liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förorten svarar: en enkätmetod för att kartlägga digital delaktighet och hållbarhet i Skäggetorp
Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Department of Thematic Studies, Technology and Social Change. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0002-5097-6621
Linköping University, Department of Management and Engineering, Political Science. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences.ORCID iD: 0000-0002-3671-350x
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Sustainable development
Environmental work
Alternative title
Soo koobista jawaabaha xaafadaha. : Baritaan loogu talagalay khariidaynta ka-qaybgalka dhijitaalka iyo joogtaynta Skäggetorp (Somali)
Abstract [sv]

I den här rapporten presenterar vi en metod för att undersöka digital delaktighet och hållbar utveckling i en svensk förort med ansikte-mot-ansikte intervjuer vid dörrknackning och på verksamheter och offentliga platser, samt data från denna enkätstudie. Studien har motiverats av att invånare i förorter i lägre utsträckning deltar i enkätstudier. Till skillnad mot andra enkätstudier i förorten med låg svarsfrekvens så blev vår svarsfrekvens 65% med 323 respondenter av 500 tillfrågade. Den höga svarsfrekvensen kan förklaras med att vi hade ett flerspråkigt intervjuarteam och att enkäterna fanns på flera olika språk utöver svenska (engelska, arabiska, somaliska, persiska, bosniska, dari och kurdiska), att vi hade ett incitament om 100 kr i en lokal matbutik och att vi tilltalade potentiella respondenter ansikte-mot-ansikte. Incitamentet var av vikt för att få respondenter att vilja delta och inte minst för att slutföra enkäten med maximalt 83 frågor. 

Enkäten innehöll frågor om bakgrundsfaktorer om modersmål, ålder, sysselsättning, utbildningsnivå, etnokulturell/nationell tillhörighet; Tillgång till teknik och användning av den, och att be andra om hjälp; Hur människorna kommunicerar, använder traditionella och nya sociala medier, tar del av nyheter och information; Hur människor använder BankID, betaltjänster och hälsoappar, och hur de förhåller sig till digitala vårdkontakter; Uppfattningar och erfarenheter av deltagande och kommunikation med myndigheter; Biblioteksbesök och vad dessa besök syftar till; Att dela personuppgifter, och oro för övervakning eller integritetskränkningar via internet; Åsikter och erfarenheter av politisk kommunikation, yttrandefrihet, och att rösta via digital vallokal; Förtroende för det offentliga som politiker på lokal och nationell nivå, och förtroende för myndigheter i närområdet samt nationellt; Föräldrars relation till sina barns internetanvändning.

Vi förhåller våra resultat i form av deskriptiv statistik både till det politiska målet om hållbar utveckling, som SCB har i uppgift att skaffa disaggregerade data för att följa utvecklingen av, och mot forskningsfronten om digitala klyftor, digitalt deltagande, och förtroende för stat och myndigheter som en del av tillitsbaserad styrning. Av respondenterna uppger 87% att de använder Internet, vilket vi jämför med den nationella enkätstudien ”Svenskarna och internet 2019” där 95% uppgav att de använder internet (Internetstiftelsen, 2019). 

Vi har designat studien i förhållande till den modell för att förstå digitala klyftor som forskaren Jan van Dijk presenterat i flera sammanhang, som lyfter fram att tillgång till digital teknik, kompetens, användning och motivation är viktiga delar. När det gäller tillgång har 81% av respondenterna i vår studie uppgett att de har en smartphone, och 73% att de har en dator eller surfplatta. I rapporten visar vi att även respondenter som har tillgång till digital teknik som dator eller surfplatta besöker exempelvis biblioteket för att använda de datorer som finns där. Vi har också ställt frågor om ifall respondenterna ber andra om hjälp med digitala uppgifter, och där ser vi att det inte finns någon tydlig koppling mellan att inte ha tillgång till dator eller surfplatta och att behöva hjälp, något som ger stöd för van Dijks modell om att det inte räcker med tillgång. När det kommer till vilken typ av hjälp som respondenterna behöver, visar vi att inom den etnokulturella/nationella gruppen somalier uppger 32% att de främst behöver hjälp med jobbrelaterade ärenden, medan i den etnokulturella/nationella gruppen ”svensk”, behöver 20% främst hjälp med att mejla. Att kunna genomföra eller söka arbete med digital teknik, eller att kunna mejla ser vi som centrala för deltagande i det digitala samhället, och något som olika aktörer i förorten lyft fram. 

Av de 281 respondenter som använder internet i vår studie uppger 86% att de använder BankID någon gång, men tillsammans med de 13% som inte använder internet alls blir den samlade siffran 23% som inte använder BankID. Resultatet på frågan om att känna sig delaktig i det digitala samhället är nedslående eftersom hela 21% uppger att de inte känner sig delaktiga alls, och kvinnor i högre utsträckning än män inte känner sig delaktiga. Detta kan jämföras med den liknande frågan om i vilken utsträckning de känner sig delaktiga i samhället, där lite över 11% svarar att de inte alls känner sig delaktiga. Det är således fler som inte känner sig delaktiga i det digitala samhället. 15% av respondenterna som använder internet uppger att de har avstått från att uttrycka politiska åsikter på internet för risk att bli utsatt för hat eller hot. Hela 66% av respondenterna uppger att de på olika grunder har blivit diskriminerade någon gång.

En viktig del i enkäten handlar om deltagande i samhället och förtroende på olika sätt. Vi beskriver tidigare studier som visar hur socialt kapital och den demografiska sammansättningen påverkar tillit. Vi argumenterar att människor måste kunna förstå tjänster för att de ska uppfattas som legitima, och att det handlar om kvaliteten på styrningen. Men något intressant i vår studie är att respondenterna uppger att de är lika oroade för integritetskränkningar från svenska staten och myndigheter, som från utländska stater. Det här är ett område som inte behandlats särskilt omfattande i tidigare litteratur, d.v.s. relationen mellan oro för inskränkningar på privata integriteten från staten och digital tillit, när det gäller förtroende för stat och myndigheter. Det är något som skulle kunna undersökas vidare.

Vi har skaffat empiriska insikter om medborgarkontor, studieförbund och biblioteks betydelse för att hjälpa och stödja människor med digitala spörsmål. Vi har också visat att samhällskompetens är viktigt för att använda digitala välfärdstjänster. Men respondenterna i studien uppger att de har lågt ”politiskt intresse” – även om det naturligtvis handlar om hur politik definieras. Statistik från valkretsar i Skäggetorp visar på lågt valdeltagande och till och med det lägsta i Linköping, men det finns mycket föreningsaktivitet. Vi har undersökt i vilken utsträckning de uppger att de följt #metoo och #AlaaSalah som vi beskrev som att de verkar för jämställdhet, och där svarade 25% att de gjorde det. Det är en typ av deltagande i vårt digitala samhälle.  

De som är oroade över att vad som Internetstiftelsen kallar för ”myndighetssverige” ska inkräkta på deras personliga integritet via internet borde räknas med i diskussionerna om legitimitet och förtroende – alltså att oro är ett tecken på att förtroendet ifrågasätts. Även om respondenterna inte är särskilt politiskt intresserade, har de väldigt högt förtroende för lokalpolitiker. Men de är samtidigt rädda för övervakning av myndighetssverige – lika oroade som för ”utländska stater och myndigheter”. På frågorna om förtroende fanns svarsalternativ på en skala från 5 (Ja, instämmer helt och hållet) till 1 (Nej, instämmer inte alls). Där uppmärksammar vi att på samtliga frågor om förtroende för myndigheter, svarar minst 50% svarsalternativ 5 eller 4 angående påståendena om förtroende. Det framstår som om förtroendet ökar när frågorna riktas mot en specifik offentlig verksamhet. Polisen har högst förtroende där sammanlagt 68% uppger svarsalternativ 5 eller 4, och endast 14% svarar 2 eller 1. Förtroendet för myndigheter och politiker i närområdet Linköping är dessutom lite högre än förtroendet i allmänhet (utanför Linköping i Sverige). Förtroendet för politiker är också lägre än för myndigheter. Esaiasson (2019) visar på liknande resultat från studie i förorterna Bergsjön och Hjällbo i Göteborg. Vår studie överensstämmer med resultat att de boende i förorter har högt förtroende för myndigheter. 

Det är en stor andel som uppgett svarsalternativet att de inte vet på frågan om huruvida beslutsfattandet är inkluderande och lyhört, vilket är en ordagrann fråga från SDG 16 i Agenda 2030 (SCB, 2017). Likaså kunde vi under intervjuerna med frågorna om förtroende få motfrågan ”men vad betyder förtroende?”. Detta väcker tankar om hur vi kan studera förtroende. Det framstår som om människors förtroende påverkas av vilka erfarenheter de haft av myndigheter, politiker och offentlig sektor. 

Vilka policyimplikationer kan vi då visa på med studien och disaggregerade data? Det globala hållbarhetsmålet om att ”alla ska med” får sig en törn i det svenska välfärdssamhället när 21% ger uttryck för att de inte känner sig delaktiga alls i det digitala samhället. Känslan av utanförskap framstår som tydlig när förorten svarar på en enkät om digital delaktighet. Det är en indikator på att hållbarhetsmålen om bred inkludering inte uppnås när det gäller digitaliseringen av samhället och förorten.

Abstract [so]

Warbixintan, waxaan ku soo bandhigeynaa qaab lagu baaro kaqeybgalka dhijitaalka ah iyo horumarka waara ee xaafad Iswiidhish ah oo lala yeesho wareysiyo waji-ka-waji ah inta lagu jiro albaabka la garaacayo iyo goobaha ganacsiga iyo meelaha dadweynaha, iyo sidoo kale xogta laga soo qaaday sahankan. Si ka duwan daraasadaha kale ee sahaminta ee xaafadaha ku yaal  ee  leh  jawaabta  hoose,  heerka  jawaabtayadu waxay ahayd 65% iyadoo 323 jawaab bixiye ka ahaayeen 500 jawaab bixiye. Heerka jawaabta sare waxaa lagu sharixi karaa xaqiiqda ah inaan heysanay koox wareysi luuqado badan leh iyo in sahamadan lagu heli karo dhowr luqadood oo kala duwan oo aan ka aheyn iswiidhishka (ingiriisiga, carabiga, soomaaliga, afka beershiyaanka, bosniyaanka, daari iyo kurdiyiinta), taas oo ah inaan dhiiri galin ka nahay 100 karoon dukaan raashinka maxaliga ah. iyo in aan waji ka waji ula wajahnay      jawaab-bixiyeyaasha.      Dhiirrigelintu      waxay     muhiim     u     ahayd     in jawaab-bixiyeyaashu  dadka  ay  rabaan  inay  ka  jawaaban  su’aalaha  oo  ka  tirsanaa  83 su'aalood.

Su'aalaha  waxaa  kujiray  su'aalo  ku  saabsan  asalka  ay  ki  yimaaden,  afka  hooyo,  da'da, shaqada, heerka waxbarashada, dhaqamada / jinsiyadaha / dhalashada; Helitaanka tikniyoolajiyadda iyo isticmaalkeeda, iyo weydiisashada kuwa kale caawimaad;Sida dadku u wada xiriiraan, u isticmaalaan dhaqanka bulshada iyo warbaahinta cusub, uga qeyb qaataan wararka iyo macluumaadka; Sidee dadku u isticmaalaan BankID, adeegyada lacag bixinta iyo barnaamijyada caafimaadka, iyo sida ay ula xiriiraan xiriirada daryeelka caafimaadka dhijitaalka ah; Fikradaha iyo waaya-aragnimada kaqeybgalka iyo la xiriirka maamulka; Booqashada maktabada iyo booqashooyinkaan maxaa loogu talagalay; Wadaagista macluumaadka shakhsiga ah, iyo walwalka ku saabsan ilaalinta ama xadgudubyada asturnaanta ee internetka; Fikradaha iyo waaya-aragnimada isgaarsiinta siyaasadeed, xorriyadda hadalka, iyo codeynta iyadoo la adeegsanayo xarunta codbixinta ee dhijitaalka ah; Kalsoonida lagu qabo waaxda dawliga ah sida siyaasiyiinta heer deegaan iyo heer qaran, iyo kalsoonida lagu qabo masuuliyiinta heer deegaan iyo heer qaran; Xiriirka waalidiinta iyo isticmaalka caruurtooda ee internetka.

Waxaan la xiriirineynaa natiijooyinkayaga qaabka tirakoobka sharraxaadda labadaba ujeeddada siyaasadeed ee horumarka waara, kaas oo tirakoobka Iswidhishka ay u xilsaaran tahay helitaanka xogta la kala saaray si loo raaco horumarka, iyo wejiga cilmi baarista ee ku saabsan  farqiga  dhijitaalka  ah,  ka  qaybgalka  dhijitaalka  ah,  iyo  kalsoonida  gobolka  iyo mas'uuliyiinta sida qayb ka mid ah maamul ku-kalsoonaanta. Jawaab bixiyaasha, 87% waxay sheegaan inay isticmaalaan internetka, taas oo aan isbarbar dhig ku sameyneyno sahanka qaran "Iswiidhishka iyo Internetka 2019" halkaasoo 95% ay sheegeen inay isticmaalaan internetka (Internetstiftelsen, 2019).

Waxaan u qorsheynay daraasadda la xiriirta tusaalaha fahamka farqiga u dhexeeya dijitaalka ee cilmibaare Jan van Dijk uu ku soo bandhigay dhowr xaaladood, taas oo xoojineysa in helitaanka tikniyoolajiyadda dhijitaalka ah, kartida, isticmaalka iyo dhiirrigelintu ay yihiin qaybo muhiim ah. Dhanka helitaanka, 81% jawaabeyaasha daraasadayada waxay sheegeen inay heystaan taleefan casri ah, iyo 73% inay heystaan kombuyuutar. Warbixinta, waxaan ku tusineynaa jawaabeyaasha helaya tikniyoolajiyadda dhijitaalka ah sida kombiyuutarada ama kumbuyuutarradu sidoo kale booqdaan maktabadda, tusaale ahaan, si ay u isticmaalaan kombuyuutarrada halkaas yaalla. Waxaan sidoo kale weydiinay su'aalo ku saabsan haddii jawaabeyaashu ay dadka kale weydiistaan caawimaad xagga macluumaadka dhijitaalka ah, halkaasna waxaan ku aragnaa inaysan jirin xiriir cad oo u dhexeeya helitaanka kombuyuutar iyo caawimaad u baahaneeyn, oo ah wax taageero uu ah qaabka van Dijk u sheegay. Marka laga hadlayo nooca caawimada ay jawaabeyaashu u baahan yihiin, waxaan muujineynaa in qowmiyadaha / qoomiyadaha soomaalida dhexdeeda ay sheegeeyn 32% inay inta badan u baahan  yihiin  in  laga  caawiyo  arrimaha  ku  saabsan  xiriirka  shaqada,  halka  kooxda jinsiyadaha / qaranka "iswiidhishka", 20% inta badan ey ubaahanyihiin caawimaad emayl ah. Si aan u awoodno inaan u hirgelinno ama u codsan karno shaqo farsamada casriga ah, ama aan awoodno inaan email ugu dirno, waxaan u aragnaa inay udub dhexaad u tahay kaqeybgalka bulshada dijital ah, iyo wax jilayaasha kala duwan ee xaafadaha ku nool ay muujinayaan. 

Jawaab bixiyaasha 281 ee internetka u adeegsada daraasaddeena, 86% waxay sheegen inay mar uun isticmaalaan BankID, laakiin marka la barbar dhigo 13% oo aan isticmaalin internetka gebi ahaanba, tirada guud waa 23% oo aan isticmaalin BankID. Natiijada su'aasha ah dareenka ku lug lahaanshaha bulshada dhijitaalka ah waa mid niyad jab ah maxaa yeelay in badan oo 21% ah ayaa sheegaya inaysan wax dareen ah ka qabin haba yaraatee, haweenkuna in ka badan ragga ma dareemaan inay ku lug leeyihiin. Tan waxaa lala barbar dhigi karaa su'aasha la midka ah ee ilaa heerka ay dareemayaan inay bulshada dhexdeeda ku jiraan, halkaasoo in ka badan 11% ay ka jawaabaan inaysan iyagu dareemin inay ku lug leeyihiin gabi ahaanba. Sidaas awgeed waxaa jira dad badan oo aan dareemin inay ku lug leeyihiin bulshada dhijitaalka ah. 15% jawaabeyaasha adeegsada internetka ayaa sheegaya inay ka gaabsadeen inay fikradahooda siyaasadeed ku muujiyaan internetka khatarta ay ugu jiraan inay ku dhacaan nacayb ama hanjabaado. Ilaa boqolkiiba 56% jawaabeyaasha ayaa sheegay in mar uun la takooray sababo kala duwan awgood.

Qeyb muhiim ah oo ka mid ah sahanku wuxuu ku saabsan yahay kaqeybgalka bulshada iyo kalsooni siyaabo kala duwan. Waxaan sharraxeynaa daraasadihii hore ee muujiya sida raasamaalka  bulshada   iyo   qaab   dhismeedka   dadweynaha   ay   saameyn   ugu  leeyihiin kalsoonida. Waxaan ku doodi karnaa in dadku ay awoodaan inay fahmaan adeegyada si iyaga loogu arko inay sharci yihiin, waxayna ku saabsan tahay tayada maamulka. Laakiin wax xiiso u leh daraasaddeenna ayaa ah in jawaab-bixiyeyaashu ay sheegaan inay sidoo kale ka walwalsan yihiin ku xadgudubka arrimaha gaarka ah ee ka socda dawladda Iswiidhan iyo mas'uuliyiinta, sida waddamada shisheeye. Tani waa aag aan aad looga hadlin suugaantii hore,  i.e.  xiriirka  ka  dhexeeya  welwelka  ku  saabsan xayiraadaha ku saabsan asturnaanta gaarka ah ee gobolka iyo aaminaadda dijitaalka ah, marka la eego kalsoonida gobolka iyo mas'uuliyiinta. Tani waa wax baaritaan dheeri ah lagu sameyn karo. 

Waxaan ka helnay aragtiyo qibrad leh oo ku saabsan doorka xafiisyada madaniga ah, ururada ardayda iyo maktabadaha caawinta iyo ka taageerida dadka arrimaha dhijitaalka ah. Waxaan sidoo kale muujinay in aqoonta bulshada ay muhiim u tahay adeegsiga adeegyada daryeelka dhijitaalka. Laakiin jawaabeyaasha ku jira daraasadda waxay sheegeen inay leeyihiin "dano siyaasadeed" oo hooseeya - in kastoo dabcan ay ku saabsan tahay sida loo qeexo siyaasadda. Tirakoobyada laga sameeyay xaafadaha Skäggetorp waxay muujinayaan kaqeybgal hoose iyo xitaa kan ugu hooseeya Linköping, laakiin waxaa jira waxqabadyo ururo badan. Waxaan baarnay heerka ay sheegteen inay raaceen #metoo iyo #AalaSalah, oo aan ku sifeynay inay ka shaqeeyaan sinnaanta jinsiga, 25 %na ay uga jawaabeen inay sameeyeen. Waa nooc kaqeybqaadashada bulshadeena dijitaalka ah.

Kuwa ka walwalsan in waxa Hay'adda Internet-ka ugu yeeraan "hey'adda Iswiidhan" ay ku xadgudubto  sharaftooda  shaqsiyeed  ee  internetka  waa in lagu daraa doodaha ku saabsan sharci ahaanshaha iyo kalsoonida - taasi waa, walaacaas ayaa calaamad u ah in kalsoonida la isweydiinayo. In kasta oo jawaab bixiyaashu aysan si gaar ah u daneynin siyaasad ahaan, haddana waxay kalsooni weyn ku qabaan siyaasiyiinta maxalliga ah. Laakiin isla mar ahaantaana  waxay  ka  baqayaan  ilaalin  ka  timaadda  dawladda  Sweden  -  iyada  oo  ka walwalsan sida "waddamada shisheeye iyo maamulada". Su'aalaha aaminaadda, waxaa jiray xulashooyinka jawaabta ee miisaanka min 5 (Haa, gebi ahaanba ku raacay) illaa 1 (Maya, haba yaraatee ma oggolaan). Halkaas, waxaan ku soo jiidanaynaa xaqiiqda ah in dhammaan su'aalaha ku saabsan kalsoonida mas'uuliyiinta, ugu yaraan 50% ay ka jawaabaan beddelaad 5 ama 4 oo ku saabsan weedhaha ku saabsan aaminaadda. Waxay umuuqataa in kalsoonida ay kororto marka su'aalaha lagu jiheeyo hawl gaar ah oo dadweyne. Booliisku wuxuu leeyahay heerka kalsoonida ugu sareysa, halka wadar ahaan 68% jawaabta gobolka ay tahay badal 5 ama 4, iyo kaliya 14% jawaab 2 ama 1. Kalsoonida lagu qabo mas'uuliyiinta iyo siyaasiyiinta aagga Linköping ayaa iyana waxyar ka sarraysa kalsoonida guud ahaan (oo ka baxsan Linköping ee Iswiidhan). Kalsoonida siyaasiyiintu sidoo kale way ka hooseysaa marka loo eego masuuliyiinta. Esaiasson (2019) wuxuu muujinayaa natiijooyin isku mid ah daraasad laga sameeyay xaafadaha Bergsjön iyo Hjällbo ee Göteborg. Daraasaddeenu waxay la jaanqaadaysaa natiijooyinka dadka deggan xaafadaha ay ku leeyihiin kalsooni heer sare ah maamulka.

Qayb aad u tiro badan ayaa sheegtey beddelka jawaabta ee ah inaysan garanayn su'aasha ah in go'aan qaadashadu ay tahay mid loo dhan yahay oo laga jawaabayo, taas oo ah su'aal suugaaneed oo ka socota SDG 16 ee Agenda 2030 (SCB, 2017). Sidoo kale, intii aan ku guda jirnay wareysiyada su'aalaha ku saabsan kalsoonida, waxaan awoodnay inaan helno su'aasha ka jawaab celinta "laakiin aaminaadu maxay ka dhigan tahay?". Tani waxay kor u qaadeysaa fikradaha ku saabsan sida aan u baran karno kalsoonida. Waxay umuuqataa in kalsoonida dadka ay saameyn ku yeelatay waaya aragnimadii ay kala soo kulmeen maamulka, siyaasiyiinta iyo laamaha dowladda.

Waa maxay saameynta siyaasadeed ee aan markaas ku muujin karno daraasadda iyo xogta la kala saaray? Ujeeddada sii jiritaanka adduunka ee "qof walba waa inuu ku biiraa" waxay ku sii jeedineysaa xaalad xun bulshada daryeelka bulshada ee Iswiidhan markii 21% ay muujiyaan inaysan dareemeynin inay ku lug leeyihiin haba yaraatee bulshada digital-ka ah Dareenka ka saarida ayaa umuuqda mid cad markii xaafada ay ka jawaabeyso sahan ku saabsan kaqeybgalka dhijitaalka. Waa tilmaan muujineysa in himilooyinka waara ee ka mid noqoshada ballaaran aan la gaarin marka ay timaado dijitalinta bulshada iyo xaafadaha.

Abstract [en]

Executive Summary. The Suburb Responds. A survey method to map digital participation and sustainability in Skäggetorp

In this report we present a method to explore digital participation and sustainable development in a Swedish suburb with face-to-face interviews by the household door and in public areas, and the data from the survey. The study is motivated by the fact that residents in suburbs often do not participate in survey studies. In distinction to other survey studies our response rate was 65% and 323 respondents out of 500 who were asked participated. The high response rate can be explained by multilingual interviewer team and that the surveys were available in different languages apart from Swedish (English, Arabic, Somalian, Persian, Bosnian, Dari and Kurdish), we offered a cash check of 100 SEK in a local grocery store as an incentive, and we addressed the potential respondent face-to-face. The cash check incentive was important to get respondents to participate and to complete the survey, which had a maximum of 83 questions. 

The survey contained questions about mother tongue, age, occupation, level of education, ethno-cultural/-national identity; Access to technology and usage, and what they ask for help about; how they communicate, use traditional and social media, access news and information; how they use banking ID, payment services and health apps, and attitudes to digital health appointments; attitudes and experiences of participation and communication with authorities; library visits and what the aim of their library visits are; sharing personal data and concerns for surveillance or privacy violations at the Internet; opinions and experiences of political communication, freedom of speech and voting at digital polling stations; trust in official representatives/politicians at local and national levels, as well as trust in authorities at the municipal level an nationally; and, parents’ relationship to their children’s internet use. 

We compare our descriptive statistics to the policy about sustainable development, (where Statistics Sweden is commissioned to get disaggregated data to follow the development and implementation of the sustainable development goals), and to research on digital divide, digital participation and trust in the government and authorities, as part of trust- based governance. Out of the respondents 87% state that they use the internet, which we compare to the national survey “Svenskarna och internet 2019” where 95% use the internet (Internetstiftelsen, 2019). 

We designed the survey in relation to the model to understand digital divides as presented by Jan van Dijk, where he highlights that access to technology, competence, usage and motivation are important aspects. When it comes to access 81% of the respondents in this study have stated that they have a Smartphone, and 73% that they have a computer or tablet.

In the report we show that respondents who have access to digital technology like computers and tablets visit the library to use the computers that are available there. We have asked questions about whether respondents ask others for help regarding digital issues, and we see that there is no obvious connection between not having access to a computer and tablet, and asking others for help, which supports the model by van Dijk that there is more to digital participation than access. Regarding the type of assistance that the respondents need, the ethno-cultural/-national Somalians 32% express that they need help with work related digital issues, while among the ethno-cultural/-national Swedes 20% express they need help with emailing. Applying for jobs through digital channels and being able to send emails are central activities in the current digital society.

Out of the 281 respondents who use the internet 86% state that they use banking ID sometimes, but along with the 13% who state that they do not use the internet at all, the collective picture is that 23% of our respondents state that they do not use banking ID. 

The results to the question about feeling part of the digital society are disappointing since 21% state that do not feel part at all, and disaggregated data show that among women the number is even higher. This can be connected to the question about feeling part of society, where 11% have responded that they do not feel included at all. This shows that more respondents feel excluded from digital society. 

15% state that they have abstained from expressing their political opinions at the internet to avoid the risk of hatred or threat. 56% of the respondents have stated that they have experienced discrimination some time. 

An important part of the survey was about participation in society and trust. We describe previous studies that have analyzed how social capital and the demographic composition affect trust’. We argue that people need to understand services to find them legitimate and that this is about the quality of government. 

The respondents express that they are as concerned about privacy violations from the Swedish state and authorities, as foreign states. This is an area that has not been discussed very much in previous research, the relationship between concern about privacy violations by the state and digital trust when it comes to trust in states and authorities. This could be explored further.

In the study we have got empirical material from citizen centers, educational associations and libraries and their role in assisting residents in digital issues. We show in the report that competence about how society and authorities function is vital to use digital welfare services.

The respondents express low interest in ‘politics’ – even if politics can be defined in different ways. Statistics from the electoral areas in Skäggetorp indicate that participation in elections is lower than in other areas in Linköping municipality, but on the other hand there are many associations and a vibrant local community. We have explored how respondents follow hashtags like #metoo and #AlaaSalah, which we described as hashtags for gender equality, and 25% stated they do. This is a kind of participation in digital society.

We also argue that the concern that authorities in Sweden will violate privacy via internet should be included in discussions about legitimacy and trust – that concern is a sign of trust being questioned. Even if the respondents are not very interested in politics proper, they state that they have a high level of trust in local politicians. But at the same time, they are concerned about surveillance by Swedish authorities, just as concerned as about foreign states and authorities. The questions contained response alternatives on a scale from 5 (yes, I agree completely) to 1 (no, I do not agree at all). It seems like trust increases when the questions are directed to a specific authority. The Police has a high level of trust, 68% state response alternative 5 or 4, and just 14% state 2 or 1. Trust in local authorities and politicians are higher than trust in general (beyond Linköping, in Sweden). But trust in politicians is lower than in authorities. Studies with the same method in suburbs in Gothenburg showed similar results (Esaiasson et al, 2019). Our study is similar to others that show that residents in suburbs express a high level of trust in authorities.

There is a large proportion of the respondents who expresses the alternative “I don’t know” whether decision-making is inclusive and responsive, which was a literal question from the sustainable development goal (SDG) 16 in Agenda 2030 (SCB, 2017). During the interviews we could get questions from the respondents about “what does trust mean”? This raises questions about how we can study trust. It also seems like trust is affected by previous experiences of authorities, politicians, and public sector. 

Then what policy implications can be shown with our disaggregated data? The global sustainable development goal of not leaving anyone behind is challenged in the Swedish welfare society when 21% of the respondents express that they do not feel included at all in the digital society. The feeling of exclusion is evident when the suburb responds questions about digital participation. This is an indication that digital inclusion is not yet achieved in the suburb.

Abstract [bs]

Sažetak od ”Förorten svarar” (Predgrađe odgovora). Anketna metoda za istraživanje digitalnog ukljucenja i održivosti u Skäggetorpu

Studija je motivirana činjenicom da stanovnici predgrađa u manjoj mjeri sudjeluju u anketama. Za razliku od ostalih anketnih studija u predgrađima s niskom stopom odgovora, naša stopa odgovora bila je 65% ili tacnij 323 ispitanih od 500 ispitanika. Visoka stopa odaziva može se objasniti činjenicom da smo imali višejezični tim za razgovore i da su ankete bile dostupne na nekoliko različitih jezika uz švedski (engleski, arapski, somalijski, perzijski, bosanski/hrvastski/srpski, darski i kurdski), da su kao nagradu dobivali kupon od 100 kruna koji su  mogli iskoristiti u lokalnoj trgovini, i da smo se potencijalnim ispitanicima obratili licem u lice. Poticaj je bio važan kako bi anketirani dobili želju za sudjelovanjem, a ne samo da bi popunili anketu s maksimalno 83 pitanja.

Istraživanje je uključivalo pitanja o materinjem jeziku, dobi, zaposlenosti, stupnju obrazovanja, etnokulturnoj / nacionalnoj pripadnosti; Pristup tehnologiji i njezinoj upotrebi te traženje pomoći od drugih; Kako ljudi komuniciraju, koriste tradicionalne i nove društvene medije, sudjeluju u vijestima i informacijama; Kako ljudi koriste BankID, usluge plaćanja i zdravstvene aplikacije i kako se odnose na digitalne kontakte sa zdravstvom; Razumjevanja i iskustva sudjelovanja i komunikacije s vlastima; Posjete bibliotekama i čemu su te posjete namijenjene; Dijeljenje osobnih podataka i zabrinutosti zbog nadzora ili kršenja privatnosti putem Interneta; Mišljenja i iskustva o političkoj komunikaciji, slobodi govora i glasanju putem digitalnog biračkog mjesta; Povjerenje u javni sektor kao i političare na lokalnoj i nacionalnoj razini te povjerenje u lokalne i nacionalne državne ustanove; Odnos roditelja prema korištenju interneta njihove djece.

Naše rezultate prikazujemo u obliku deskriptivne statistike kako s političkim ciljem održivog razvoja, koji Švedski statistički biro (SCB) ima zadatak pribaviti raščlanjene podatke kako bi pratio razvoj, tako i s istraživanjem o digitalnim prazninama, digitalnom sudjelovanju i povjerenju u državu i državne ustanove kao dio upravljanja utemeljenog na povjerenju. Od ispitanika, 87% navodi da koristi Internet, što uspoređujemo s nacionalnim istraživanjem Svenskarna och Internet 2019 (Šveđani i Internet 2019), gdje je 95% izjavilo da koristi Internet (Internetstiftelsen, 2019).

Studiju smo osmislili u odnosu na model za razumijevanje digitalnih razlika koje istraživač Jan van Dijk (2020) predstavlja u nekoliko konteksta, a koji naglašava da su motivacija,  pristup digitalnoj tehnologiji, vještina i upotreba važni dijelovi. Što ce tiče pristupa, 81% ispitanika u našem istraživanju otkrilo je da imaju smartphone, a 73% da imaju računalo/kompjuter ili tablet. Anketom pokazujemo da čak i ispitanici koji imaju pristup digitalnoj tehnologiji, poput računala ili tableta, posjećuju, na primjer, biblioteku da bi se koristili računalima koja su tamo. Također smo postavili pitanja o tome traže li ispitanici pomoć od drugih o digitalnim informacijama i tu vidimo da ne postoji jasna veza između toga što nemate pristup računalu ili tabletu i trebate pomoć, nešto što pruža podršku Dijkovom modelu da taj pristup nije dovoljan. Kada je riječ o vrsti pomoći koja je ispitanicima potrebna, pokazujemo da unutar etnokulturne / nacionalne skupine "Somalijci", 32% navodi da im je uglavnom potrebna pomoć u vezi s poslovima, dok ja etnokulturnoj / nacionalnoj skupini "Švedski", 20% uglavnom treba pomoć s e-poštom. Da bi se imala mogućnost tražinje posla, rada sa digitalnom tehnologijom ili imala mogućnost slanja e-pošte smatramo ključnim za sudjelovanje u digitalnom društvu ,to je nešto što ističu različite organizacije u predgrađima.

Od 281 ispitanika koji koriste internet u našoj studiji, 86% navodi da u nekom trenutku koriste BankID, ali zajedno sa 13% onih koji uopće ne koriste Internet, ukupna brojka je 23% koji ne koriste BankID. Rezultat pitanja u kolikoj mjeri se osjećaju uključenim u digitalno društvo razočarava jer čak 21% tvrdi da se uopće ne osjeća uključenim, žene u većoj mjeri nego muškarci. To se može usporediti sa sličnim pitanjem u kojoj se mjeri osjećaju uključeno u društvo, gdje nešto više od 11% odgovara da se uopće ne osjeća uključenim. Stoga ima više ljudi koji se ne osjećaju uključenima u digitalno društvo. 15% ispitanika koji koriste internet navodi da se suzdržavaju od izražavanja političkih mišljenja na internetu zbog rizika da budu izloženi mržnji ili prijetnjama. Čak 56% ispitanika navodi da su u određenom trenutku bili diskriminirani na raznim osnovama.

Važan dio istraživanja odnosi se na sudjelovanje u društvu i povjerenje na razne načine. Opisali smo prethodne studije koje pokazuju kako socijalni kapital i demografski sastav utječu na povjerenje. Tvrdimo da ljudi moraju biti u stanju razumjeti usluge kako bi ih se moglo smatrati legitimnima i da se radi o kvaliteti upravljanja. Ali nešto zanimljivo u našoj studiji je da ispitanici tvrde da su podjednako zabrinuti zbog kršenja privatnosti od švedske države i vlasti kao i stranih država. To je područje koje u prethodnoj literaturi nije obrađivano vrlo opsežno, to jest odnos između zabrinutosti zbog ograničenja privatnosti od strane države i digitalnog povjerenja, u smislu povjerenja u državu i vlasti. To je nešto što bi se moglo dodatno istražiti.

Stekli smo empirijske uvide u općinske urede za građane, studentske zadruge i važnosti biblioteka u pomaganju i podršci ljudima s digitalnim problemima. Također smo pokazali da je društvena kompetencija važna za korištenje digitalnih usluga socijalne skrbi. Ali ispitanici u studiji navode da imaju nizak "politički interes" - iako se naravno radi o tome kako se definira politika. Statistički podaci izbornih jedinica u Skäggetorpu pokazuju nisku odazivnost, čak i najmanju u Linköpingu, i ako postoji puno aktivnost u različitim udruženjima. Istražili smo u kojoj su mjeri naveli da su pratili #metoo i #AlaaSalah, koje smo opisali kao rad na ravnopravnosti spolova, 25% je odgovorilo da jesu. To je jedna način sudjelovanja u našem digitalnom društvu.

Oni koji su zabrinuti da ono što Internet fondacija naziva "vlašću Švedske" ("myndighetsverige") će zadirati u njihov osobni integritet putem Interneta, treba uključiti u rasprave o legitimitetu i povjerenju - to jest, ta zabrinutost je znak da se povjerenje dovodi u pitanje. Iako ispitianici nisu posebno politički zainteresirani, imaju vrlo veliko povjerenje u lokalne političare. Ali istovremeno se plaše nadzora od strane vlade Švedske – podjednako su zabrnuti i za strane države i vlasti. Na pitanja o povjerenju postojale su mogućnosti odgovora na skali od 5 (Da, u potpunosti se slažem) do 1 (Ne, uopće se ne slažem). U njemu primjećujemo da na sva pitanja o povjerenju u državne ustanove najmanje 50% odgovara na alternativu 5 ili 4 u vezi s izjavama o povjerenju. Čini se da se povjerenje povećava kada su pitanja usmjerena na određenu javnu organizaciju. Najveće povjerenje ima policija, gdje ukupno 68% odgovara na alternativu 5 ili 4, a samo 14% odgovara 2 ili 1. Povjerenje u državne ustanove i političare lokalno (u Linköping) također je nešto veće od povjerenja općenito (izvan Linköpinga u Švedskoj). Povjerenje u političare također je niže nego porvjerene u državne ustanove. Esaiasson (2019) pokazuje slične rezultate studije u predgrađu Bergsjön i Hjällbo u Göteborgu. Naše je istraživanje u skladu s rezultatima da stanovnici predgrađa imaju visoku razinu povjerenja u državne ustanove.Veliki dio je izabrao alternativu „ne znam“ na pitanje da li dozivljavaju da donesenje odluka u politici je uključivo i odgovorno, što je dio Globalni cilj 16 u Agendi 2030 (SCB, 2017). Slično tome, tokom intervjua s pitanjima o povjerenju uspjeli smo dobiti protupitanje "ali šta znači povjerenje?". To pokreće razmišljanja o tome kako možemo proučavati povjerenje. Čini se da na povjerenje ljudi utječu iskustva koja su imali s vlastima, političarima i javnim sektorom.Koje implikacije na politiku možemo pokazati studijom i razvrstanim podacima? Globalni cilj održivosti kojem se "svi trebaju pridružiti" ne napreduje u švedskom društvu , kada 21% izrazi da se uopće ne osjeća uključenim u digitalno društvo. Osjećaj isključenosti je jasan kada se u predgrađu odgovora na anketu o digitalnom sudjelovanju. To je pokazatelj da se ciljevi održivosti široke uključivosti ne postižu kada je u pitanju digitalizacija društva i predgrađa.

Abstract [ar]

ةملخص تنفیذي لاستبیان "الضواحي تجیب" ( svarar Förorten . (وسیلة تحقیق لدراسة المساھمةالرقمیة والاستدامة في شیغیتوربنقدم في ھذا التقریر وسیلة للتحقیق عن المساھمة الرقمیة والتنمیة المستدامة في ضاحیة سویدیة التي تمت عن طریقً مقابلات وجھا لوجھ من خلال الطرق على الأبواب وفي أنشطة وأماكن عامة، بالإضافة إلى بیانات من ھذا الاستبیان.ًا عن الاستبیانات الأخرىكان تبریر الدراسة ھو أن سكان الضواحي یساھمون أكثر من الآخرین في الاستبیانات. اختلاففي الضواحي التي تتمیز بمعدل استجابة منخفض، كان معدل الاستجابة عندنا 65 %و323 مجیبین من بین 500شخص. یمكن شرح المستوى العالي من معدل الاستجابة بأنھ كان لدینا فریق مقابلة متعدد اللغات وأن الاستبیانات كانتمتاحة بعدة لغات علاوة على السویدیة (الانكلیزیة والعربیة والصومالیة والفارسیة والبوسنیة والداري والكردیة)، وأننا ًكان لدینا تحریض بھدیة 100 كرونھ یمكن استعمالھا في متجر غذائي محلي وأننا تحدثنا إلى المجیبین المحتملین وجھالوجھ. كانت الھدیة مھمة لجعل المجیبین یرغبون في المساھمة وخاصة لإتمام الاستبیان إلى آخره، فھو یحتوي على 83سؤال كحد أقصى.كان یحتوي الاستبیان على أسئلة عن الخلفیة مثل اللغة الأم والعمر والعمل والمستوى الدراسي والانتماء الثقافي/الوطني؛إمكانیة الوصول إلى التقنیة واستعمالھا، وطلب المساعدة من الآخرین؛ كیفیة تواصل الناس واستعمالھم لوسائل التواصلالاجتماعي التقلیدیة والجدیدة، وكیفیة اطلاعھم على الأخبار والمعلومات؛ كیفیة استعمال الناس للھویة البنكیة وخدماتالدفع والتطبیقات الصحیة وكیفیة تصرفھم بالنسبة للاتصالات الرقمیة بالرعایة الصحیة؛ الرأي والخبرات عن المساھمةوالتواصل مع السلطات؛ زیارة المكتبات وماذا تھدف إلیھ ھذه الزیارات؛ نشر البیانات الشخصیة والقلق من المراقبة أومن انتھاك الخصوصیة على الإنترنت ؛ وجھات النظر والخبرات من التواصل السیاسي وحریة التعبیر والتصویت عنطریق مكان تصویت رقمي؛ الثقة في القطاع العام وفي السیاسیین على المستوى المحلي والوطني والثقة في السلطات فيالمنطقة المحیطة بالمرء وعلى المستوى الوطني؛ علاقة الوالدین باستعمال أطفالھم للإنترنت .قمنا بعرض نتائجنا على شكل إحصائیات وصفیة بالنسبة للھدف السیاسي المتعلق بالتنمیة المستدامة الذي یتحمل SCBمھمة الحصول على بیانات تفصیلیة لمتابعة تطوره، وبالنسب ّ ة للبحوث عن الھوات الرقمیة والمساھمة الرقمیة والثقة فيُ الدولة وفي السلطات كجزء من الحكم على أساس الثقة. یقول 87 %من المجیبین أنھم یستخدمون الإنترنت، ما یمكننامقارنتھ بالاستبیان الرسمي "السوید یون والإنترنت 2019”) "2019 internet och Svenskarna (”التي یذكر فیھا95 %من المجیبین أنھم یستخدمون الإنترنت (مؤسسة الإنترنت،2019 Internetstiftelsen.(صممنا الدراسة بالنسبة للنموذج ّ الذي یھدف إلى فھم الھوات الرقمیة والذي عرضھ الباحث یان فان دیك في بضعة سیاقاتوالذي یلفت الانتباه إلى أن إمكانیة الوصول إلى التقنیة الرقمیة والكفاءات والاستخدام والدوافع ھي عناصر ھامة. فیمایتعلق بإمكانیة الوصول یقول 81 %من المجیبین في دراستنا أن لدیھم ھاتف ذكي، و73 %منھم أن لدیھم حاسوب أوحاسوب لوحي. نبین في التقریر أن حتى المجیبین الذین لدیھم إمكانیة الوصول إلى التقنیة الرقمیة مثل الحاسوب أوً المكتبة لاستخدام الحواسیب المتوفرة ھناك. أسئلة حول ما إذا كانً الحاسوب اللوحي یزورون مثلاوطرحنا أیضاالمجیبون یطلبون المساعدة من الآخرین للقیام بمھام رقمیة، ونلاحظ ھنا أنھ لا یوجد ارتباط واضح بین عدم إمكانیةالوصول إلى الحاسوب أو الحاسوب اللوحي والحاجة إلى المساعدة، مما یدعم نموذج فان دیك الذي یشیر إلى أن إمكانیةالوصول لیست كافیة بحد ذاتھا. وعندما نستفسر عن نوع المساعدة التي یحتاج إلیھا المجیبون، نبیّن أنھ في المجموعةالوطنیة/الثقافیة الصومالیین یقول 32 %منھم أنھم یحتاجون خاصة إلى مساعدة في معاملات متعلقة بالعمل، بینما فيمجموعة "السویدیین" یحتاج 20 %منھم إلى مساعدة لإرسال رسائل الكترونیة. نرى أن إمكانیة استخدام الوسائل الرقمیةأو البحث عن عمل بواسطة تقنیة رقمیة، أو إمكانیة إرسال رسائل الكترونیة ھي مھمة جدًا للمساھمة في المجتمع الرقمي،وھذا أمر أشار إلیھ مختلف الممثلین في الضاحیة.یقول 86 %من ال 281 مجیبین الذین یستخدمون الإنترنت أنھم یستعملون الھویة البنكیة من وقت لآخر ، ولكن عند الأخذ% الذین لا یستعملون الإنترنت بتاتا 23 ً .%بعین الاعتبار معھم ال 13 یصبح مجموع الذین لا یستعملون الھویة البنكیةفیما یتعلق بالسؤال عن مدى الشعور بالمساھمة في المجتمع الرقمي فكانت النتیجة غیر مشجعة على الإطلاق حیث 21 %لا یشعرون بأنھم مساھمون بتاتا یمكن مقارنة ھذه ً یقولون إنھم ، وأن النساء یشعرن أكثر من الرجال بأنھن غیر مساھمات.النتیجة مع السؤال المشابھ عن مدى الشعور بالمساھمة في المجتمع، حیث أكثر بقلیل من 11 %یجیبون أنھم لا یشعرونبتاتا مما یعني أن الذین یشعرون أنھم لا یساھمون في المجتمع الرقمي عددھم أكبر. 15 ً %بأنھم مساھمین في المجتمع.Exekutiv sammanfattning översatt till arabiska5ً عن التعبیر عن آراء سیاسیة على الإنترنت بسبب خطرمن المجیبین الذین یستخدمون الإنترنت یقولون إنھم تنازلوا تماماالتعرض إلى التھدید أو خطاب كراھیة. 56 %من المجیبین یقولون إنھم تعرضوا إلى التمییز في وقت ما لسبب ما.یتعلق جزء ھام من الاستبیان بالثقة والمساھمة في المجتمع بطرق مختلفة. قمنا بوصف دراسات سابقة التي تبین كیفیةتأثیر رأس المال الاجتماعي والتكوین الدیموغرافي على الثقة. ما نقولھ ھنا ھو أنھ یجب أن یفھم الناس الخدمات لكيیعتبرونھا مشروعة، وأن ذلك ُ یتعلق بنوعیة الحكم. ولكن ھناك عنصر ھام في دراستنا وھو أن المجیبین یقولون إنھمیشعرون بالقلق بشأن انتھاك الخصوصیة من قبل الدولة والسلطات السویدیة على نفس النحو من خوفھم من الدولالأجنبیة. ھذا مجال لم یتم معالجتھ بصورة خاصة في دراسات سابقة، أي العلاقة بین القلق من تقیید الدولة للخصوصیةوالثقة الرقمیة، فیما یتعلق بالثقة بالدولة والسلطات. ھذا أمر یمكن مواصلة التحقیق فیھ.حصلنا على معارف تجریبیة عن مكاتب شؤون المواطنین والاتحادات الدراسیة والمكتبات لمساعدة ودعم الأشخاصالذین لدیھم أسئلة رقمیة. ً قمنا أیضا بتبیین أن الكفاءة الاجتماعیة ھامة لاستخدام الخدمات الرقمیة في مجتمع الرفاھیة.ولكن المجیبون في الدراسة یقولون إن "اھتمامھم السیاسي" ضئیل - على الرغم من أن الأمر یتعلق بالطبع عن كیفیةتعریف السیاسة. تبین إحصائیات من دائرات انتخابیة في شیغتورب أن المساھمة الضئیلة في الانتخابات ھي الأدنى فيلینشوبینغ، ولكن یوجد فیھا في الوقت نفسھ عدد كبیر من النشاطات الاتحادیة. قمنا بالتحقیق عن مدى قولھم إنھم تبعوا#metoo و#AlaaSalah الذي وصفناه بأنھ یعني أنھم یناضلون من أجل المساواة بین الجنسین، وأجاب ھنا 25 %أنھمیفعلون ذلك. إن ھذا نوع من المساھمة في مجتمعنا الرقمي.أولئك الذین یعبّرون عن قلقھم بأن تقوم ما تسمیھ مؤسسة الانترنت (Internetstiftelsen" (سوید السلطات" بانتھاكخصوصیتھم الشخصیة عن طریق الإنترنت ینبغي أخذھم بعین الاعتبار في النقاشات حول المشروعیة والثقة - أي أنالقلق ھو علامة على أن ھناك تساؤل حول الثقة. وعلى الرغم من أن المجیبین لیسوا مھتمین بالسیاسة بصورة خاصة،فإن لدیھم ثقة كبیرة بالسیاسیین المحلیین. ولكن في الوقت نفسھ إنھم یشعرون بالخوف من مراقبة "سوید السلطات"،ویشعرون بنفس الخوف ً أیضا من "الدول والسلطات الأجنبیة". كانت بدائل الأجوبة على الأسئلة المتعلقة بالثقة متوفرة فيً). نلاحظ ھنا أن على الأقل 50 %یختارون الإجابة 5 أو 4مقیاس من 5) ً نعم، متفق تماما) إلى 1) لا، غیر متفق بتاتاعلى السؤال حول الثقة بالسلطات. ویظھر أن الثقة تزداد عندما تتعلق الأسئلة بسلطة عامة معینة. فإن الشرطة لدیھا أعلىً 5 أو 4 ،و14 %فقط یختارون الإجابة 2 أو 1 .وفوق ذلك فإن الثقة بالسلطات ثقة، حیث أن 68 إجابة% یختارون إجمالاوالسیاسیین في المنطقة المحیطة بلینشوبینغ أعلى من مستوى الثقة بشكل عام (خارج لینشوبینغ في السوید). والثقةبالسیاسیین أقل من الثقة بالسلطات. أظھر إسایاسون (2019 (نتائج مشابھة عند دراستھ لضواحي بیرغشون وییلبو فيغوتنبرغ. ودراستنا تتوافق مع نتیجة أن السكان في الضواحي لدیھم ثقة أكبر بالسلطات.ھناك جزء كبیر من المجیبین الذین اختاروا إجابة "لا أعرف" على سؤال إن كانت عملیة اتخاذ القرارات مد مجةُطرح في 16 SDG في جدول أعمال 2030)2017, SCB .(وحدث ً أیضا خلالً الذي یومصغیة، وھو نفس السؤال تماماالمقابلات وخلال طرحنا للأسئلة حول الثقة أنھ تم سؤالنا "ماذا تعني الثقة"؟ ھذا یثیر أفكار عن كیفیة إمكاننا لدراسة الثقة.یظھر أن ثقة الناس تتأثر بالخبرات التي كانت لدیھم من السلطات والسیاسیین والقطاع العام.وفي ھذه الحال، ما ھي الاستنتاجات السیاسیة التي یمكننا إظھارھا بھذه الدراسة وبالبیانات التفصیلیة؟ إن ھدف التنمیةالمستدامة الشامل الذي یذكر أن "الجمیع سیساھم" یبدو بعیدًا للغایة في مجتمع الرفاھیة السویدي عندما یقول 21 %إنھم لایشعرون بأنھم مساھمون بتاتا و ً یظھر الشعور بالرفض الاجتماعي واضحا عندما تجیب الضواحي ً في المجتمع الرقمي.على استبیان حول المساھمة الرقمیة. ھذا یشیر إلى أن ھدف التنمیة المستدامة الذي یسعى إلى إدماج واسع غیر محقق فیمایتعلق برقمنة المجتمع والضواحي.

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: Linköping University Electronic Press, 2021. , p. 108
Series
DINO Rapport ; 2021:7
Keywords [sv]
digital delaktighet, digital inkludering, digital exkludering, digitalisering, Linköping, Skäggetorp
National Category
Other Social Sciences not elsewhere specified
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-174908Libris ID: m1kjzfxjkcw9gfrlOAI: oai:DiVA.org:liu-174908DiVA, id: diva2:1542791
Projects
Ett digitalt hållbart samhälle för alla?
Funder
Swedish Research Council Formas, dnr 2018–02366Available from: 2021-04-08 Created: 2021-04-08 Last updated: 2021-06-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1077 kB)797 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1077 kBChecksum SHA-512
165bef8a47cab0d50aa838dda2572918e0bb5ef17688d5d19629c3f622e492c29dd871b4bb0cc3c89ffc0f733bf06f991a249c0aaa20948d9d5ab5ebaef21f4c
Type fulltextMimetype application/pdf

Other links

Find book at a swedish library/Hitta boken i ett svenskt bibliotekFind book at a swedish library/Hitta boken i ett svenskt bibliotek

Authority records

Skill, KarinKaharevic, Ahmed

Search in DiVA

By author/editor
Skill, KarinKaharevic, Ahmed
By organisation
Political ScienceTechnology and Social ChangeFaculty of Arts and Sciences
Other Social Sciences not elsewhere specified

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 799 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 4501 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf