Utvisningar av personer som enligt lag inte har rätt att vistas i Sverige sker allt oftare. Sedan millennieskiftet har antalet utvisningar per år femdubblats. I media har skrivandet om utvisningar också ökat markant. I ett land som både av andra och av sig självt ansetts vara ett föregångsland när det gäller att ta hänsyn till mänskliga rättigheter och internationell rätt är detta anmärkningsvärt. Denna studie är ett tvärvetenskapligt initiativ som syftar till att förstå föreställningar om nationell gemenskap baserad på utvisningar av andra. Inte nödvändigtvis för att ogiltigförklara en nationell gemenskap som sådan, utan för att belysa hur det går till när den produceras. En sådan kunskap ger möjligheten att ta ställning till politiska val som annars inte framstår som politiska. Då en allomfattande översikt över en nationell gemenskap och utvisningar inte ryms i formatet för uppsatsen analyseras tidningsartiklar i media, som ändå kan hävdas ge en bred vy av ämnet. Genom en kombination av kvantitativ och kvalitativ analys av tidningsartiklarna ges både bred överblick och djupare förståelse av utvisningarnas produktiva och identitetsskapande egenskaper. Den kvantitativa delen utförs genom en innehållsanalys och den kvalitativa genom en diskurspsykologisk analys. Studien visar att svenskhet produceras på ett flertal sätt genom artiklarna, som alla på något sätt möjliggörs genom att kontrasteras mot en föreställd annan.