liu.seSearch for publications in DiVA
Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kompetensförsörjning – att attrahera och behålla personal inom svensk hälso- och sjukvård: – exemplet Magnetmodellen
Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Work and Working Life. Linköping University, HELIX Competence Centre. Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology.ORCID iD: 0000-0002-2486-2663
Linköping University, Department of Behavioural Sciences and Learning, Education and Sociology. Linköping University, Faculty of Arts and Sciences. Linköping University, HELIX Competence Centre.ORCID iD: 0000-0002-2887-8224
2021 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

Denna rapport handlar om kompetensförsörjning inom en stor offentlig hälso- och sjukvårdsorganisation inom en Region. Ett led i Regionens kompetensförsörjningsarbete för att attrahera och behålla vissa yrkesgrupper, särskilt sjuksköterskor har varit att implementera en kompetensförsörjningsmodell som förknippas med magnetsjukhus. Begreppet magnetsjukhus myntades i början av 1980-talet då studier genomfördes för att undersöka varför vissa amerikanska sjukhus var bättre än andra på att attrahera och behålla kvalificerade sjuksköterskor trots en nationell sjuksköterskebrist. Ett magnet­sjukhus beskrivs som en organisation som likt en magnet attraherar och behåller kompetenta sjuksköterskor trots att efterfrågan på yrkesgruppen överstiger utbudet på arbetsmarknaden.Regionens mål att införa magnetmodellen var dels att utveckla och behålla adekvat kompetens, dels att ytterligare förbättra vårdkvaliteten baserad på evidens. Utvecklings- och implementeringsarbetet omfattade inte bara den strategiska ledningsnivån utan inkluderade hela chefskedjan ut till lokala arbetsplatser. Mot denna bakgrund är syftet med föreliggande rapport att bidra med kunskap om kompetensförsörjning inom hälso- och sjukvården genom att närmare följa och analysera:

• det lednings-/stabsdrivna och organisationsövergripande utvecklingsarbetet med att ta fram och implementera en modell för kompetensförsörjning – en östgötsk version av den så kallade magnetmodellen inom Regionen; samt

• det arbetsplatsnära arbetet med att attrahera och behålla sjukvårdspersonal på kliniker och arbetsplatser inom Regionens sjukhus. 

Forskningsprojektet har pågått under tre års tid och omfattar två delstudier. I den första delstudien ligger fokus på det lednings-/stabsdrivna och organisationsövergripande utvecklingsarbetet med att utforma och implementera Regionens version av magnet­modellen. I den andra delstudie ligger fokus på organisering av implementeringsarbetet ut i kärnverksamheten och det arbetsplatsnära utvecklings- och implementeringsarbete som skett i dagligt arbete på kliniker och arbetsplatser inom Regionen. Det totala empiriska materialet som är insamlat består av fältanteckningar från observationer av arbetsgrupper, möten, workshops, intervjuer med HR, utvecklingsledare, chefer och vårdpersonal samt en mängd olika typer av dokument.

Resultatet visar att det funnits flera utmaningar under utvecklingsarbetet och implemen­teringen av den organisationsövergripande magnetmodellen. Magnetmodellen, och främst den amerikanska originalmodellen förknippats med sjuksköterskeprofessionen och därför har det funnits frustration kring otydligheter och ifrågasättanden av modellen. Något som kan ha bidragit till att utmana implementeringen är den målkonflikt som denna modell härbärgerar – å ena sida fokus på kompetensförsörjning, å andra sidan förbättrad vårdkvalitet. Vilket kan förklaras av att det fanns flera uppfattningar och tolkningar av vad den östgötska varianten egentligen innebar. Implementeringsarbetet handlade mycket om att skapa arenor för erfarenhetsutbyte (arbetsgrupper, workshops och informations­möten) för att skapa möjligheter till lärande och delaktighet kring att anpassa magnet­modellen efter östgötska förhållanden genom att involvera centrumutsedda personer (HR och utvecklingsledare) med ansvar för implementering, chefer och annan sjukvårds­personal. I ett nästa steg erbjuda stöd via gap-analyser för att identifiera och prioritera utvecklingsbehov som utgick från lokala förutsättningar i kärnverksamheten.

Men resultatet visar också att det som också utmanat implementeringen av den östgötska magnetmodellen har att göra med huruvida kärnverksamheten uppfattar Regionens magnetmodell som en relevant lösning för de kompetensförsörjningsproblem de brottas med. Problem med kompetensförsörjning yttrar sig alltid på arbetsplatsnivå, exempelvis i form av möjligheter eller svårigheter att attrahera och behålla kompetent personal. Resultaten visar att det fanns flera utmaningar där vissa av dessa utmaningar var klinik- och arbetsplatsspecifika, medan andra var mer generella. En sådan mer generell utmaning handlade om hur en organisationsövergripande enhetlighet och standardisering skulle balanseras mot klinikers och enskilda arbetsplatsers lokala förutsättningar och specifika behov av kompetensförsörjning, och därtill andra verksamhetsutvecklingsbehov. Från ett kompetensförsörjningsperspektiv, kan som denna studie visar lokala förutsättningar på klinik- och arbetsplatsnivå i hög grad skilja sig åt. En av de studerade klinikerna var en välmående arbetsplats där många anställda stannat under lång tid och där ett begränsat utflöde av kompetens med råge balanserades av det potentiella inflödet. Kliniken kan med andra ord beskrivas som en magnetklinik som attraherar och behåller sjukvårdspersonal. Kompetensförsörjningsläget vid den andra studerade kliniken, framförallt när det gäller sjuksköterskor, kan beskrivas som en stor utmaning. Över flera års tid hade utflödet av kompetenta sjuksköterskor överstigit inflödet, vilket gjort att de tvingats använda hyrsjuksköterskor från bemanningsföretag.

Slutsatsen som dras är att den östgötska magnetmodellen kan fungera som ett stöd för kliniker och arbetsplatser för att komma vidare i sitt lokala kompetensförsörjningsarbete, men denna modell kan inte ensamt lösa att attrahera och behålla personal. En lärdom är att kompetensförsörjning, speciellt vid personalbrist, är ett komplext problem som kan ha multipla orsaker. En klinik och arbetsplats kan göra en hel del för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare, men detta kompetensförsörjningsarbete påverkas även direkt och indirekt av regionala, nationella och globala förhållanden. 

Place, publisher, year, edition, pages
Linköping: LiU-Tryck , 2021. , p. 107
Series
HELIX working papers, ISSN 1654-8213 ; 21:002
Keywords [sv]
kompetensförsörjning
National Category
Work Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:liu:diva-178634OAI: oai:DiVA.org:liu-178634DiVA, id: diva2:1587581
Funder
VinnovaAvailable from: 2021-08-25 Created: 2021-08-25 Last updated: 2021-10-14Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text in DiVA

Authority records

Gustavsson, MariaNilsson, Peter

Search in DiVA

By author/editor
Gustavsson, MariaNilsson, Peter
By organisation
Faculty of Arts and SciencesWork and Working LifeHELIX Competence CentreEducation and Sociology
Work Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 1798 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • oxford
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf