liu.seSearch for publications in DiVA
Endre søk
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Effektiv vattenanvändning i hushåll: Principer, tillvägagångssätt och verktyg för kommuner
Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Industriell miljöteknik.
2020 (svensk)Independent thesis Advanced level (degree of Master (Two Years)), 20 poäng / 30 hpOppgaveAlternativ tittel
Efficient water use in households : Principles, approaches and tools for municipalities (engelsk)
Abstract [sv]

I Sverige har vattenresurserna länge varit rikliga och vattenanvändningen i hushåll länge inte haft någon annan begränsning än sunt förnuft. Temporärt har vattenbrist i områden runt om i landet på senare år förordat bevattningsförbud och insatser för att begränsa uttaget från allt fattigare vattenkällor. Med dagens urbanisering, som förflyttar uttaget som tidigare varit spritt över olika vattentäkter på landsbygden till gemensamma källor, har behovet av åtgärder för att säkra en trygg vattenförsörjning ökat ytterligare. I Sverige faller en stor del av ansvaret på kommunerna enligt Lagen om Vattentjänster och eftersom 75 % av det kommunala vattnet går till hushåll har vattenanvändningen i bostäder blivit en allt mer intressant sektor att studera. Det finns idag gott om litteratur och tips på åtgärder som invånarna själva kan genomföra i sina hushåll men desto mindre underlag för hur kommuner kan stödja och utveckla förutsättningarna för att dessa åtgärder genomförs. Exempelvis kan privatpersoner ta kortare duschar och installera adaptrar som gör kranar mer snålspolande men den stora frågan är om och hur kommuner kan driva på sådana åtgärder. Denna studie syftade till att fylla det kunskapsgap som råder på hur kommuner kan bidra till en utveckling i rätt riktning och vilka möjligheter eller utmaningar som kantar det potentiella arbetet.Målet med studien var på så sätt att utveckla en portfolio av åtgärder som kommuner kan nyttja för verksamhetsplanering men också att utarbeta och diskutera viktiga hållpunkter och valmöjligheter som kommuner behöver ta hänsyn till när de väljer bland åtgärderna. Studien tog sig an problemställningarna med förhållningssättet att vattenanvändningen i hushåll är resultatet av en mängd olika faktorer i det system som består av det omgivande samhället, bostaden och individerna som använder vatten. För att ta så stor hänsyn som möjligt till de olika förändringmöjligheterna i systemet applicerades två tillvägagångssätt, eller så kallade, top-down och bottom-up perspektiv. Det första innebar en granskning av tillgängliga verktyg för kommuner att styra med och det senare en utredning om vilka hinder och drivkrafter som finns på hushållsnivå och som dessa verktyg kan behöva förhålla sig till.Med hjälp av litteratursökning och intervjuer med privatpersoner, bostadsrättsföreningar, bostadsbolag och en kommunalt ägd vattenleverantör kunde möjligheter och utmaningar i samband med kommunens arbete mot effektivare och minskad användning i hushållen identifierats. Bland annat visade studien på att den grundläggande principen om att vatten är en allmän resurs innebär att åtgärder såsom prissättning och uttagsbegränsning möter många utmaningar i exempelvis juridik och social acceptans, medan åtgärder som bygger kunskap hos invånarna om deras konsumtion och vikten av att minska den (exempelvis med kampanjer och feedback) är desto lättare åtgärder att genomföra. Andra utmaningar är att vattenanvändningen är svår att mäta eftersom den beror på väldigt många saker. Det innebär dock också i princip att kommuner inte är ensamma i frågan om att kunna påverka vattenanvändningen och har goda möjligheter att dra nytta av synergier och samarbeten med mer involverade aktörer såsom bostadsbolag. Studien visar också på att kommuner har flera val att göra när de utformar sina åtgärder. Exempelvis kan åtgärderna vara ekonomiska, administrativa eller informativa; uppbyggande eller konsekvensgivande; och involvera olika aktörer eller användargrupper.Även om studien ger ett brett underlag till kommuner att ta sig an ett aktivt arbete med effektivisering av vattenanvändning i hushåll belyser rapporten också att det finns andra sektorer med annat fokus än just hushåll som behöver ta sitt ansvar. Arbetet med vatteneffektiva jordbruk och industrier lämnas dock åt andra studier.

Abstract [en]

In Sweden, the available water resources have for long been rich and the water usage in household has seemingly not had any limitations other than common sense. But today challenges arise with rapid growth of cities, which transfers water extraction from sparsely spread water sources in rural areas to mutual supplies near the cities, and the need for actions to secure a long-term water supply have increased. The responsibility for a secure water supply is obligated Swedish municipalities and since 75 % of the municipal water is used by households the housing sector has become a motivated sector for further studies. There is presently plenty of water saving tips available for households but not very much that regard the possibility for the municipality to contribute to the actions being commenced. This study aimed to fill the current knowledge gap between available theory and needed practicesHence, the method of choice was to establish a portfolio of available measures that municipalities can use for operational planning, but also to develop and discuss important pointers and choices that municipalities can recognize and make use of when prioritizing their actions. The study approached the issue with a system perspective and the idea that water use in households is a result of a variety of factors within the surrounding society, the residence and the residents themselves. To take into account the many change opportunities in this system two perspectives was applied: top-down and bottom-up. The first implying a theoretical review of available tools and policies for municipalities to use and the latter an empirical study on obstacles and driving forces on household levels.With literature studies and interviews with individuals, housing associations, housing companies and a municipal water supplier possibilities and challenges could be concluded. For instance, the study shows that the basic principle of water being a public resource means that measures such as pricing of the water and outlet restrictions faces challenges in legislation and social acceptance, while measures that builds knowledge of consumption and the importance of lowering it (for example utilizing campaigns and feedback) are rather easy to implement. Other challenges is that individual water use is difficult to measure and saving potentials tricky to estimate since they vary with all those factors in the system. On the other hand the system itself is moving in the right direction of a more efficient water use, implying that municipalities have the opportunity to utilize synergy and cooperate with other involved actors. The study also show that municipalities have many important choices to make when designing their course of actions. For example the measures chosen can be economical, administrative or informative in their character; be antecedent or consequential; and involve different groups of actors and water users.The study provides a good foundation for municipalities to take on an active work with efficient water use in households but it also highlights that there are other sectors such as agriculture and industries that need to act in the matter since they share the Swedish water with the municipalities.

sted, utgiver, år, opplag, sider
2020.
HSV kategori
Identifikatorer
URN: urn:nbn:se:liu:diva-171086ISRN: LIU-IEI-TEK-A--20/03704--SEOAI: oai:DiVA.org:liu-171086DiVA, id: diva2:1488789
Veileder
Examiner
Tilgjengelig fra: 2020-11-03 Laget: 2020-11-03 Sist oppdatert: 2020-11-03bibliografisk kontrollert

Open Access i DiVA

fulltext(1305 kB)1013 nedlastinger
Filinformasjon
Fil FULLTEXT02.pdfFilstørrelse 1305 kBChecksum SHA-512
c28a914538ad6abcc86fb9ceb32db275496f72c188f831dcc77507819e25c65f5ad2e30da3882c83a964876b192f35a0f18252865749b8f855e98435618d25c9
Type fulltextMimetype application/pdf

Av organisasjonen

Søk utenfor DiVA

GoogleGoogle Scholar
Totalt: 1014 nedlastinger
Antall nedlastinger er summen av alle nedlastinger av alle fulltekster. Det kan for eksempel være tidligere versjoner som er ikke lenger tilgjengelige

urn-nbn

Altmetric

urn-nbn
Totalt: 707 treff
RefereraExporteraLink to record
Permanent link

Direct link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf