liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Svår, svårare, svårast: en jämförelse av svårighetsgradsbedömning i Socialstyrelsens riktlinjearbete
Linköping University, Faculty of Medicine and Health Sciences.
2020 (Swedish)Report (Other academic)Alternative title
Severe, more severe, most severe : a comparison of the severity assessment in the National Board of Health and Welfare's guidelines (English)
Abstract [sv]

Allt sedan riksdagen fastslog riktlinjer för prioriteringar i hälso- och sjukvården har behovet av att utveckla metoder för prioriteringar mellan olika typer av hälsoproblem återkommande diskuterats. Ett steg i den riktningen är att försöka utveckla metoder för så likvärdiga och jämlika svårighetsgradsbedömningar som möjligt mellan olika typer av ohälsa. Som ett led i den utvecklingen redovisas här en studie av svårighetsgradsbedömningar som gjorts i Socialstyrelsens riktlinjearbete. Syftet har varit att undersöka om vissa aspekter haft större betydelse än andra för hur svårt ett hälsotillstånd ansetts vara. Ifyllda så kallade Svårighetsgradsmatriser från riktlinjer för hjärtsjukvård, stroke, epilepsi och schizofreni har ingått i studien, vilket innebär att 215 hälsotillstånd analyserats. De åtta aspekter av svårighetsgrad som analyserats omfattar funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning, delaktighetsinskränkning, varaktighet, frekvens, risk för framtida allvarlig ohälsa, risk för förtida död och livslängdspåverkan. Data har analyserats med deskriptiv statistik samt med icke-parametriska test, kompletterat med en enkät till projektledare på Socialstyrelsen.

Högre svårighetsgrader är helt dominerande bland de 215 tillstånden. En knapp majoritet av dessa saknar dock bedömning på en eller flera av aspekterna, eller har fått ett spann av grader istället för en specifik grad, vilket gör grunden för svårighetsgraden mindre transparent. För materialet som helhet verkar dock svårighetsgraden för ett tillstånd påverkas av a) vad majoriteten av aspekterna i Svårighetsgradsmatrisen getts för grader och/eller b) medelvärdet för bedömningarna i tillståndet (även där bedömningarna varierar stort). Däremot finns inte fog för att säga att en viss aspekt avgör svårighetsgraden. Det är istället olika aspekter i de olika sjukdomsgrupperna som har starkast samband med svårighetsgraden. I en sjukdomsgrupp är det triaden funktionsnedsättning, aktivitetsstörning och delaktighetsinskränkning som har det starkaste sambandet, i en annan är det risk för förtida död. Sammantaget styrker fynden tanken om att hur svårt ett tillstånd är kan bero på flera olika aspekter, och att en avvägning mellan olika aspekter måste göras. Denna bild förstärks av enkätsvaren från projektledarna.

Om inte vissa aspekter av hur svår en ohälsa är bör viktas högre (eller lägre) oavsett vilken ohälsa det gäller, finns det då andra vägar att gå för att skapa svårighetsgradsbedömningar på mer lika grunder i riktlinjearbetet? En sådan möjlighet skulle kunna vara att utveckla Svårighetsgradsmatrisen så att samtliga sjukdomsgrupper kan ha samma definition av vad de olika graderna står för, vilket inte är fallet idag. Frågan är öppen för diskussion.

Abstract [en]

Ever since the Swedish Riksdag established guidelines for priorities in health care, the need to develop methods for priority setting between different types of health problems has been repeatedly discussed. One step in this direction is to try to develop methods for as equal assessment as possible between different types of ill health when it comes to the severity level. This report presents findings from a study of what role different aspects of severity play in how severe a health condition should be considered to be. Severity assessments in four guidelines (Heart, Stroke, Epilepsy and Schizophrenia) from the National Board of Health and Welfare have been analyzed, in total a study of 215 health conditions. The eight aspects of severity analyzed, documented in a Severity framework, include physical and psychological disability, activity limitation, participation restriction, duration, frequency, risk of future severe ill health, risk of premature death and life expectancy. Data have been analyzed with descriptive statistics and with non-parametric tests, complemented with a questionnaire to project leaders from the authority.

Among the 215 conditions, higher levels of severity are dominant. A scarce majority either lack judgment on one or more of the aspects, or has a range of grades rather than one specific grade. This makes the grounds for the severity level less transparent for these conditions. For the material as a whole the severity level for a condition seems to depend on a) what grades the majority of the aspects has been given and/or b) the average of grades. However, there is no justification for saying that some specific aspect determines the severity level. Instead, different aspects in the four disease groups are most strongly associated with the severity. For one disease, the triad of physical and psychological disability, activity limitation and participation restriction are decisive, in another it is the risk of premature death. All in all, the findings reinforce the idea that how severe a condition is can depend on several different aspects, and that a balance must be made between different aspects. These findings are reinforced by the survey responses from the project leaders.

If certain aspects of ill health should not be weighted higher (or lower) when assessing severity level, are there other ways to make the assessments on more equal grounds, in priority-setting contexts as national guidelines? Could perhaps one possibility be to develop the Severity framework further so that all disease groups can have the same definition of what the different grades represent, which is not the case today? The issue is open for discussing.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2020. , p. 17
Series
PrioC Access ; 2020:1
Keywords [sv]
Prioriteringar inom sjukvården; Beslutsstöd; prioriteringar i hälso- och sjukvård; metodik; bedömning av svårighetsgrad; Svårighetsgradsmatris, Prioritering inom sjukvården, Hälso- och sjukvård, Sverige
National Category
Health Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-165985Libris ID: dq24335lb3gq039mOAI: oai:DiVA.org:liu-165985DiVA, id: diva2:1434755
Available from: 2020-06-03 Created: 2020-06-03 Last updated: 2020-06-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1278 kB)273 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1278 kBChecksum SHA-512
a06946674125334fbf847f4ca1a19c42c282d19ca17d47205396bab074cb9c5969c5967e3ad13b9cbe4709e739953fe1bf73837a447d5b333e8c7ea3450d3505
Type fulltextMimetype application/pdf

Authority records

Broqvist, Mari

Search in DiVA

By author/editor
Broqvist, Mari
By organisation
Faculty of Medicine and Health Sciences
Health Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 273 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 822 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf