liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Frivilliga insatser och hälsa
Enheten för forskning om det civila samhället, Ersta Sköndal högskola, Stockholm, Sweden.ORCID iD: 0000-0001-9314-9071
2005 (Swedish)Book (Other academic)
Abstract [sv]

I den genomförda undersökningen har samband mellan hälsa och frivilligt arbete kunnat konstateras. Det är dock, som alltid, svårt att utröna riktningen på sambanden med tvärsnittsstudier. Den teoretiska förklaringen till sambandet mellan frivilliga insatser och hälsa skulle i detta fall gå via det sociala kapitalet som antas vara större hos dem som arbetar frivilligt eller har tillgång till andra typer av informella ideellt baserade nätverk, och att det sociala kapitalet i sin tur påverkar hälsan positivt. De som är frivilligt aktiva har i den genomförda studien i genomsnitt bättre hälsa än de som inte är frivilligt aktiva. Skillnaderna i självskattad hälsa mellan frivilligt aktiva och icke aktiva kan inte förklaras enbart med socioekonomiska skillnader, eftersom frivilligt arbete kvarstår som signifikant i en regressionsmodell där även socioekonomiska faktorer ingår. Andra faktorer som kan kopplas till socialt kapital (såsom tillit) har också en statistiskt signifikant och positiv effekt på den självskattade hälsan. Men bilden av skillnaderna mellan frivilligt aktiva och icke frivilligt aktiva blir något mer komplex om man delar upp dem i mindre grupper.

Inom gruppen frivilligt aktiva finns det skillnader, där bland andra äldre aktiva har större positiva skillnader i självskattad hälsa än vad yngre har. Bland de yngre finns det inga statistiskt signifikanta skillnader i självskattad hälsa mellan aktiva och icke aktiva. Det finns större hälsoskillnader mellan frivilligt arbetande och icke frivilligt arbetande kvinnor än mellan frivilligt arbetande och icke frivilligt arbetande män. De frivilligt aktiva kvinnorna har i genomsnitt mindre värk i axlar, nacke, rygg, händer, armbågar, ben och knän, medan de frivilligt aktiva männen i vissa fall har mer besvär än vad de icke frivilligt aktiva männen har. En stor del av den generella hälsoskillnaden mellan dem som arbetar frivilligt och dem som inte gör det skulle kunna härledas till de frivilligt arbetande kvinnornas bättre hälsa. Dessa kvinnor har en markant högre utbildningsnivå än de kvinnor som inte arbetar frivilligt, och den är även markant högre än vad genomsnittet bland de frivilligt arbetande männen är. Den högre utbildningsnivån skulle delvis kunna förklara hälsoskillnaderna mellan de frivilligt arbetande kvinnorna och de frivilligt arbetande männen.

De som är frivilligt aktiva är ofta även aktiva på andra plan, exempelvis genom informella hjälpinsatser för vänner och släktingar som är mer eller mindre omfattande. Även här finns det könsskillnader – kvinnor lägger i genomsnitt ned betydligt mer tid på informellt hjälparbete än vad männen gör. Det finns dock undantag: bland dem som gör betydande informella hjälpinsatser är det vissa som har en sämre hälsa än de övriga aktiva. De som gör de allra största informella hjälpinsatserna, i detta fall för personer med särskilda omsorgsbehov i det egna hushållet, har en i genomsnitt väsentligt sämre självskattad hälsa än de övriga. Denna grupp har antagligen också en mer begränsad möjlighet att engagera sig i aktiviteter utanför det egna hushållet.

Studien har även berört deltagandet i ideellt baserade nätverk och finner att den självskattade hälsan och den psykiska hälsan i genomsnitt är bättre hos dem som deltar i flertalet ideellt baserade nätverk.

Teorierna om det sociala kapitalets betydelse finner delvis stöd i denna studie då sambanden mellan de olika formerna av frivilliga insatser och hälsan generellt sett är positiva, vilket var det som hypotetiskt kunde förväntas. Orsakerna till att människor står utanför det organiserade frivilliga arbetet och andra typer av ideella nätverk är antagligen många och de olika faktorernas betydelse för hälsan torde kunna utgöra föremål för en annan studie.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Statens folkhälsoinstitut , 2005. , p. 39
Series
Statens folkhälsoinstitut, ISSN 1651-8624 ; 2005:47
National Category
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-156435ISBN: 917257397X (print)OAI: oai:DiVA.org:liu-156435DiVA, id: diva2:1306424
Available from: 2019-04-23 Created: 2019-04-23 Last updated: 2019-05-07Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Frivilliga insatser och hälsa(265 kB)21 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 265 kBChecksum SHA-512
43297f0682e304fbaaf9656e585775f8586455e66d717a530763bae8fc3580e5df09b2290c45ac30bd2acfe3a6329585b4b8ed65f0a3faf2e52013f69ef80843
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records BETA

Lundåsen, Susanne

Search in DiVA

By author/editor
Lundåsen, Susanne
Public Health, Global Health, Social Medicine and Epidemiology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 21 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 111 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf