.

Studie III syftade till att undersöka om en individuellt utformad IKTintervention inverkade på 300 elevers delaktighet i skolaktiviteter. Deskriptiv statistik användes för att analysera elevernas BAS-bedömningar före och efter intervention, deras skolnärvaro och godkända betyg. Skillnad i antal upplevda behov innan och efter intervention undersöktes med Wilcoxons teckenrangtest. T-test genomfördes för att jämföra elevernas student– environment fit, genererad via Rasch-analys, före och efter intervention. Chi-två-test och t-test genomfördes för att undersöka skillnader mellan elever som hade, och inte hade, uppnått en statistiskt signifikant förbättrad student–environment fit.

I studie IV kontaktades 244 deltagare, som i studie III accepterat uppföljning ett år efter gymnasiet, i syfte att undersöka deras deltagande i arbete och vidare studier samt deras upplevda arbetsförmåga. Data samlades in via ett frågeformulär (n=81) och semistrukturerade intervjuer (n=20) där den svenska versionen av instrumentet the Worker Role Interview (WRI) användes. Formulärdata och deltagarnas WRI-skattning analyserades med deskriptiv statistik och gruppjämförelser genomfördes mellan deltagare som var och inte var etablerade i arbete eller eftergymnasiala studier. Skriftliga anteckningar från de 20 WRI-sammanställningsblanketterna analyserades med en teoriguidad (deduktiv) innehållsanalys.

Resultat: Eleverna upplevde behov av stöd i flertalet skolaktiviteter (median= 7) och bristfällig tillgång till tillfredsställande stödinsatser (studie II). Mer än två tredjedelar av eleverna upplevde behov av stöd inom akademiska skolaktiviteter: Komma ihåg saker, Skriva, Göra läxor, Läsa och Göra prov. I dessa skolaktiviteter hade endast en liten andel elever (4-24%) erhållit stödinsatser som de ansåg var tillfredsställande och majoriteten hade inte erhållit något stöd alls. Studie II visade att hög skolfrånvaro, att gå ett yrkesinriktat gymnasieprogram eller att ha en neuropsykiatrisk diagnos var associerat med att uppleva behov av stöd i många skolaktiviteter.

Den psykometriska prövningen av BAS visade att bedömningsinstrumentet uppvisade validitet för att mäta student–environment fit bland gymnasieelever i behov av stöd. Vidare upptäcktes att skattningsskalans kategorier inte fungerade som tänkt, vilket ledde till en bearbetning av kategorierna i studie III för att erhålla reliabla mätningar av student–environment fit före och efter IKT-interventionen.

Studie III visade att en individuellt utformad IKT-intervention, innehållandes dator, surfplatta och/eller smart telefon med anpassade mjukvaror och stöd för att använda tekniken i skolaktiviteter, ökade elevernas student– environment fit. Efter interventionen upplevde de 300 eleverna statistiskt signifikant färre behov av stöd i skolaktiviteter och statistiskt signifikant högre student–environment fit. Drygt hälften av eleverna hade ökat eller bibehållit sin skolnärvaro och fått godkända betyg i samtliga kurser i engelska, matematik och svenska. IKT-interventionen visade sig vara mest fördelaktig för elever som upplevde något färre antal behov av stöd i skolaktiviteter, som inte hade stöd i skolan innan IKT-interventionen och för elever med godkända betyg.

Ett år efter gymnasiet hade nästan två tredjedelar (63%) av de deltagande 81 före detta eleverna etablerat sig i arbete eller vidare studier. Gruppen som etablerat sig i arbete eller vidare studier hade i större utsträckning godkända betyg och hade i mindre utsträckning erhållit tidsassisterande IKT under gymnasiet. I den kvalitativa analysen framkom att de före detta eleverna hade tro på sin arbetsförmåga, de var optimistiska och motiverade i relation till framtida arbete eller studier. De upplevde att de hade stöd från vänner och familj i processen att etablera sig i en produktiv roll och i att upprätthålla den.

Slutsats: Avhandlingen visade att gymnasieelever i behov av stöd upplever begränsad delaktighet i flertalet skolaktiviteter och att de sällan har erhållit anpassningar som de är nöjda med. Resultaten indikerade att skolmiljön främst i akademiska skolaktiviteter behöver förbättras för att främja delaktighet bland gymnasieelever i behov av stöd. Behov av stödinsatser var störst bland elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk diagnos. Dessa elevers behov av stöd bör uppmärksammas och utredas. I enlighet med avhandlingens fynd kan BAS användas för att ta fram valid information om behov av stöd i skolaktiviteter, varpå stödinsatser kan planeras och utvärderas för att öka elevers delaktighet i skolaktiviteter. Avhandlingen visade att en individuellt utformad IKTintervention kan öka delaktigheten i skolaktiviteter för elever i behov av stöd i gymnasieskolan. Resultaten indikerade också att elever som upplevt behov av stöd i gymnasieskolan och som erhållit en IKT-intervention hade tro på sin arbetsförmåga.  

Ort, förlag, år, upplaga, sidor
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2020. s. 84
Serie
Linköping University Medical Dissertations, ISSN 0345-0082 ; 1749
Nyckelord
Accommodations, assessment, education, environment, information technology, occupational therapy, rasch analysis, school activity, support, work
Nationell ämneskategori
Arbetsterapi
Identifikatorer
urn:nbn:se:liu:diva-171890 (URN)10.3384/diss.diva-171890 (DOI)9789179298012 (ISBN)
Disputation
2021-01-28, Kåkenhus, K1, Campus Norrköping, Norrköping, 09:00 (Svenska)
Opponent
Handledare
Forskningsfinansiär
Linköpings universitetJerringfonden
Anmärkning

Additional funding agencies: Stiftelsen Kempe-Carlgrenska Fonden; Folke Bernadotte Stiftelse.

Tillgänglig från: 2020-12-14 Skapad: 2020-12-11 Senast uppdaterad: 2021-12-28Bibliografiskt granskad

Open Access i DiVA

fulltext(1676 kB)867 nedladdningar
Filinformation
Filnamn FULLTEXT01.pdfFilstorlek 1676 kBChecksumma SHA-512
49e86499d8d5b62e622b8c8ee1f6b755e3d4fff3a604ddd8d8b1f4e799f010b6da6cd0aa0f74cf718e50726ecb1b5539348806617b73640e36fe17ffd7e57d86
Typ fulltextMimetyp application/pdf

Övriga länkar

Förlagets fulltext

Person

Yngve, MoaLidström, HeleneEkbladh, ElinHemmingsson, Helena

Sök vidare i DiVA

Av författaren/redaktören
Yngve, MoaLidström, HeleneEkbladh, ElinHemmingsson, Helena
Av organisationen
Avdelningen för arbetsterapiMedicinska fakulteten
I samma tidskrift
European Journal of Special Needs Education
Pedagogik

Sök vidare utanför DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 867 nedladdningar
Antalet nedladdningar är summan av nedladdningar för alla fulltexter. Det kan inkludera t.ex tidigare versioner som nu inte längre är tillgängliga.

doi
urn-nbn

Altmetricpoäng

doi
urn-nbn
Totalt: 1241 träffar
RefereraExporteraLänk till posten
Permanent länk

Direktlänk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf